Nu har 37 myndigheter och forskningsinstitutioner kommit överens om att utöka sitt samarbete för att hantera problemen med högfluorerade ämnen (PFAS), som bland annat förorenat dricksvattnet på flera platser i Sverige. Örebro universitet har undertecknat avsiktsförklaringen.
Det finns en tendens att förenkla miljöproblem och sträva efter att hitta den rätta lösningen. Örebroforskaren Benedict Singletons avhandling visar att det snarare handlar om att hitta en balans – och att det är möjligt även i svåra frågor med många särintressen. Han har särskilt studerat valfångst på Färöarna.
Ett temanummer av en internationell tidskrift och en bok på gång om människan och miljön i ett globalt perspektiv. Bakom båda står miljösociologer vid Örebro universitet.
Expertorganisationer spelat en avgörande roll när politiker ska fatta beslut för att främja en hållbar utveckling. Karin Gustafsson vid Örebro universitet har fått tre miljoner kronor av Formas för att studera hur unga forskare tas emot inom två internationella expertorganisationer.
När kemisten Ulrika Eriksson skulle undersöka miljögifter samlade hon in dammsugarpåsar från hela världen. Högst andel farliga ämnen i de svenska proverna hittade hon i dammet från sin egen påse, något som hon nu visar i sin avhandling vid Örebro universitet.
Utsläppen i Kina av vissa giftiga högflourerade ämnen är idag de största i världen, visar en ny studie som publicerats i Environmental Science and Technology. Vår fältstudie har bekräftat de teoretiska beräkningarna av utsläppen, konstaterar Thanh Wang, forskare vid Örebro universitet som lett projektet.
Den vitryggiga hackspetten är akut hotad eftersom det finns för lite lövträd i reviren. Det visar Kristoffer Stighäll i sin avhandling vid Örebro universitet. Han har jämfört med Finland där skogsbruket gett andra förutsättningar för fågeln som spelar en avgörande roll för den biologiska mångfalden.
Det är sedan tidigare känt att farliga ämnen i brandsläckningsskum har läckt ut i samband med brandövningar och förorenat dricksvatten och vattendrag. Nu har Thanh Wang, forskare i kemi vid Örebro universitet, fått 3 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka hur dessa sprids i naturen och hur de påverkar ekosystemen.
Att världshaven är fulla av plastskräp är välkänt men ännu vet ingen vilka effekter detta kommer att få. Forskare vid Örebro universitet har tillsammans med partners från nio olika länder fått 30 miljoner kronor från EU-kommissionen för att undersöka det. De ska bland annat ta reda på vilken typ av plast som är att föredra med tanke på hälsa och miljö.
Söndagen den 3 augusti avseglar forskare vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö (MTM), Örebro universitet, från Göteborg för att kartlägga omfattningen av plastskräp och mikroplast i ett av världens mest förorenade innanhav – Östersjön. För reportage eller inslag inför eller under resans gång kontakta Anna Kärrman, forskare vid MTM, Örebro universitet, 070-978 07 44.
Ny forskning visar att det är stor skillnad mellan auktioner med öppen respektive sluten budgivning. De slutna buden leder till väsentligt högre priser, kanske för höga i vissa typer av auktioner. – Detta blir extra viktigt att ta hänsyn till i större sammanhang som till exempel EU:s försäljning av utsläppsrätter, säger Joakim Ahlberg, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet.
Statsvetaren Jan Olssons forskning får högsta betyg av det statliga forskningsrådet Formas. Forskningsrådet har beviljat ett anslag på 1 654 000 kronor till studier om hållbar utveckling underifrån i ämnet statskunskap. Örebroforskningen, som ska studera miljötjänstemännens roll i den lokala politiska processen, rankas högst av de projekt som Formas tror mest på.
Statsvetaren Mikael Granberg vid Örebro universitet har fått 1,2 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas för att ta reda på vad som stimulerar och vad som hindrar att internationella överenskommelser genomförs på lokal nivå.
