Dans som medicin för kropp och själ

Anna Duberg forskar om psykisk ohälsa bland unga flickor och dansens stärkande kraft. Vad händer när du lär dig lita på din kropp? I Forskar Grand Prix i Örebro den 28 september kommer Anna Duberg berätta om rörelseglädje, inre styrka och om att våga ta plats i ett rum.

Anna Duberg, sjukgymnast och forskare vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin på Örebro universitet, hade inte siktet inställt på att bli forskare utan har provat sig fram. Dansgymnasium, studier i idrott och engelska, jobb i resebranschen, sjukgymnastutbildning i Stockholm som ledde till arbete i Örebro.

Den röda tråden i hennes liv är dansen – hon har arbetat som dansare i Stockholm, rest runt i Norden som inspiratör i gruppträning, för att dansa vidare på gymmet nJoy i Örebro.

– Som tonåring hjälpte dansen mig att hitta mig själv, en identitet, och det var när jag dansade jag fyllde på med livslust, säger Anna Duberg.

– Jag var mammaledig, när de ringde mig från Vårdvetenskapligt Forskningscentrum och frågade om jag ville leda ett dansprojekt för unga tjejer med psykosomatiska problem. Jag fick gåshud när jag fick höra om syftet - att stärka självförtroende och kroppskännedom hos unga flickor - vilket drömjobb. Jag hade egentligen en fulltecknad kalender, men jag tackade ja, säger Anna Duberg.

Ett av Sveriges största hälsoproblem

Forskning visar att psykisk ohälsa bland unga flickor har mer än fördubblats de senaste tio åren och statistik visar att 40 procent av svenska tjejer i högstadie- och gymnasieåldern har psykosomatiska problem såsom magont, huvudvärk och sömnproblem. Tjejerna söker sig ofta till skolhälsovården med diffus smärta, stress och oro.

– Detta är ett av Sveriges största hälsoproblem men tyvärr har det inte funnits tillräckligt med behandling för de här tjejerna. Skolsköterskorna har väntat länge på något att erbjuda – och vissa sade "äntligen" när vi startade dansinterventionen.

I studien ingick 160 flickor mellan 13-18 år och Anna Dubergs roll var inte bara dansinstruktör. Sedan 2009 är hon doktorand i projektet och jobbar just nu med att sammanställa resultaten. Många upplever att man mår bra av att röra på sig till musik men det finns ett stort behov av vetenskapliga studier som undersöker om det fungerar som en form av behandling.

– Jag hade inte en tanke på att forska tidigare, men nu vill jag gå vidare. Det är ett spännande yrke som passar mig. Det är oerhört givande och dessutom påminns jag ofta om hur viktigt det är. Trots att studien är avslutad kan jag fortfarande få mail från flickor som berättar hur mycket dansinterventionen betydde för dem. Många upplever ett stärkt självförtroende.

Att stärka självförtroende och kroppskännedom hos unga flickor är något som Anna Duberg fortfarande arbetar aktivt med på Ätstörningsenheten i Örebro. Hon använder sig mycket av medicinsk yoga i behandlingen.

Rört mig i riskzonen

– Att arbeta som sjukgymnast på Ätstörningsenheten är väldigt lärorikt och givande. Det har också gjort mig medveten om att jag har rent statistiskt rört mig i riskzonen för att få problem i nästan hela mitt liv bara genom att jag är tjej, högpresterande, har dansat på scen och jobbar i träningsbranschen. Men, jag äter allt och jag älskar mat. Jag har alltid ansett mig själv vara värd ett bra liv och då ingår god mat.

I sin blogg delar hon med sig av sina reflektioner, goda råd kring träning och inspirerar till att leva livet fullt ut. Dansen, forskningen och arbetet som sjukgymnast handlar om att få andra att må bra. Själv hittar hon styrka och energi i familjen, träningen och vännerna.

– Mina två döttrar är experter på att ge mig inspiration och energi i vardagen. Det handlar om att se och uppskatta de små sakerna. Det som barn är så bra på.

– En dag pratade vi om vilken växt vi skulle vilja vara, och jag fann mig själv inspireras av hallonbuskens attityd. Den fullkomligt äger en stor del av trädgården, tar för sig av markytan så kaxigt, men samtidigt nickar den ödmjukt mot sin omvärld, är vacker när ingen ser på och är sådär förbaskat obegränsat generös. Vill växa. Om hinder uppstår hittar den en annan väg och fortsätter växa där. Ständigt öppen för förändring. Ungefär så vill jag också vara.

För mer information kontakta:

Anna-Karin Frih, projektledare Forskar Grand Prix i Örebro: 019-303814, anna-karin.frih@oru.se,

Linda Harradine, forskningskommunikatör Örebro universitet: 070 643 1470.

Anna Duberg: anna.duberg2@orebroll.se