Örebroforskning om hållbar utveckling får toppbetyg

Statsvetaren Jan Olssons forskning får högsta betyg av det statliga forskningsrådet Formas. Forskningsrådet har beviljat ett anslag på 1 654 000 kronor till studier om hållbar utveckling underifrån i ämnet statskunskap. Örebroforskningen, som ska studera miljötjänstemännens roll i den lokala politiska processen, rankas högst av de projekt som Formas tror mest på. – Jag är naturligtvis jätteglad över det fina omdömet. Konkurrensen om forskningsanslagen är stenhård, och du får vara nöjd om du överhuvudtaget får pengar, säger Jan Olsson, professor i statskunskap vid Örebro universitet. Ansvaret för att hantera de stora miljö- och utvecklingsproblemen är globalt, men Jan Olsson har i tidigare forskning studerat vad som händer på det lokala planet där överenskommelser mellan länder, som exempelvis Agenda 21, ska förverkligas. I kommunerna ligger ansvaret för flera viktiga uppgifter som har betydelse för arbetet med att anpassa samhället till en mer hållbar utveckling. Här bedrivs politik som får konsekvenser för miljön, näringslivet och människors levnadsförhållanden. Miljötjänstemännen i fokus Med detta underifrånperspektiv går nu Jan Olsson vidare och riktar intresset mot kommunernas miljötjänstemän, som kommunbiologer och kommunekologer. – Vi vet redan att de är viktiga för miljöarbetet men vi har inte tillräckligt med kunskap om hur det går till när de ger sitt bidrag till en hållbar utveckling, förklarar Jan Olsson. Han vill nu ta reda på mer om vad det är som gör att vissa föreställningar och värderingar om hållbar utveckling får genomslag i en kommun. I centrum för intresset står miljötjänstemannen och hans eller hennes nätverk. – Det finns exempel på väldigt driftiga och kreativa tjänstemän som får mycket uträttat. Jag är intresserad av hur de går tillväga och hur de samverkar med andra aktörer, som organisationer, politiker och andra tjänstemän. Både internt och externt, säger Jan Olsson. Med hjälp av en enkätundersökning till miljötjänstemännen i Sveriges samtliga kommuner ska data samlas in. Som ett första steg vill Jan Olsson kartlägga hur de kommunala tjänstemännens värderingar, kompetenser och nätverk ut ser ut. I projektets andra och mer djupgående del ska en jämförelse mellan tre tjänstemän göras. Rynningeviken i Örebro För att illustrera bakgrunden till sitt projekt tar Jan Olsson ett närliggande exempel. När beslutet om att förvandla Rynningeviken i Örebro till ett fågelområde fattades, fanns ytterligare ett förslag som gick att försvara ur miljösynpunkt. – Men när kommunstyrelsens ordförande fick frågan i efterhand, visade sig att han inte kände till att det fanns ett alternativ. Jag vill veta vad som gör att vissa nätverk blir inflytelserika medan andra har svårare att påverka. Bilden av tjänstemannen som den som bara verkställer det som politiker beslutat om, behöver diskuteras, enligt Jan Olsson. – Här pågår en politisk process som vi inte vet så mycket om, säger han. Syftet med projektet är också att få igång en diskussion om tjänstemannarollen och föreslå modeller och strategier som kan vara vägledande för tjänstemännen i deras arbete. Dessutom ska en praktikergrupp av erfarna tjänstemän vara knuten till forskningen som samtalspartners. Begreppet hållbar utveckling är komplext och handlar i grunden om en avvägning mellan naturvärden, sociala värden och ekonomiska värden, enligt Jan Olsson. Han använder fyra principer när han sammanfattar begreppet: fysisk hållbarhet (bärkraft), global rättvisa, generationsrättvisa och medborgerligt deltagande. För mer information, kontakta Jan Olsson 019-30 30 81 eller 070-814 32 34