Hur kan enkla vardagshandlingar som att koka kaffe och svara i telefon hjälpa personer med svårare psykiska funktionshinder att må bättre? Den frågan ställer Marianne Boström vid Örebro universitet i sin avhandling ”Vardagslivets aktiviteter”.
Arbetsterapeuter använder sig själva som det viktigaste instrumentet för att hjälpa personer med sviter av skador på hjärnan. Samarbete med klienten och dennes anhöriga är viktiga för ett lyckat resultat, men forskning vid Örebro universitet visar att det finns ett behov av bättre utvecklade instrument för att bedöma klienternas behov av arbetsterapi.
Är det sant att man måste ha en stark mage för att få en stark rygg? Det kommer Martin Eriksson Crommert svara på under sina tre minuter i Forskar Grand Prix den 28 september i Örebro. Han är forskare i medicin och sjukgymnast och hans forskning har lagt grunden till en effektivare ryggrehabilitering.
Inom kriminalvården har fokus skiftat mellan rehabilitering och säkerhet och ny forskning visar att förändringarna har lett till stora skillnader mellan olika avdelningar och anstalter. – Olikheterna kanske är ofrånkomliga men det är viktigt att det inte leder till för stora motsättningar, säger Per Åke Nylander, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet.
Ett nytt rehabiliteringsprogram för patienter med lungsjukdomen KOL har utvärderats vid Örebro universitet, i samarbete med primärvården i Örebro läns landsting och Landstinget i Värmland, med positivt resultat. Programmet ledde bland annat till färre försämringsperioder och att både patienter och deras närstående kände sig tryggare.
Mer än var tredje 75-åring lider av yrsel och balansproblem, med ökad risk för fallolyckor. Och andelen drabbade ökar med stigande ålder. Men trots att orsaken till yrseln kan vara lätt att diagnostisera och bota, får de flesta inte den hjälp de behöver. Det visar en färsk studie vid Örebro universitet, som är den hittills största i världen i sitt slag.
Ökad kunskap om hur olika muskler arbetar leder till effektivare träning och rehabilitering. Sjukgymnasten Martin Eriksson Crommert började därför forska i medicinsk vetenskap för att förbättra behandlingen av sina ryggpatienter. Resultaten, som presenteras i en doktorsavhandling vid Örebro universitet, kan nu omsättas i praktiken och effektivisera rehabiliteringen vid ryggproblem.
Den kroniska lungsjukdomen KOL leder till förändringar i kroppens muskler, och därmed en sämre arbetskapacitet. Örebroforskaren Gabriella Eliason, som har studerat musklerna på cellnivå, tror att ökad fysisk aktivitet skulle kunna bromsa dessa förändringar, och ge KOL-patienter en bättre livskvalitet.
Personer med psykiska funktionsnedsättningar vill trots sin problematik ofta arbeta. Men ett splittrat stödsystem gör det svårt för dem att få och behålla ett arbete. – För funktionshindrade kan ett arbete ha ett extra värde – det motverkar en upplevelse av utanförskap och bidrar till att man blir mer självständig, säger Helene Hillborg forskare vid Örebro universitet.
