Är det den sociala samvaron, det stressfria livet eller genetiken? Det kan ingen säga. Men faktum är att på den grekiska ön Ikaria blir invånarna riktigt gamla. Nu vill en grupp Örebroforskare undersöka varför.
Terapirummet ska vara en trygg plats, en frizon – men hbtq-personer möter ofta samma fördomar där som i sin vardag. Därför har Matilda Wurm startat en kurs för både studenter och yrkesverksamma – och den nya kursboken HBTQ+ har hon varit med och skrivit.
Hedersrelaterat våld- en kränkande stereotyp om invandrare eller en verklighet människor lever i? Frågan är utgångspunkten i Örebroforskaren Rúna í Baianstovus nya bok Heder.
Hur kan enkla vardagshandlingar som att koka kaffe och svara i telefon hjälpa personer med svårare psykiska funktionshinder att må bättre? Den frågan ställer Marianne Boström vid Örebro universitet i sin avhandling ”Vardagslivets aktiviteter”.
Sömnbrist ger ökad frånvaro och ungdomar kommer jetlaggade till skolan på måndagar. Det visar en avhandling av sömnforskaren Serena Bauducco vid Örebro universitet.
Örebro universitet har fått stöd från EU-kommissionen för att utöka satsningen på forskning om hur vi kan leva ett långt men också hälsosamt och lyckligt liv.
En storasyster som lyssnar utan att ställa krav är ett framgångsrikt sätt att stötta tjejer och unga kvinnor. Det visar studier av verksamheten hos den ideella organisationen Tjejzonen som gjorts av forskare vid Örebro universitet.
Granskningar och utvärderingar av sociala projekt och verksamheter kostar miljardbelopp varje år. Men när utvärderingarna väl är gjorda är det ingen som använder sig av resultatet för att förbättra verksamheterna. Det visar Anna Petersén i sin avhandling i socialt arbete vid Örebro universitet.
För mammor som känner att de inte har kontroll över delar av livet och kämpar med relationen till sina tonårsbarn kan ett socialt stöd göra stor skillnad. Men detsamma verkar inte gälla för pappor i samma situation. Det visar en ny studie publicerad i Family process.
På lördag 6 maj firar socionomutbildningen vid Örebro universitet 50 år med ett fullt schema. – Vi är stolta över utbildningen, en av de första i Örebro universitets historia. Den fyller en viktig funktion i samhället - våra tidigare studenter jobbar inte sällan med människor i utsatta situationer och hjälper dem att ta sig vidare, förbi problem, säger Britt-Louise Toresson-Blohm.
Socionomutbildningen i Örebro firar 50 år i 6 maj med en heldag späckad med föreläsningar. Under åren sedan 1967 har 12 000 tagit examen i Örebro.
Under tre terminer följde Hélène Jenvén förbättringsarbetet i en högstadieklass med målet att uppnå en nolltolerans mot kränkande behandling. Hon är förvånad över att kollegial lojalitet kan leda till att utsatta elever inte får den hjälp de har rätt till
Fem forskare vid Örebro universitet medverkar i en ny antologi om tolerans. Den är utgiven av Forum för levande historia och lyfter bland annat fram hur föräldrar, vänner och skolans etniska sammansättning spelar in på ungdomars tolerans – och hur den går att påverka.
Arbetsvillkor, ekonomi och tillgång till sociala nätverk är alla viktiga faktorer som påverkar möjligheterna för kvinnor med ensamt ansvar för sina barn att få ihop arbetsliv och familjeliv. Det visar en ny bok skriven av forskare vid Örebro universitet.
Vilket stöd får ungdomar som utsatts för brott – och vilket stöd skulle de behöva? Det undersöker doktorand Sara Thunberg i ett projekt som fått medel från Brottsofferfonden.
Att forskning ska leda till förändring tycker Ida Schoultz och Johanna Björklund är självklart. De har anmält sig till Örebro universitets nya satsning på sociala innovationer.
Det behövs bättre kunskap om det traditionella ingreppet borttagning av tandanlag hos spädbarn. Det gäller både de personer i Sverige som kommer från länder där det sker och personal inom sjukvård och tandvård. Det visar Jir Barzangis doktorsavhandling.
Örebroforskaren Marta Miklikowska har för andra gången fått in en artikel i The British Journal of Psychology. Den handlar om hur familj och kompisar påverkar ungdomars attityder mot personer med annan etnisk bakgrund och vad vi kan göra för att främja utvecklingen av tolerans.
Treåringar som både har problematiska personlighetsdrag och olika sorters beteendeproblem löper ökad risk för att senare i livet få bekymmer. Det framgår av Louise Frogners avhandling. Hon efterlyser nu en bredare syn på vilka faktorer som utgör en ökad risk för att tidigt hitta och hjälpa de barn som behöver insatser allra mest.
Tänk långsiktigt när det gäller satsningar på barn och ungdomar. Det kan ta upp till nio år innan det betalar sig – men det är det värt. Det visar nationalekonom Mattias Persson i sin avhandling där han bland annat studerat ett särskilt stöd för att få ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar i arbete.