Gå direkt till innehåll

Ämnen: Klimatfrågor

  • Hon ska studera unga mataktivister

    Örebroforskaren Maria Ojala ska studera hur unga personer kan bidra till kampen mot hållbarhetsproblemen genom att praktisera mataktivism. Begreppet täcker sådant som minskat köttätande, småskalig odling, närproducerad mat, minskat matsvinn med mera.

  • Örebroforskare greppar den globala miljön

    Ett temanummer av en internationell tidskrift och en bok på gång om människan och miljön i ett globalt perspektiv. Bakom båda står miljösociologer vid Örebro universitet.

  • Så växer unga forskare till att bli experter

    Expertorganisationer spelat en avgörande roll när politiker ska fatta beslut för att främja en hållbar utveckling. Karin Gustafsson vid Örebro universitet har fått tre miljoner kronor av Formas för att studera hur unga forskare tas emot inom två internationella expertorganisationer.

  • Örebroforskare ska förvandla gråärtor till biff

    Magnus Westling, doktorand vid Örebro universitet, är en av 15 finalister i Vinnovas tävling om klimatsmart protein. Han har fått 500 000 kronor och sex månader på sig för att utveckla en biff på gråärtor. Finalen är på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan i november.

  • Projekt med printad mat av insektsmjöl för hållbar utveckling

    Gräshoppor, honungsbin och mjölbaggar är möjlig mat för oss i Sverige i framtiden. Nu är det klart med en förstudie till projektet Måltidslaboratoriet, som har syftet att reda ut om Örebro universitet ska vara en del i den omställning som måste till för att föda en växande världsbefolkning.

  • Brand eller storm - olika slutsatser av katastrofer i skogen

    Klimatförändringen ökar sannolikheten för hårda stormar och omfattande skogsbränder i Sverige. Båda kan få katastrofala följder, men uppfattas på olika sätt av yrkesfolk. Det viktigt att vara medveten om denna skillnad i uppfattning för att förstå varför vissa katastrofer leder till förändring i arbetssätt medan andra inte gör det visar ny forskning vid Örebro universitet.

  • Forskning visar att politik för annat än klimatet kan vara bra för just klimatet

    Klimatpolitik som är direkt inriktad på just klimatet måste inte alltid vara den mest effektiva vägen att nå önskade mål. Men det är ingen nackdel, utan tvärtom öppnar det nya möjligheter för politiker. Örebroforskaren Magnus Boström visar på detta krokiga samband i ett kapitel i en antologi om klimatet som utkommer precis innan toppmötet Paris.

  • Ursprungsfolk marginaliseras i klimatdebatten

    När medierna beskriver klimatförändringarnas konsekvenser för arktiska rsprungsbefolkningar syns de oftast i medierna som offer och hjältar. När det kommer till politik, som kan förändra deras situation marginaliseras de och får inget utrymme. Det här visar forskning vid bland annat Örebro universitet, som presenterades vid enkonferens i Bangladesh om medierna och klimatfrågan.

  • Mediernas roll i klimatfrågan

    En ny undersökning visar att svenskar inte längre tvivlar på klimatförändringen men att vi ändå inte blir engagerade. Det skriver Örebroforskarna Ulrika Olausson och Peter Berglez i tidskriften Capitalism Nature Socialism. I morgon samlas internationellt framstående medieforskare på Örebro universitet för att utifrån detta diskutera klimatfrågan och medielogiken.

  • Marken binder kol sämre än vad man räknat med

    Marken är sämre på att binda kol än man hittills trott. En ny studie vid Örebro universitet tyder på att den mängd kol som snabbt går tillbaka till luften i form av koldioxid i själva verket kan vara dubbelt så stor som vad man tidigare har antagit. En god nyhet är dock att träden kan ta upp mer koldioxid när halten i luften ökar, givet att det finns tillräckligt mycket näring i jorden.

  • Global uppvärmning och lokal politik

    Klimatförändringen beskrivs ofta som den största utmaning världen stått inför. Det är ett gränsöverskridande fenomen med lokala konsekvenser. Kommunernas roll är dubbel och det påverkar deras möjligheter att bidra till ett hållbart samhälle, skriver forskare vid Örebro universitet i en ny bok.

  • 1,3 miljoner till forskning om ungas oro för klimatet

    Hur reagerar dagens barn och unga när klimathotet sätter deras framtid på spel? Maria Ojala, som är doktor i psykologi vid Örebro universitet, har fått 1,3 miljoner kronor från det forskningsrådet Formas för att hitta svaret på den frågan. - Det är viktigt att ta reda på hur unga människor i olika åldrar hanterar den oro och ångest som kan skapas av de globala miljöproblemen, säger hon.

  • Svampar kan spela en viktig roll för klimatet

    Vanliga svampar spelar en viktig roll i kolets kretslopp i naturen och kan därför påverka halten av koldioxid i luften. Örebroforskaren Patrick van Hees har fått 3 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att undersöka vad som händer under marken när halten av koldioxid i luften ökar.