En webbsida med praktiska exempel på hur idrottsföreningar kan bli bättre på att främja hälsa. Det är ett resultat av ett EU-projekt som nu avslutas med ett seminarium i EU-parlamentet där Susanna Geidne från Örebro universitet representerar projektets forskare.
Sätt inte upp mål utan lägg kraften på själva uppgiften. Idrottsforskaren John Jouper, Örebro universitet, har skrivit en handbok för idrottare och tränare som bryter med den klassiska idrottspsykologin – med syfte att öka förmågan att prestera.
Kathleen Armour, professor i pedagogik och idrott, samt Head of the School of Sport, Exercise and Rehabilitation Sciences vid University of Birmingham, har utsett till filosofie hedersdoktor vid Örebro universitet. Hon har under ett flertal år arbetat med forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.
En orienterare tränar både kroppen och huvudet och umgås med människor i alla åldrar. De är en bra modell för ett hälsosamt åldrande, skriver forskare vid Örebro universitet i tidskriften BMC Geriatrics. Nu vill forskarna använda resultaten för att hjälpa äldre som inte mår bra.
Efter första världskriget förändrades idrotten - läktarna fylldes med publik, media fanns på plats och nya pengar strömmade in. Kommersialiseringen rubbade maktbalansen. Örebroforskaren Nils-Olof Zethrin har undersökt hur idrotten påverkades och visar att många av utmaningarna som idrottsledare mötte då är desamma än i dag.
Hur kan idrottsföreningar bidra till att fler människor rör på sig och mår bättre både psykiskt och fysiskt hela livet? Det ska EU-projektet Sports Club for Health undersöka. – Vårt mål är att ge föreningar verktyg och praktiska exempel som de kan använda i vardagen, säger Susanna Geidne, forskare i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet.
Skolämnet idrott och hälsa ses ibland som ett tillfälle att vara fysisk aktiv och inte som en chans att lära sig något. Vi lär oss inte saker på idrotten, vi gör saker, säger en av eleverna i en Örebrostudie, som publicerats i senaste numret av tidskriften Sport, Education & Society. Mikael Quennerstedt, Örebro universitet, och Håkan Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan är redaktörer.
Tränare för elitlag i fotboll är ett utsatt släkte. I en unik studie har Sören Hjälm under tio år studerat utbränningsprocessen och vägen tillbaka för en grupp elittränare i fotboll. I doktorsavhandlingen vid Örebro universitet, konstaterar han att precis som inom andra yrken är det avgörande för utbrända tränare att lyckas med återhämtningsprocessen för att kunna fortsätta att arbeta.
Ny forskning visar att idrotten skyddar ungdomar från depression och ökar självkänslan. Idrottande ungdomar trivs bättre i skolan, dricker mindre alkohol och begår färre brott än jämnåriga som inte är engagerade i föreningar eller som slutar med idrotten. – Våra resultat visar hur viktigt det är att uppmuntra barn och ungdomar att idrotta, säger Metin Özdemir, forskare vid Örebro universitet.
Ny forskning har undersökt förhållandet mellan fysik, teknik, psykologi och tävlingsresultat i golf. Resultaten kan användas för att göra krav- och kapacitetsprofiler och dessa används för att sätta mål och skapa effektivare träningsprogram.
Att gå eller cykla till jobbet är ofta det enklaste sättet att bygga in motion i vardagen. Och det kan räcka för att uppnå goda hälsoeffekter. En kartläggning av aktiva Stockholmspendlare visar att många av dem faktiskt når upp till den rekommenderade miniminivån av fysisk aktivitet enbart genom att ta sig till och från jobbet för egen maskin.
I stora mästerskap i damfotboll är det tätt mellan matcherna. Men Örebroforskning visar att spelarna är väl fysiskt förbereda för den höga matchbelastningen och har en förmåga att återhämta sig relativt snabbt. – Det visade sig dessutom att spelarna återhämtar sig lika bra oavsett om de genomför en återhämtningsträning eller vilar, säger Helena Andersson, forskare vid Örebro universitet.
Barn och ungdomar motionerar allt mindre och det kan i vuxen ålder leda till hälsoproblem. Idrottsforskaren Jenny Isberg vid Örebro universitet har därför utarbetat förslag på hur idrottslärarna ska kunna motivera sina elever att bli mer fysiskt aktiva. – Det handlar om att hjälpa ungdomar att hitta sin egen väg till att vilja utöva fysisk aktivitet, säger hon.
Henrik Gustafsson vid Örebro universitet är den första svenska forskare som doktorerat i ämnet idrott. Han har undersökt utbrändhet hos elitidrottare, och upptäckt att mellan en och två procent av unga tävlingsidrottare lider av allvarliga former av utbrändhet, och att ännu fler kan befinna sig i farozonen.
Högskoleverket (HSV) kritiserar forskarutbildningen i idrott vid Örebro universitet. HSV anser bland annat att lärarkåren är för liten. Örebro universitet är medvetna om bristerna och har påbörjat en översyn av ämnet för att säkra kvaliteten. Idrott som forskarutbildningsämne är ungt och Örebro universitet är det enda lärosäte i Sverige där forskarutbildning i idrott anordnas. Detta begränsar m