Expertmyndigheten Finanspolitiska rådet har idag släppt sin årliga rapport som granskar regeringens finanspolitik. Oxfam Sverige välkomnar den efterlängtade diskussionen om skatternas roll i att finansiera ett tryggt, rättvist och hållbart samhälle.
Medelersättningen för en vd har globalt ökat med nästan 50 procent i reella termer sedan 2019, medan den genomsnittliga löntagarens lön bara ökat med 0,9 procent. När de allra rikaste fortsätter dra ifrån, vill Oxfam och Internationella fackliga samorganisationen (IFS) se en höjd skatt på de med allra högst inkomster – för att minska klyftorna och investera i människor och planetens välmående.
Oxfam saknar satsningar som skulle kunna minska klyftor och förbättra vardagen för vanligt folk, särskilt de som har det allra svårast. I en tid där behoven av investeringar i svensk välfärd, klimatpolitik och stöd till världens mest utsatta ökar – då väljer regeringen att gynna de allra rikaste genom skattesänkningar och rotavdrag.
Klimatpolitiska rådet konstaterar att klimatläget är allvarligt, och att Sverige inte beräknas nå klimatmål och åtaganden med nuvarande politik. Slutsatsen ligger i linje med OECDs svidande kritik av Tidöpartiernas omläggning av klimatpolitiken, som presenterades förra veckan. Liksom Klimatpolitiska rådet menar Oxfam att klimatpolitiken måste få genomslag i budget- och skattepolitik.
44 procent av mänskligheten lever under fattigdomsgränsen. Samtidigt ökade dollarmiljardärernas förmögenheter tre gånger snabbare 2024 än året innan. Oxfams nya rapport visar hur de fattigaste människorna och länderna fortsatt exploateras, och hur världens superrika bara blir rikare och rikare.
Sverige har rasat 14 placeringar på 4 år i det globala jämlikhetsindexet Commitment to Reducing Inequality Index (CRII) som tas fram av Oxfam i samarbete med Development Finance International (DFI). Sverige är fortsatt lägst rankat i Norden, och tappar position även bland europeiska och OECD-länder. Oxfam vill se omfattande åtgärder för att minska ojämlikheten och investera i välfärd för alla.
Den globala ojämlikheten ligger som en mörk skugga över den årliga debatten i FN:s generalförsamling. Det menar Oxfam, som vill se ett globalt ramverk för skatt, skuldavskrivningar och nya internationella regler för pandemier. Den rikaste 1 procenten äger mer än de fattigaste 95 procenten av världens befolkning tillsammans, avslöjar ny Oxfam-analys av data från UBS.
En budget som prioriterar de rika och näringslivet, före arbetare och löntagare genom skatteminskningar på 23 miljarder. Som det även står i budgetpropositionen, gynnas höginkomsttagare i denna budget genom sänkt marginalskatt och jobbskatteavdrag. – Regeringen ger till de rika och gaslightar de fattiga, säger Rosaline Marbinah, policychef Oxfam Sverige.
Skatter på konsumtion och arbetstagarnas löner står för nästan 8 av 10 euro i EU-regeringarnas kassor. Skattesatserna för de rikaste européerna och de största företagen har minskat de senaste årtiondena, medan skatterna på konsumtion och arbete har ökat. Nästan 300 000 européer har hittills undertecknat en uppmaning till EU att beskatta de rikaste.
Före detta stats- och regeringschefer från G20-länder och höginkomstländer, inklusive Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven, uppmanar nuvarande G20-ledare —inklusive USA:s president Joe Biden och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz — att stödja ett nytt globalt avtal om att beskatta världens ultrarika individer i ett öppet brev som publicerades 11 juli 2024.
Sedan 2020 har världens fem rikaste män dubblerat sina förmögenheter. Samtidigt har över 5 miljarder människor blivit fattigare. Alltför många lever med hunger, höga kostnader och tuffa val, medan de globala storföretagen genererar höga vinster till sina redan rika ägare. En ny Oxfam-rapport efterlyser politisk handling för att reglera den skenande ojämlikheten.
Svenska utsläpp av växthusgaser väntas öka för första gången på 20 år och Sverige har tappat sin ledande roll i klimatfrågan. Samtidigt ökar ojämlikheten mellan olika grupper i Sverige. Ny forskning från Oxfam Sverige och Stockholm Environment Institute visar att utsläppen skiljer stort mellan olika inkomstgrupper. Nu krävs ökade ambitioner och riktade åtgärder i regeringens klimatpolitik.
En miljard löntagare fick en genomsnittlig sänkning av reallönen med 3,19 procent under 2022, justerat för inflationen, visar en sammanställning från Oxfam över löneutveckling och inflation i 50 länder. Svenska löntagare tappade i genomsnitt 5,6 procent av sin lön. Samtidigt ökar reallönerna för de mest välbetalda vd:arna.
I dag samlas världens mäktiga inom politik och näringsliv i Davos för Världsekonomiskt forum 2023. En av de största utmaningarna de har att hantera är den stigande ojämlikheten. För att bromsa den oroande utvecklingen uppmanar Oxfam - i rapporten Survival of the Richest - regeringar och internationella institutioner att införa en förmögenhetsskatt för de allra rikaste.
Sverige tappar 10 platser i det globala jämlikhetsindexet “Commitment to Reducing Inequality” (CRI) som tas fram av Oxfam i samarbete med Development Finance International (DFI). Årets index som mäter åren 2020–2021, visar en negativ trend i världen, där den ekonomiska ojämlikheten ökar. Norge toppar indexet medan Sverige rankas lägst av de nordiska länderna, främst på grund av skattepolitiken.
Den extrema fattigdomen i världen har ökat mer under de senaste två åren än på 20 år. Det är ett misslyckande och kan inte beskrivas som något annat än en katastrof. Samtidigt har världens dollarmiljardärer ökat sina förmögenheter lika mycket de senaste två åren som de gjorde under 23 år dessförinnan. Nu måste världens ledare som möts på Världsekonomiskt Forum i Davos ta ansvar för att vända utvec
Covid-19 pandemin, kriget i Ukraina och extrema priser på mat och energi har sammantaget skapat en katastrof med enormt mänskligt lidande som följd. Situationen är kännbar för alla. Många människor som redan har haft det kännbart svårt under pandemin tvingas nu också betala rekordhöga priser för mat och energi. Katastrofen är dock långt ifrån jämlik.
Idag släpper Oxfam en ny rapport om klimatojämlikhet. Den visar att Parisavtalets mål om att ökningen av den globala medeltemperaturen år 2030 inte ska överstiga 1,5 grader inte kommer att nås om inte människorna med mest resurser tar sitt ansvar.
Svenska utsläppsminskningar sedan 1990 har skett tack vare låg- och medelinkomsttagare. De tio rikaste procenten av befolkningen har knappt bidragit till utsläppsminskningen alls, och utsläppen från den rikaste procenten ökade.