Målet för forskningen är att förnya undervisningen och ge eleverna kunskap och stöd att möta en av vår tids ödesfrågor– global jämlikhet och rättvisa. Johan Öhman, professor i pedagogik, har fått 4,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för ett treårigt projekt.
Forskare på Örebro universitet ska i samarbete med lärare i matematik ta fram nya sätt att utnyttja datorer i undervisningen. Projektet har fått 3,5 miljoner kronor av Skolforskningsinstitutet med syfte att komma fram till praktisk tillämpning av digital teknik på matematiklektionerna
Tv-spel som innefattar kroppsrörelse, så kallade Exergames, uppmuntrar barn att röra på sig och motverkar övervikt – två skäl till att skolor i flera länder använder dem i idrottsundervisningen i skolan. En nackdel är att hälsa i vissa spel handlar om kaloriförbrukning och mätning av BMI. En fördel är att tv-spel kan fungera som hjälpmedel för att undervisa i till exempel dans.
Övergrepp mot barn inom kyrkor, skolor och idrottsklubbar har skapat en debatt som i sin tur har gjort lärare rädda för att röra sina elever. Örebroforskaren Marie Öhman har fått ytterligare 900 000 kronor från Centrum för idrottsforskning för att fortsätta sin forskning om hur idrottslärarnas rädsla påverkar undervisningen och eleverna.
Är det möjligt att styra skolans verksamhet med nationella kursplaner? Det har Örebroforskaren Charlotta Pettersson frågat sig. Hennes forskning bygger på den tidigare kursplanen och visar att lärarna kände sig fria att göra i stort sett vad som helst. De använde sig främst av kursplanen som en referens för att få legitimitet.
En ny metod, som innebär att elever skriver sig till läsning med IT-stöd, ger bättre resultat än traditionella metoder för att lära barn läsa och skriva. Det skriver professor Åke Grönlund vid Örebro universitet i en ny studie publicerad i Computers & Education.
Även barn i 1-3-årsåldern lär sig saker i förskolan. Hur det går till och hur förskoleverksamheten kan utvecklas för så små barn undersöker Susanne Klaar i sin doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet. Hon har kallat den Naturorienterad utbildning i förskolan och både beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.
Retorikundervisningen i 1700-talets skola skulle forma eleverna till goda medborgare och fromma kristna män. I skolan fostrades pojkar till män. – Skolan har genom historien haft en fostrande ambition. Det kan vara en viktig grund att ha i åtanke i dagens diskussion om skolans kunskapsuppdrag och värdegrund, säger Stefan Rimm, forskare i pedagogik vid Örebro universitet.
Örebroforskaren Joachim Rosenquist har undersökt skolans roll i ett demokratiskt samhälle och visar på en spänning mellan behovet av gemenskap och utrymmet för mångfald. Denna spänning präglar såväl det konkreta undervisningsinnehållet som utformandet av ett skolvalssystem där barn och föräldrar ges möjligheten att välja vilken skola barnet ska gå i.
Örebro universitet har tillsammans med Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och Malmö högskola fått 5,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att kunna erbjuda 15 yrkesverksamma lärare en tvåårig forskarutbildning. Forskarskolan ingår i regeringens satsning som ska bygga upp skolans kunskapsbas och öka antalet lärare med utbildning på forskarnivå i förskolan och skolan.
Anja Malmberg upplever skrivarkurser med inriktning på teater som luddiga med fokus på fel områden. I sin avhandling i svenska språket vid Örebro universitet presenterar hon analyser av teatertext som sätter textens spelbarhet i centrum, vilket hon menar är vad elever behöver lära sig skriva och förstå.
