Socialstyrelsen ger 14.7 miljoner till utvärdering av föräldrastöd i Sverige

Det finns en rad olika föräldrastödsprogram som syftar till att minska barns psykiska ohälsa. Men ingen vet vilka av dem som fungerar bäst. Därför ger Socialstyrelsen 14,7 miljoner kronor till en forskargrupp som ska undersöka hur effektiva de olika programmen egentligen är. Studien leds av professor Håkan Stattin vid Örebro universitet, Pia Enebrink vid Karolinska institutet och Kjell Hansson på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

- I Sverige använder vi många olika program eller metoder för föräldrastöd. En del av dem är utvärderade, andra inte, men det saknas jämförande studier. I den här undersökningen kommer vi att undersöka de vanligaste programmen för att se vilka som ger bäst resultat, säger Håkan Stattin, professor i psykologi vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete på Örebro universitet.

Saknas jämförelser

Olika former av föräldrastöd har funnits länge, men det har skett stora förändringar under de senaste trettio åren. Där man tidigare fokuserade på att ge föräldrarna terapeutiskt stöd i kliniska, institutionella miljöer, arbetar man i dag mer uppsökande eller förebyggande för att kunna göra en insats långt innan barnens problem stabiliseras. Metoderna och utformningen varierar dock, och det saknas utvärderingar som jämför de olika programmen med varandra. Därför vet ingen vilka program som fungerar bäst, och inte heller vilka barn och ungdomar de olika programmen är mest lämpade för.

Barn mellan 4 och 12 år

Målgruppen för undersökningen är barn mellan 4 och 12 år som visar tecken på psykisk ohälsa eller riskerar att utveckla sociala problem. Forskargruppen kommer att följa ett antal familjer som deltar i olika föräldrastödsprogram inom barn och ungdomspsykiatrin, skolhälsovården, barnhälsovården, skolan, förskolan och socialtjänstens öppna verksamhet. I första hand ingår fem orter i studien: Lund, Malmö, Göteborg, Örebro och Stockholm.

- Det som kanske är mest intressant med den här utvärderingen är få svar på vad som händer i de familjer som genomgått ett speciellt program, jämfört med vad som händer i familjer som deltagit i andra program. Vad är gemensamt i utvecklingen för föräldrar och barn som deltar i en föräldrastödjande aktivitet, och vilka utvecklingar är specifika för varje enskilt program? Den informationen är genuint ny. En sådan studie har, så vitt vi vet, aldrig gjorts tidigare.

Ett tiotal forskare kommer att medverka i studien, som utgår från forskningsinstitutet Youth and Society (YeS) vid Örebro universitet.

- Vi kommer att arbeta i sammanlagt tre år, för att fånga in både de kortvariga och mer långsiktiga effekterna, säger Håkan Stattin.

För mer information, kontakta Håkan Stattin, hakan.stattin@oru.se.