Jämställdhet kommer i kläm när myndigheter talar klarspråk

I Försäkringskassans politiska uppdrag ingår att de ska arbeta för jämställdhet. Trots detta riktar sig deras broschyrer för blivande föräldrar i första hand till en gift mamma med fast arbete och ordnade förhållanden. Örebroforskning visar att de moderna principer för klarspråk, som sägs främja kommunikationen mellan myndigheter och medborgare, bör användas med eftertanke.

Lena Lind Palicki har i sin doktorsavhandling i svenska språket vid Örebro universitet undersökt Försäkringskassans broschyrer till blivande föräldrar från 1974 fram till 2007. 1974 gjordes föräldraförsäkringen könsneutral med förhoppningen om att det var ett steg mot ett mer jämställt samhälle. Moderskapspenningen blev föräldrapenning som kunde användas av pappor såväl som mammor.

Trots förändringen visade det sig snart att det ändå var kvinnor som tog ut större delen av föräldradagarna. Sedan dess har den politiska debatten handlat om hur man ska kunna förmå män att i större utsträckning stanna hemma med sina barn. Som en del i det arbetet har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att försöka utjämna skillnaderna i uttag av föräldradagar mellan män och kvinnor.

Mer jämställda texter på 70-talet
– Ändå var det mer jämställda texter i Försäkringskassans broschyrer på 70-talet än nu – om man med jämställdhet menar att det delas jämnt mellan kvinnor och män. Då omtalades båda föräldrarna på samma sätt och män och kvinnor hade lika många möjligheter att identifiera sig i texterna. I nutida broschyrer vänder man sig främst till kvinnan.

I broschyren från 2007 tilltalas läsaren med du-tilltal. Du som mamma. Du som pappa. Men textens du i broschyren riktar sig i första hand till en gift mamma som är frisk och som får biologiska friska barn. Hon har ett fast arbete och allmänt ordnade förhållanden.

– Försäkringskassan gör antagligen inte detta medvetet och det är ett generellt problem i myndighetstexter som de klarspråksideal, som onyanserat framhåller att du är bästa tilltalet, orsakar.

Du-tilltal kan vara väldigt exkluderande
Lena Lind Palickis forskning visar att trots de moderna principer för klarspråk och mottagaranpassning som gäller är det viktigt att fundera över hur man använder du-tilltalet, eftersom det kan vara väldigt exkluderande.

– Samtidigt försöker Försäkringskassan på många sätt att inkludera fler grupper än tidigare. Trots att det finns en hierarki i de nutida broschyrerna är det ett steg framåt att bland andra adoptiv- och fosterföräldrar, studerande, arbetslösa, egna företagare, homosexuella och styvföräldrar finns med - så har det inte alltid varit.

– Men Försäkringskassan måste i och med sitt uppdrag fundera över vad som händer med jämställdheten om textens du i första hand är en biologisk mamma. Om man ska arbeta för jämställdhet bör man reflektera över hur man formulerar sina texter men också fundera över vad man menar med jämställdhet. Det är ju inte säkert att det blir ett jämställt samhälle bara för att papporna tar ut hälften av dagarna.

För mer information kontakta: Lena Lind Palicki, mobil 0708-120 118