Sill, ägghalvor, lax, köttbullar och påskägg. Påskfirandet står för dörren och precis som under många av våra andra högtider är det snarare maten än religionen som är i fokus. I år kanske det blir ett firande utomhus eller digitalt, men låt inte det hindra dig från att duka upp till en lite grönare påskfest!
För fjärde året i rad toppar Orkla hållbarhetsrankingen Sustainable Brand Index i kategorin Consumer Goods Corporation. Det innebär att svenska konsumenter anser att Orkla är bäst i branschen på miljömässig och social hållbarhet.
I dessa Coronatider har efterfrågan på både torr- och färskjäst ökat dramatiskt. Det finns dock ingen anledning att köpa mer jäst än det som planeras att användas i närtid, produktionförmågan är fortsatt god. Det menar Jästbolaget, som står bakom KronJäst, den mest sålda jästen i Sverige.
Alcogel, tonfisk, tvål, frysta färdigrätter och konserver. Just nu är det många som kan vittna om tomma hyllor i matbutikerna. Hur kan vi som dagligvaruföretag svara upp mot svenskarnas förändrade inköpsbeteende och samtidigt förhindra smittspridning bland våra hjältar som arbetar med att säkra att vi har råvaror, att vi håller lagerna påfyllda och att produkter faktiskt tillagas och produceras?
Den vegetariska trenden är stark och fortsätter att öka. Det finns en stor efterfrågan på bra alternativa proteinkällor till kött och konsumenter vill ha en större variation i utbudet. Nu lanseras nya produkter från Anamma med ärtor som proteinbas.
Visste du att vi svenskar slänger cirka 133 kilo mat per person och år*. Ofta handlar det om att maten inte äts upp i tid – vi köper för mycket och kastar mat som blir över, istället för att ta hand om resterna. Men mindre matsvinn betyder mindre koldioxidutsläpp och mer pengar i plånboken!
Varje år uppstår över 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige. Det motsvarar i genomsnitt 133 kilo per person. Den 12 mars lanseras en överenskommelse mellan aktörer i livsmedelsbranschen som tillsammans ska arbeta för att minska matsvinnet. Initiativet ska bidra till FN:s hållbarhetsmål 12.3 som är att halvera det globala matsvinnet till 2030 och minska förlusterna i hela kedjan.
Orkla vill att omställningen till ett cirkulärt flöde av förpackningar påskyndas. Målet är att alla Orklas förpackningar återvinns och är gjorda av återvunnet eller förnyelsebart material senast 2025. Nu införs 100 procent återvunnen plast i dryckesflaskor från BOB och FUN Light vilket minskar klimatpåverkan med 75 procent, vilket motsvarar utsläppen från 600* bilar per år i Sverige.
Nio procent av svenska folket skippar köttet helt och 27 procent äter flexitarianskt någon eller några av veckans måltider, det visar nya siffror från Livsmedelsbarometern, en undersökning genomförd av Novus. Bra, för vi tror nämligen på en grönare framtid. Men hur får vi med den yngre generationen, som ofta ställer sig kritiska till ny och kanske framförallt grön mat. Här kommer våra tips!
Tre av fyra svenska kommuner, 75 procent, bedömer att intresset bland elever för att äta vegetarisk mat har ökat under de senaste tre åren. Många skolor har under denna period också börjat servera ett vegetariskt alternativ varje dag. I 60 procent av kommunerna serveras enbart växtbaserade rätter minst en dag i veckan. Det visar en ny undersökning från Orkla Sverige.
Orkla Foods Sverige återkallar Veggie Goulash. Anledningen är att ett antal förpackningar av misstag fått spår av mjölk vid tillagning och innehållet överensstämmer därför inte med innehållsdeklarationen.
Tillsammans med ett antal myndigheter, branschföreningar och företag har Orkla anslutit sig till ett ettårig projektet med syfte att arbeta fram ett förslag till hur en svensk frivillig överenskommelse för att minska matsvinn bör läggas upp.
Nytt år, nytt decennium. Många forskare menar att dessa kommande tio år är helt avgörande om vi ska undvika en skenande utveckling mot klimatkatastrof. Så hur kommer det förändra vårt ätande? Här är Orklas spaningar om hur vi kommer att äta under 20-talet.
CDP (Carbon Disclosure Project), som administrerar företags och städers inrapportering om verksamhetens klimatpåverkan, har nu släppt årets ranking. Orkla får betyg A- och placerar sig därmed bland de högst rankade noterade bolagen. Orkla har minskat sina växthusgasutsläpp med över 50 procent under perioden 2014–2018.
Viktiga intressenter inom B2B (Business to Business) i Sverige anser att Orkla är bland de bästa på hållbarhet. Det visar undersökningen Sustainable Brand Index ™. En hedrande tredjeplats i kategorin FMCG (Fast Moving Consumer Goods) och en sjätteplats totalt ger ett fint kvitto på att hållbarhetsarbetet når fram.
Från och med den 1 februari kan du panta alla rengöringsprodukter från Orkla-varumärket Grumme. Det möjliggörs genom ett samarbete med PantaPå, en app som ger dig rabatt på andra Grumme-produkter när du scannar den tomma förpackningen och slänger den i rätt behållare på återvinningsstationen.
Som ett av Sveriges största matföretag med många starka och lokala varumärken har vi fantastiska möjligheter att påverka, men också ett ansvar i att hjälpa konsumenter att göra goda val, både för sig själva och för vår planet. Med våra produkter vill vi göra det lätt att välja rätt – oavsett om det gäller din hälsa eller klimatsmarta produkter.
Enligt Orkla Sustainable Life Barometer är 56 procent av svenska folket oroade över de globala klimatförändringarna. Det finns mycket som påverkar vårt klimat men en av de största bidragarna är den globala livsmedelsproduktionen*. Det måste ske en förändring och ett av de mest effektiva sätten att minska koldioxidutsläppen är genom att äta mer flexitarianskt och mer grönt*.
Den vegetariska trenden är stark. Det finns en stor efterfrågan på bra alternativa proteinkällor till kött och en önskan om större variation. Nu lanseras produkter från Anamma med ärtor som proteinbas. En undersökning från Orkla visar att fler i Sverige är flexitarianer och äter minst en vegetarisk rätt i veckan. Orkla Foods Sverige ökade försäljningen av växtbaserad mat med 29 procent under 2019.
Orkla stödjer en global kampanj som syftar till att mobilisera näringslivet för att sätta klimatmål i linje med 1,5°C-målet.
