Konsten att skriva för teater ur ett språkvetenskapligt perspektiv

Anja Malmberg upplever skrivarkurser med inriktning på teater som luddiga med fokus på fel områden. I sin avhandling i svenska språket vid Örebro universitet presenterar hon analyser av teatertext som sätter textens spelbarhet i centrum, vilket hon menar är vad elever behöver lära sig skriva och förstå.

I nuläget undervisas det inte i teatertextens speciella villkor och det är en brist, anser Anja Malmberg. Det är viktigt att utveckla elevers genrekompetenser för att de ska kunna skriva bra teatertext.

Anja Malmberg tar ett språkvetenskapligt perspektiv i sin avhandling Att skriva för teatern i motsats till den vanligare teater- eller litteraturvetenskapliga synvinkeln. Hennes forskning riktar sig till lärare inom svenska och teater och hon vill ge dem nya redskap för att lära elever hur man konstruerar bra teatertext, som Anja Malmberg refererar till som fysisk text. Hon tittar inte på den litterära kvalitén utan på skrivteknik.

Avhandlingen studerar tre elevers utveckling under ett år på en skrivkurs och ingen av dem uppnår kompetensen att skriva fysisk text, vilket hon tror att de skulle göra om hennes om genreundervisning användes.

– Det är ett annat sätt att tänka. Det är viktigt att kunna visualisera scenen annars riskerar man att skriva in information i texten som är onödig. Publiken kan till exempel se Kalle, som står på scenen därför behöver man inte skriva in det i replikerna, säger Anja Malmberg.

Kunskaper som har grundlagts i grundskolan om att skriva och binda ihop text måste till viss del läras om. Små begrepp spelar stor roll för hur vi uppfattar karaktären. Användandet av bestämd eller obestämd form kan göra stor skillnad.

– Om karaktären säger ”hämta stjärnkikaren” till någon annan så betyder det att det finns en stjärnkikare, som de känner till. Stjärnkikaren är inget främmande och det säger något om karaktären. Men det är tvärtom om man säger ”hämta en stjärnkikare”, förklarar Anja Malmberg.

Hon berättar om sin egna första upplevelse av att läsa en pjäs som en stark upplevelse men sedan hon insåg att många fann pjäserna svårlästa har hon funderat på vad det är i texten som gör den så svår att ta till sig.

– Idag läser vi ofta teatertext som vilken prosatext som helst och då framstår den för de flesta som obegriplig och märklig eftersom den är fragmentarisk, säger Anja Malmberg.

I det här hänseendet skulle hennes avhandling också kunna användas som en grund för att lärare ska hitta nya vägar in i teaters texter och föreställningar. För elever som inte har möjlighet att besöka teatern kan texten vara det enda sättet att ge dem tillgång till denna genre och då är det viktigt att lärare har verktyg som hjälper eleverna att ta till sig texten.

Teatern är en dessutom en genre som anspelar på många drag som finns i talspråket och på det sättet finns det möjlighet att utnyttja den som ett steg mellan elevens naturliga talspråk och det skriftspråk som hon förhoppningsvis ska utveckla.