Nobels fredspris till Malala Yousafzai

Malala Yousafzai sköts i huvudet för sin kamp för flickors rätt till utbildning i Pakistan. Idag är hon fredspristagare. Malala är 17 år och därmed den yngsta fredspristagaren någonsin. Att Nobels fredspris för första gången går till en person under 18 år är historiskt. För att nå långsiktig fred behöver ungdomars arbete för fred erkännas och synliggöras. Det skriver Joëlle Golmann, organisationsutvecklare på PeaceWorks.

Det är med stor glädje vi kan läsa om offentliggörandet av Nobels fredspris. Att priset för första gången går till en person under 18 år är historiskt. Malala delar på priset med Kailash Satyarthi från Indien som i många år kämpat för barns rättigheter.

Att beslutet har mötts av negativa reaktioner är inte att förvåna. Att det finns andra med längre erfarenhet som är mer förtjänta av priset är bara ett exempel på kommentarer som florerat i sociala medier. Det är symptom i sig på åldersmaktsordningen där ungas erfarenheter osynliggörs och värderas lägre.

Trots det viktiga arbete som ungdomsaktivister världen över genomför och de säkerhetsrisker som det medför, osynliggörs deras aktörskap och de lyser även med sin frånvaro på nästintill alla nivåer i de formella fredsfrämjande processerna. Därför är årets fredspris så viktigt.

Att erkänna unga som aktörer för fred

Det finns ett tydligt mönster av att erkänna unga som aktörer när det kommer till krig, men inte som aktörer när det kommer till arbetet för att skapa fred. Till följd av att statliga aktörer och civila samhällets aktörer sällan ser ungdomar, oavsett kön, som giltiga fredsaktörer med kapacitet och rätt att bestämma över sina egna liv, eller som förhandlingsparter, försvåras deras organisering och möjligheten att göra sina röster hörda ytterligare.

2013 gav Malala Yousafzais bok ut ”Jag är Malala”. Den handlar om Malalas egen uppväxt och hur hon kämpar för flickors rätt att få gå i skolan. Året innan sköts hon i huvudet efter att ha vägrat förbud mot skolgång för flickor.

Nobels fredspris 2014 är viktigt på flera sätt. Det erkänner ungdomars aktörskap i fredsarbete, vilket är avgörande för att skapa hållbara lösningar på det våld som vi omges av - vare sig våldet är direkt, strukturellt eller kulturellt. Unga fredsaktivister världen över antar aktiva roller för att hitta lösningar på konflikter genom att organisera sig för att försvara mänskliga rättigheter och främja en fredskultur, ofta utifrån ickevåldsprinciper. Men precis som för Malala innebär engagemanget för fred en säkerhetsrisk. Alltför ofta möts unga aktivister av våld, ibland med dödlig utgång. Därför är det viktigt att synliggöra deras arbete.

Avsaknaden av stödnätverk och synliggörande

Trots den särskilt utsatta situation som unga försvarare av mänskliga rättigheter befinner sig i får de sällan det skydd och den uppmärksamhet som andra, mer historiska och organiserade, vuxengrupper får. Ungdomsaktivister saknar dessutom ofta de nationella och internationella stödnätverk som mer “etablerade” människorättsförsvarare såsom kvinnoorganisationer och barnrättsorganisationer kan räkna med när de står inför hot och säkerhetsrisker. Faktum är att ungdomsaktiviteter möter många av de utmaningar som andra aktörer i det organiserade civila samhället står inför, och måste konfrontera ännu större svårigheter på grund av den befolkningsgrupp som de företräder. Att de ofta befinner sig längst ner i hierarkin inom det civila samhället och inom människorättsorganisationer kan visa sig på flera sätt. Bland annat genom att brott som begås mot unga försvarare av mänskliga rättigheter ofta felaktigt förklaras utifrån faktorer såsom att brottsoffret varit inblandat i kriminell verksamhet.

För att nå långsiktig fred behöver förutsättningar för ungdomars organisering och deltagande i de beslutsfattande processerna rörande fred och säkerhet skapas. Ett första steg är att erkänna och synliggöra ungdomars arbete fred runt om i världen.

Joëlle Golmann, organisationsutvecklare på PeaceWorks och för närvarande placerad i Bogotá, Colombia.