Det finns en tendens att förenkla miljöproblem och sträva efter att hitta den rätta lösningen. Örebroforskaren Benedict Singletons avhandling visar att det snarare handlar om att hitta en balans – och att det är möjligt även i svåra frågor med många särintressen. Han har särskilt studerat valfångst på Färöarna.
Godare dill och basilika som håller längre. Och det är ultraviolett ljus som ska öka kvaliteten på kryddor och grönsaker. Professor Åke Strid vid Örebro universitet har fått 3 miljoner kronor av Formas för forskning som kan göra svenska växthusodlare mer konkurrenskraftiga.
Med målsättningen att öka produktiviteten i Kenyas jordbruk finansierar Sida ett stort utvecklingsprogram för landets jordbruk. Nu har forskare vid Handelshögskolan på Örebro universitet efter godkännande av Vetenskapsrådet fått 2,9 miljoner till ett tvåårigt projekt för att se vilka effekter insatserna får för jordbruket.
Örebroforskaren Anna Rotander får 2,6 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka sambandet mellan långlivade organiska miljögifter och plastskräp i världshaven. Under en forskningsexpedition i Atlanten och Stilla havet samlade hon in vatten- och plastprover och nu ska hon analysera dessa för att kunna bedöma vilken skada de giftiga kemikalierna som samlas i våra hav kan göra.
Ett mycket intressant forskningsprojekt pågår just nu vid Centrum för livsvetenskap på Örebro universitet. Termen Molecular Farming dyker upp i allt fler sammanhang. Även i Sverige pågår forskningen för fullt. Häng med på ett spännande seminarium där du får en första inblick i vad det innebär och vilka möjligheter det kan skapa!
En svensk tallskog i Västerbotten har blivit smått världsberömd på gamla dar. Örebroforskarnas studier av hur trädens rötter andas och släpper ut koldioxid hör till de mest citerade artiklarna i världen inom sitt område. - Vi är först i världen med den här metoden. Tidigare studier har inte gjorts på stora träd, berättar Alf Ekblad, som leder forskargruppen i ekosystembiologi på Naturvetenskaplig