Nu har 37 myndigheter och forskningsinstitutioner kommit överens om att utöka sitt samarbete för att hantera problemen med högfluorerade ämnen (PFAS), som bland annat förorenat dricksvattnet på flera platser i Sverige. Örebro universitet har undertecknat avsiktsförklaringen.
En ny analysteknik gör det möjligt att identifiera och mäta miljögifter som varit svåra att spåra med traditionella metoder. Nicole Riddell har i sin avhandling i kemi vid Örebro universitet visat att så kallad superkritisk vätskekromatografi är mycket användbar för att analysera långlivade organiska miljögifter.
Det finns enkla och billiga sätt att återvinna farliga metaller ur avfall och därmed minska den negativa påverkan som de annars kan ha på miljön. Grässorten rödven och barkkompost är två exempel. Det visar Viktor Sjöberg i sin doktorsavhandling.
Forskare vid forskningscentrum MTM, Människa-Teknik- Miljö, vid Örebro universitet har fått 48 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att identifiera okända miljögifter som utgör de största riskerna. Tio företag deltar i det sexåriga projektet och bidrar med ytterligare 40 miljoner kronor i form av personal och mätinstrument.
Det finns tusentals högfluorerade ämnen i miljön och i människors blod - en del av dem okända. Leo Yeung, forskare vid Örebro universitet har fått tre miljoner av Formas för att kartlägga alla former av dessa skadliga ämnen på ett sätt som inte tidigare gjorts.
Är vattnet i Vättern säkert att dricka och är fisken säker att äta? Den frågan ska få sitt svar i ett forskningsprojekt vid Örebro universitet som fått tre miljoner kronor av Formas. Ingrid Ericson Jogsten leder arbetet med att hitta enkla metoder för att för första gången mäta en viss typ av kemikalier.
Människor bombarderas ständigt av en komplex blandning kemikalier. Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, har fått tre miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att kartlägga dessa många gånger okända substanser och hur de påverkar hälsan.
När kemisten Ulrika Eriksson skulle undersöka miljögifter samlade hon in dammsugarpåsar från hela världen. Högst andel farliga ämnen i de svenska proverna hittade hon i dammet från sin egen påse, något som hon nu visar i sin avhandling vid Örebro universitet.
Stockholmskonventionen om att minska utsläppen av långlivade organiska miljögifter undertecknades 2001. Men överenskommelser på pappret blir verkliga först när de genomförs och kan mätas säkert. Dawei Geng har i sin avhandling vid Örebro universitet granskat en helt ny analysmetod och bekräftat att den kan användas, en metod som spar både tid och pengar.
Utsläppen i Kina av vissa giftiga högflourerade ämnen är idag de största i världen, visar en ny studie som publicerats i Environmental Science and Technology. Vår fältstudie har bekräftat de teoretiska beräkningarna av utsläppen, konstaterar Thanh Wang, forskare vid Örebro universitet som lett projektet.
Det är sedan tidigare känt att farliga ämnen i brandsläckningsskum har läckt ut i samband med brandövningar och förorenat dricksvatten och vattendrag. Nu har Thanh Wang, forskare i kemi vid Örebro universitet, fått 3 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka hur dessa sprids i naturen och hur de påverkar ekosystemen.
Kemikalier finns överallt och är en fara. Med det är inte säkert att de är en risk. Ett forsklarlag från Örebro universitet har nu fått 14,4 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att arbeta fram konkreta metoder för riskanalyser, tillsamman med en rad företag.
Att världshaven är fulla av plastskräp är välkänt men ännu vet ingen vilka effekter detta kommer att få. Forskare vid Örebro universitet har tillsammans med partners från nio olika länder fått 30 miljoner kronor från EU-kommissionen för att undersöka det. De ska bland annat ta reda på vilken typ av plast som är att föredra med tanke på hälsa och miljö.
Örebroforskare har fått 3,2 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka vilken inverkan plast har på det marina ekosystemet. – Genom att ta reda på hur farlig plasten är och vad det är som gör den farlig blir det möjligt att hitta lösningar för att minska skadorna på miljön, säger Anna Kärrman, forskare i kemi vid Örebro universitet.
Nyligen visade Sveriges television en film om hur allt fler miljögifter letar sig ut i Östersjön och så småningom påverkar människor. En central del i filmen handlade om analys av små blodmängder från en baby. Hur den metoden utvecklats beskriver Samira Salihovic i sin doktorsavhandling i kemi vid Örebro universitet.
Forskare vid Örebro universitet har fått 2,8 miljoner av statliga KK-stiftelsen för att utveckla ett nytt analysverktyg för miljöövervakning. Testet, som utformas i samarbete med tre företag inom miljöområdet, ska göra det enklare att utvärdera effekterna av ämnen i naturen som kan vara farliga för människor och djur.
Svenska vattendrag innehåller rester av ett stort antal läkemedel, men vi vet än så länge alltför lite om hur de påverkar oss och andra levande organismer. Nu har en forskargrupp vid Örebro universitet för första gången visat att även de mycket små halter som finns i svenska vatten påverkar mänskliga celler.
