Industrialisten är död och vi som är kvar tänker fel

Det går att skapa nya former av entreprenörskap inom ramen för befintliga system och företag, som fastnat i marknads- och teknologimognad. Det skriver Jonas Hjelm, produktutvecklingsstrateg på Oxyma Innovation, i en debattartikel i senaste nummret av IVA-aktuellt. Han hävdar att svensk och västeuropeisk verkstadsindustri satsar alldeles för mycket på utveckling av produkter som inte utgår från affärsmöjligheten.

I gällande ekonomiska system har vi som utgångspunkt att det är en positiv korrelation mellan välfärd och ekonomisk tillväxt och att det viktigaste för tillväxten i sin tur, är att vi skapar nya lönsamma produkter (och tjänster) för avsättning på marknader. Marknader som styrs av konsumenters behov och köpkraft. En till synes trivial analys.
Men i Sverige och stora delar av Västeuropa i allmänhet och i verkstadsindustrin i synnerhet, har vi fastnat i fel sätt att tänka när det gäller tillväxt i befintliga företag. Vi sitter i ett läge av mätt självförverkligad risk­obenägenhet och satsar alldeles för mycket på utveckling av produkter som inte utgår från affärsmöjligheterna.

Istället satsar vi det mesta av våra ansträngningar på att kortsiktigt säkra vinster och optimera det befintliga. Vi utvecklar produktvarianter genom att införa tekniska lösningar med låg kundnytta som med ökad risk har som huvudsyfte att sänka tillverkningskostnader. Men trots de goda intentionerna leder de ökade tekniska riskerna ofta till olönsamhet och i sämsta fall har produkten utvecklas för teknikens egen skull. Enligt forskning slutar sju av tio produktutvecklingsprojekt i olönsamma produkter.
Vi stirrar oss blinda på att förvalta och försvara det vi har och sneglar oroligt på utvecklingen i länder som Indien och Kina. Vi jämför deras kostnadsläge med vårt, med följden att vi satsar vår produktutveckling på än mer ensidig optimering av det befintliga för riskminimering och kortsiktig ökning av företagsvärdet. Ett klassiskt exempel på en negativ spiral.

Notera att detta inte är ett upprop mot produktionsteknisk utveckling. Naturligtvis behöver vi också höja produktiviteten i vår tillverkning genom att inrikta utvecklingsresurser mot produktvård och sänkta kostnader. Men att alltför ensidigt satsa på detta, ger oss avsevärt begränsade tillväxtmöjligheter och på sikt lägre avkastning på investerat kapital. En fråga infinner sig: Har industrialisterna dött och ersatts av förvaltare?

Många av de goda exemplen på svenskt entreprenörskap måste hämtas från tiden kring förrförra sekelskiftet. Tyvärr var det ju så att många av de identifierade kundbehoven och drivkraften hos entreprenörerna vid denna tid, stammade från en lång tid av armod och nöd. Därför är det inte så paradoxalt, som det i förstone kan tyckas, att vi som har världens största systematiserade trygghet, har problem med att få människor att ta klivet ut i entreprenörskap och nyföretagande. Man brukar ju säga att nöden är uppfinningarnas moder.
Nu behöver ju inte alla omställningar härstamma från nöd och kris, men för att klara kravet på förändring måste vi våga ifrågasätta vår situation och utsätta oss för förnyelse. Produktutveckling inom de befintliga företagen, måste styras mot att utveckla produkter med nya kundvärden som motiverar ett högre pris.

Sandvik är ett lysande exempel på detta. De har just ovanstående ordalydelse som grund för företagets FoU-inriktning. Men det räcker inte med en snygg pamflett, det måste också finnas mod och beslutskraft hos företagsledningar och styrelser att anträda nya vägar. Att våga tro på att en investerad krona i lite mer långsiktig produktutveckling också kan styras och kontrolleras.

Ett annat gott exempel på hur företag kan göra för att hitta tillväxt, kommer från Alfa Laval, som redan år 2000 identifierade de tillväxtmöjligheter som företaget idag lyckas fånga. Det gjordes genom att formulera globala problemområden som analyserades utifrån de förutsättningar och möjligheter företaget hade eller kunde tänkas skaffa för att lösa problemen.
Sex problemområden identifierades, varav energiområdet och samhällets behov att ställa om från det fossila beroendet var ett av dem. Ett av syftena med detta arbetssätt var att skapa en beslutsberedskap för styrelse och koncernledning för lämpliga ackvisitioner eller utvecklingsprojekt, så att man skulle kunna agera snabbare och få beslutskraft för mer vågade satsningar.

Med vårt förvaltande och riskminimerande synsätt tror vi att lösningen för att hitta tillväxt sitter i att skruva till och effektivisera utvecklingsprocessen. Hur många är inte försöken som haft ambitionen att halvera utvecklingstiden genom att få utvecklingsingenjörer, likt tillverkningsutrustning att jobba snabbare och producera mer? Man satsar mer på att göra saker på rätt sätt än att göra rätt saker.
Tyvärr leder detta ofta inte till något annat än arbetstillfällen för management- och processkonsulter samt att man lurar sig själv genom att bara definiera om olika utvecklingssteg och kalla dem vid nya namn. Effekten av förändringsarbetet blir starkt begränsad. Men värst av allt, leder det till att utvecklingsingenjörerna i sina försök att jobba effektivare, fjärmar produkterna ännu längre från reella kundbehov.

Det lätta är att skruva på processerna. Men det viktiga är att öka precisionen i produktutvecklingen, så att produkterna verkligen träffar kundbehov och därmed blir lönsamma. Ska man investera i förändring av sin produktutveckling, ska man definitivt lägga pengarna på att öka den så kallade yttre effektiviteten, att göra rätt saker. Det ger en betydligt bättre avkastning och det leder också till att den inre effektiviteten, att göra saker på rätt sätt, ökar samtidigt. På så sätt kan den negativa spiralen av ensidig optimering av det befintliga brytas.

Det går att skapa nya former av entreprenörskap inom ramen för befintliga system och företag, som fastnat i marknads- och teknologimognad. Det går att styra långsiktig produktutveckling med mätetal och tydliga FoU-strategier, som är kopplade till affärsmöjligheter utan att detaljstyra processerna. Det går att tydligt koppla produktutveckling till företagens värdeökning. Det görs genom att affärsfokusera och i högre grad inrikta produktutvecklingen mot nya kundvärden.

Jonas Hjelm 
Produktutvecklingsstrateg Oxyma Innovation AB