Att "höra" med huden

Parivash Ranjbar utvecklar hjälpmedel för människor som är både döva och blinda. I Forskar Grand Prix i Örebro den 28 september kommer hon att berätta om hur teknik, som utnyttjar vibrationer och människors känsel, gör det möjligt för dövblinda att uppfatta och känna igen ljud i omgivningen med huden – att "höra" med huden.

– I min forskning kan jag kombinera mina kunskaper inom vård och teknik, säger Parivash Ranjbar, som skolade om sig från undersköterska till dataingenjör. Nu arbetar hon på Audiologiskt forskningscentrum vid Universitetssjukhuset Örebro, USÖ och på Campus Alfred Nobel vid Örebro universitet.

– Jag hade inte ens funderat på att bli forskare men, när jag berättade för en lärare jag haft på dataingenjörsutbildningen att jag sökt en tjänst på USÖ, då föreslog han att jag skulle söka till forskarutbildningen inom samma område istället. I dag är jag glad att jag följde hans råd.

Hon var färdig med forskarutbildningen 2009 och hennes forskning belönades med Arnbrinks utmärkelse. Utmärkelsen delas ut varje år av Svenska Audiologiska Sällskapet och Gunnar Arnbrinks Stiftelse till en doktorsavhandling av hög kvalitet inom hörselvetenskap och audiologi.

Att lämna hemmet är en utmaning

Nyligen fick Parivash Ranjbar tillsammans med sin kollega Dag Stranneby dessutom 2,7 miljoner kronor av Post- och telestyrelsen för att kunna fortsätta sitt arbete med hjälpmedel. Post- och telestyrelsens innovationstävling "Underlätta vardagen för personer med dövblindhet" ingår i en långsiktig satsning för att ge funktionshindrade personer större möjlighet att bli digitalt delaktiga.

– Mitt arbete känns viktigt. Människor som är både döva och blinda har svårt att göra det vi andra tar för givet. Att lämna hemmet är en utmaning även om de känner sin omgivning väl. Det är svårt att korsa vägar till exempel - om man varken hör eller ser vet man inte om bilarna har stannat när man ska gå över.

Det är de framtida användarnas behov som står i centrum. Det är den nära kontakten med människor som Parivash Ranjbar hoppas kunna hjälpa, som gör att hon trivs med sitt jobb.

– Jag är en sällskapsmänniska som syns och hörs. Det blir mycket ljud runt omkring mig. Jag flyttade till Sverige från Iran 1989 och en av de saker som jag fortfarande inte har vant mig vid i Sverige är att sitta för mig själv på bussen. Jag vill inte sitta själv, jag vill umgås.

Örebro är en bra plats för min forskning

– Bilden av en forskare instängd på sitt kontor stämmer alltså inte på mig. Jag möter ständigt nya människor och Örebro är en bra plats för min forskning. Jag har lätt att hitta människor som vill prova och utvärdera mina hjälpmedel.

Hon ser Forskar Grand Prix i Örebro som en bra möjlighet att få berätta om sin forskning på ett nytt sätt för en ny publik.

– Om jag får chansen kommer jag att berätta om två olika projekt, som jag arbetar med. Det första handlar om den teknik som gör det möjligt att "höra" med huden och det andra är ett projekt som gör det lättare för dövblinda att rida.

För mer information:

Anna-Karin Frih, projektledare Forskar Grand Prix i Örebro: 019-303814, anna-karin.frih@oru.se,

Linda Harradine, forskningskommunikatör Örebro universitet: 070 643 1470.

Parivash Ranjbar

parivash.ranjbar@orebroll.se, 070-221 36 50