Örebroforskaren Maria Ojala ska studera hur unga personer kan bidra till kampen mot hållbarhetsproblemen genom att praktisera mataktivism. Begreppet täcker sådant som minskat köttätande, småskalig odling, närproducerad mat, minskat matsvinn med mera.
Målet för forskningen är att förnya undervisningen och ge eleverna kunskap och stöd att möta en av vår tids ödesfrågor– global jämlikhet och rättvisa. Johan Öhman, professor i pedagogik, har fått 4,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för ett treårigt projekt.
Kung Carl XVI Gustaf kommer till Örebro universitet 27 september för att ta emot 70-årsgåvan han fick av universitetet förra året. Födelsedagspresenten är en mycket speciell föreläsning om hur forskare vid Örebro universitet spårar mikroplast i sjöar och hav med målet att skapa en giftfri miljö.
Det gick inte att tacka nej. Det konstaterar Lotta Sartz, forskare vid Örebro universitet, som valts till generalsekreterare för IMWA, den internationella organisationen som samlar forskare och näringsliv med syfte att hitta lösningar på miljöproblemen med gruvvatten.
Nu har 37 myndigheter och forskningsinstitutioner kommit överens om att utöka sitt samarbete för att hantera problemen med högfluorerade ämnen (PFAS), som bland annat förorenat dricksvattnet på flera platser i Sverige. Örebro universitet har undertecknat avsiktsförklaringen.
En ny analysteknik gör det möjligt att identifiera och mäta miljögifter som varit svåra att spåra med traditionella metoder. Nicole Riddell har i sin avhandling i kemi vid Örebro universitet visat att så kallad superkritisk vätskekromatografi är mycket användbar för att analysera långlivade organiska miljögifter.
Det finns en tendens att förenkla miljöproblem och sträva efter att hitta den rätta lösningen. Örebroforskaren Benedict Singletons avhandling visar att det snarare handlar om att hitta en balans – och att det är möjligt även i svåra frågor med många särintressen. Han har särskilt studerat valfångst på Färöarna.
Forskare vid forskningscentrum MTM, Människa-Teknik- Miljö, vid Örebro universitet har fått 48 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att identifiera okända miljögifter som utgör de största riskerna. Tio företag deltar i det sexåriga projektet och bidrar med ytterligare 40 miljoner kronor i form av personal och mätinstrument.
Ett temanummer av en internationell tidskrift och en bok på gång om människan och miljön i ett globalt perspektiv. Bakom båda står miljösociologer vid Örebro universitet.
Är vattnet i Vättern säkert att dricka och är fisken säker att äta? Den frågan ska få sitt svar i ett forskningsprojekt vid Örebro universitet som fått tre miljoner kronor av Formas. Ingrid Ericson Jogsten leder arbetet med att hitta enkla metoder för att för första gången mäta en viss typ av kemikalier.
Stockholmskonventionen om att minska utsläppen av långlivade organiska miljögifter undertecknades 2001. Men överenskommelser på pappret blir verkliga först när de genomförs och kan mätas säkert. Dawei Geng har i sin avhandling vid Örebro universitet granskat en helt ny analysmetod och bekräftat att den kan användas, en metod som spar både tid och pengar.
”Hållbarhet” är ett ord som dyker upp i allt fler sammanhang. När PIL ordnade ett endagsseminarium i hållbarhetsfrågor resulterade det i att ett antal utbildningar gick samman och skapade en Hållbarhetskonferens för studenter som ett obligatoriskt inslag i utbildningen. Det är också ett arbete som sträcker sig över ämnesgränserna.
Det är sedan tidigare känt att farliga ämnen i brandsläckningsskum har läckt ut i samband med brandövningar och förorenat dricksvatten och vattendrag. Nu har Thanh Wang, forskare i kemi vid Örebro universitet, fått 3 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka hur dessa sprids i naturen och hur de påverkar ekosystemen.
Godare dill och basilika som håller längre. Och det är ultraviolett ljus som ska öka kvaliteten på kryddor och grönsaker. Professor Åke Strid vid Örebro universitet har fått 3 miljoner kronor av Formas för forskning som kan göra svenska växthusodlare mer konkurrenskraftiga.
Att världshaven är fulla av plastskräp är välkänt men ännu vet ingen vilka effekter detta kommer att få. Forskare vid Örebro universitet har tillsammans med partners från nio olika länder fått 30 miljoner kronor från EU-kommissionen för att undersöka det. De ska bland annat ta reda på vilken typ av plast som är att föredra med tanke på hälsa och miljö.
I lågenergihus tätas väggar, fönster och dörrar med plast för att uppnå en lägre energiförbrukning och på senare år har många kommuner valt den tekniken för nya förskolor. Nu startar ett forskningsprojekt vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro, som ska studera inomhusmiljön i lågenergiförskolor.
Örebroforskare har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, undersökt brandsläckningsskum och vilka effekter det har på människa och miljö. Studien visar att brandskum innehåller farliga kemikalier som kan förstöra dricksvattnet och orsaka cancer och andra sjukdomar.
Örebroforskare har fått 3,2 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka vilken inverkan plast har på det marina ekosystemet. – Genom att ta reda på hur farlig plasten är och vad det är som gör den farlig blir det möjligt att hitta lösningar för att minska skadorna på miljön, säger Anna Kärrman, forskare i kemi vid Örebro universitet.
Jana Jass, professor i biologi vid Örebro universitet, får 5 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att förbättra möjligheterna att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier.
Söndagen den 3 augusti avseglar forskare vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö (MTM), Örebro universitet, från Göteborg för att kartlägga omfattningen av plastskräp och mikroplast i ett av världens mest förorenade innanhav – Östersjön. För reportage eller inslag inför eller under resans gång kontakta Anna Kärrman, forskare vid MTM, Örebro universitet, 070-978 07 44.
