Vd-ersättningar globalt har ökat 56 gånger mer än löntagares löner sedan 2019

Medelersättningen för en vd har globalt ökat med nästan 50 procent i reella termer sedan 2019, medan den genomsnittliga löntagarens lön bara ökat med 0,9 procent. En dollarmiljardär tjänar mer på en timme än en genomsnittlig löntagare gör på ett år. När de allra rikaste fortsätter dra ifrån, vill Oxfam och Internationella fackliga samorganisationen (IFS) se en höjd skatt på de med allra högst inkomster – för att minska klyftorna och investera i människor och planetens välmående.

Globalt nådde den genomsnittliga globala vd-ersättningen nådde 4,3 miljoner dollar 2024, visar ny analys från Oxfam inför 1 maj. Det är en reallöneökning på nästan 50 procent från 2,9 miljoner USD 2019 (justerat för inflation) — en ökning som vida överträffar reallönetillväxten för den genomsnittliga löntagaren, som såg en ökning med 0,9 procent under samma femårsperiod i de länder där vd-lönedata finns tillgänglig.

– Trenden fortsätter: rikedom och makt koncentreras alltmer till de redan rika, medan miljontals löntagare knappt ser någon löneökning alls, och kämpar för att ha råd med hyra, mat och sjukvård. I Sverige har reallönen för löntagare minskat med 5 procent sedan 2019, medan vd-ersättningarna ökade med 46 procent. Klyftorna är orättvisa och drabbar vanliga människor som arbetar hårt för sin lön. När skillnaderna är så stora måste politiken ta sitt ansvar och agera för att omfördela inkomst och förmögenhet, från de allra rikastes fickor till vanliga människor och en fungerande välfärd för alla, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige.

Siffrorna är medianvärden baserade på vd:ars fulla ersättning, inklusive bonusar och aktieoptioner, från nästan 2 000 företag i 35 länder där vd:ar betalades mer än 1 miljon dollar 2024. Uppgifterna, analyserade av Oxfam, har hämtats från the S&P Capital IQ database, som använder offentligt rapporterad information om företags finanser.

Höjningar av de globala vd-ersättningarna a sker samtidigt som allt fler varnar för att löntagares löner inte håller jämna steg med levnadskostnaderna. Medan Internationella arbetsorganisationens (ILO) globala rapport visar att reallönerna ökade med 2,7 procent 2024, har många arbetare sett sina löner stagnera. I exempelvis Frankrike, Sydafrika och Spanien var reallönetillväxten bara 0,6 procent förra året. Även om löneojämlikheten hade minskat globalt, är den fortfarande mycket hög, särskilt i låginkomstländer, där andelen inkomster för de rikaste 10 procenten är 3,4 gånger högre än de fattigaste 40 procenten.

– Den upprörande löneskillnaden mellan vd:ar och arbetare bekräftar att vi saknar demokratin där den behövs som mest: på jobbet. Runt om i världen nekas arbetare det mest grundläggande förutsättningarna för ett gott liv medan företag gör rekordvinster, smiter från skatter och lobbar för att undvika ansvar, säger Luc Triangle, generalsekreterare för The International Trade Union Confederation (ITUC).

– Arbetare kräver ett nytt socialt kontrakt som fungerar för dem – inte för miljardärerna som undergräver demokratin. Rättvis beskattning, starka offentliga tjänster, levnadslöner och en rättvis omställning är inte radikala krav – de är grunden för ett rättvist samhälle. Det är dags att stoppa miljardärskuppen mot demokratin och sätta människor och planet först, säger Luc Triangle.

Oxfam och ITUC uppmanar regeringar att upprätthålla och öka takten när det gäller möjligheten att beskatta de superrika, både nationellt och globalt. I Sverige är det är arbetsmarknadens parter som ska komma överens om löner och arbetsvillkor, där vanliga löntagare behöver få högre och rättvisare löner. När ojämlikheten i inkomster är så stor måste politiken in och omfördela inkomster, bland annat genom skatter. Det inkluderar att höja marginalskatter på all personlig inkomst för de rikaste för att avskräcka från skyhöga chefslöner. Skatten bör återinvesteras i välfärd och andra satsningar som säkerställer att alla människor ser sina rättigheter tillgodoses.

Bakgrund

Oxfams metodnot finns tillgänglig på förfrågan.

Enligt data från ILO är andelen inkomster som de rikaste 10 procenten får 3,4 gånger högre än de fattigaste 40 procenten i låginkomstländer. ILO:s Global Wage Report 2024-25 och tillhörande dataset finns tillgängliga online.

Mellan 2019-2023 minskade reallönerna i Sverige med 5 procent, enligt ILO:s databas. Offentlig statistik för 2024 och 2025 finns ännu inte tillgänglig.