Vad gör verkligheten med föräldrars planer på arbetsfördelning?

Vad är det som avgör vem av de nyblivna föräldrarna som tar hand om det oavlönade hemarbetet? Det har nämligen stor betydelse för deras möjligheter senare på arbetsmarknaden. Nu har forskare i Örebro och Stockholm fått tre miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur blivande föräldrar resonerar och planerar innan barnet kommer - och sedan följa upp hur det verkligen gick.

- Vi ska djupintervjua blivande föräldrar strax innan de får sitt första barn. De ska bland annat berätta om hur de tänker sig att fördela hem- och yrkesarbete mellan sig, och efter ett och ett halvt år ska vi komma tillbaka till dem och höra hur det har gått, berättar professor Christine Roman, som är föreståndare för forskarskolan Demokratins villkor vid Örebro universitet.

I Örebro är också Jenny Ahlberg, som snart ska disputera i sociologi, med i projektet.

I Sverige har männen blivit allt mer engagerade i sina barn och jämlikhet mellan könen är ett ideal i vida kretsar. Kärnfamiljen med sin könsuppdelning i rollerna har delvis ersatts av det forskarna kallar "den förhandlade familjen". I stället för att följa bestämda normer, förhandlar sig familjerna fram till hur den ska fungera.

Internationellt samarbete

Studien vill bidra med ökad kunskap om vilka faktorer som har betydelse i parens förhandlingar om hur betalt och obetalt arbete ska fördelas i samband med barnafödande. Det är beslut som får långtgående konsekvenser för kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden.

Dessutom är studien en del i ett internationellt samarbetsprojekt. Resultaten från forskningen ska jämföras med liknande studier i Nederländerna, Tyskland och USA, länder där förutsättningarna för nyblivna föräldrar varierar mycket.

Intervjuerna med de nyblivna föräldrarna ska kombineras med studier av kvantitativa data från de olika länderna, som ska berätta hur föräldrarna i allmänhet fördelar betalt och obetalt arbete mellan sig.

Djupare förståelse

- Den här kombinationen av kvantitativa och kvalitativa studier är intressant. De kvantitativa analyserna ger oss information om typiska mönster och beteenden när det gäller föräldrars fördelning av betalt och obetalt arbete i de olika länderna, medan den kvalitativa studien gör det möjligt att få en djupare förståelse av de mönster vi finner i kvantitativa data, säger Jenny Ahlberg.

Arbetsfördelningens betydelse för föräldrarnas yrkesarbete ska också studeras, och kombinationen av kvalitativa och kvantitativa studier kommer att göra det möjligt att se både kort- och långsiktiga effekter.

Forskarna ska också undersöka hur det kommer sig att kvinnor i Sverige tycks uppleva en större konflikt kring den könsmässiga uppdelningen av arbetet, trots att fördelningen är mer jämlik här än i andra länder.

Trots att många politiker satsat hårt på att skapa bättre villkor för större jämställdhet i arbetsfördelningen mellan könen, har det delvis misslyckats. Därför hoppas forskarna att deras studie av hur familjer förhandlar om arbetsfördelningen ska ge beslutsfattarna kunskaper att fatta bättre beslut.

För mer information, kontakta Christine Roman, 0704-95 24 61, eller Jenny Ahlberg,
0736-52 17 50.