Örebroforskaren Maria Ojala ska studera hur unga personer kan bidra till kampen mot hållbarhetsproblemen genom att praktisera mataktivism. Begreppet täcker sådant som minskat köttätande, småskalig odling, närproducerad mat, minskat matsvinn med mera.
Det gick inte att tacka nej. Det konstaterar Lotta Sartz, forskare vid Örebro universitet, som valts till generalsekreterare för IMWA, den internationella organisationen som samlar forskare och näringsliv med syfte att hitta lösningar på miljöproblemen med gruvvatten.
Nu har 37 myndigheter och forskningsinstitutioner kommit överens om att utöka sitt samarbete för att hantera problemen med högfluorerade ämnen (PFAS), som bland annat förorenat dricksvattnet på flera platser i Sverige. Örebro universitet har undertecknat avsiktsförklaringen.
En ny analysteknik gör det möjligt att identifiera och mäta miljögifter som varit svåra att spåra med traditionella metoder. Nicole Riddell har i sin avhandling i kemi vid Örebro universitet visat att så kallad superkritisk vätskekromatografi är mycket användbar för att analysera långlivade organiska miljögifter.
Det finns en tendens att förenkla miljöproblem och sträva efter att hitta den rätta lösningen. Örebroforskaren Benedict Singletons avhandling visar att det snarare handlar om att hitta en balans – och att det är möjligt även i svåra frågor med många särintressen. Han har särskilt studerat valfångst på Färöarna.
Det finns enkla och billiga sätt att återvinna farliga metaller ur avfall och därmed minska den negativa påverkan som de annars kan ha på miljön. Grässorten rödven och barkkompost är två exempel. Det visar Viktor Sjöberg i sin doktorsavhandling.
Att forskning ska leda till förändring tycker Ida Schoultz och Johanna Björklund är självklart. De har anmält sig till Örebro universitets nya satsning på sociala innovationer.
Forskare vid forskningscentrum MTM, Människa-Teknik- Miljö, vid Örebro universitet har fått 48 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att identifiera okända miljögifter som utgör de största riskerna. Tio företag deltar i det sexåriga projektet och bidrar med ytterligare 40 miljoner kronor i form av personal och mätinstrument.
Handelshögskolan på Örebro universitet blir först i Sverige med en tvåårig masterutbildning i hållbart företagande. Utbildningen är genom sin företagsekonomiska inriktning och praktikmöjligheter unik i sitt slag och sker i samarbete med flera företag.
Ett temanummer av en internationell tidskrift och en bok på gång om människan och miljön i ett globalt perspektiv. Bakom båda står miljösociologer vid Örebro universitet.
Det finns tusentals högfluorerade ämnen i miljön och i människors blod - en del av dem okända. Leo Yeung, forskare vid Örebro universitet har fått tre miljoner av Formas för att kartlägga alla former av dessa skadliga ämnen på ett sätt som inte tidigare gjorts.
Expertorganisationer spelat en avgörande roll när politiker ska fatta beslut för att främja en hållbar utveckling. Karin Gustafsson vid Örebro universitet har fått tre miljoner kronor av Formas för att studera hur unga forskare tas emot inom två internationella expertorganisationer.
Är vattnet i Vättern säkert att dricka och är fisken säker att äta? Den frågan ska få sitt svar i ett forskningsprojekt vid Örebro universitet som fått tre miljoner kronor av Formas. Ingrid Ericson Jogsten leder arbetet med att hitta enkla metoder för att för första gången mäta en viss typ av kemikalier.
Människor bombarderas ständigt av en komplex blandning kemikalier. Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, har fått tre miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att kartlägga dessa många gånger okända substanser och hur de påverkar hälsan.
När kemisten Ulrika Eriksson skulle undersöka miljögifter samlade hon in dammsugarpåsar från hela världen. Högst andel farliga ämnen i de svenska proverna hittade hon i dammet från sin egen påse, något som hon nu visar i sin avhandling vid Örebro universitet.
Stockholmskonventionen om att minska utsläppen av långlivade organiska miljögifter undertecknades 2001. Men överenskommelser på pappret blir verkliga först när de genomförs och kan mätas säkert. Dawei Geng har i sin avhandling vid Örebro universitet granskat en helt ny analysmetod och bekräftat att den kan användas, en metod som spar både tid och pengar.
Utsläppen i Kina av vissa giftiga högflourerade ämnen är idag de största i världen, visar en ny studie som publicerats i Environmental Science and Technology. Vår fältstudie har bekräftat de teoretiska beräkningarna av utsläppen, konstaterar Thanh Wang, forskare vid Örebro universitet som lett projektet.
”Hållbarhet” är ett ord som dyker upp i allt fler sammanhang. När PIL ordnade ett endagsseminarium i hållbarhetsfrågor resulterade det i att ett antal utbildningar gick samman och skapade en Hållbarhetskonferens för studenter som ett obligatoriskt inslag i utbildningen. Det är också ett arbete som sträcker sig över ämnesgränserna.
Ett upprop till dem som lyssnar på Sveriges radios trädgårdsprogram Odla med P1 kan utvecklas från en liten analys till ett forskningsprojekt. I radion efterlystes vedaska för kadmiumanalys och gensvaret från lyssnarna blev överraskande stort och docent Mattias Bäckström på institutionen för naturvetenskap och teknik vid Örebro universitet ser gärna att det blir forskning av lyssnarnas aska.
Magnus Westling, doktorand vid Örebro universitet, är en av 15 finalister i Vinnovas tävling om klimatsmart protein. Han har fått 500 000 kronor och sex månader på sig för att utveckla en biff på gråärtor. Finalen är på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan i november.
