Piteå kommuns satsning på forskning i skolan ger avtryck utanför Sverige. Just nu medverkar Kristina Hansson, vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i den stora europeiska forskningskonferensen ECER 2018 i Bolzano, Italien. Där presenterar hon tillsammans med forskargruppen i Piteå fyra olika studier.
Norra Sveriges nya lantbruksmässa anordnas för första gången 15-16 augusti. Vallskörd är årets tema och under mässan kommer den senaste tekniken och de nyaste maskinerna att visas för besökarna. I första hand är det en branschmässa men allmänheten är också välkommen.
Sara Viklund, svensklärare på Strömbackaskolan, är en av fyra lärare som får ta emot Svenska Akademiens svensklärarpris 2018 för att hon i sin yrkesroll stimulerat intresset för det svenska språket och litteraturen. Det är en mycket glad och överraskad Sara som tar emot priset på 50 000 kronor. Skolan tilldelas 30 000 kronor för att stärka svenskämnet och uppmuntra elever och lärare på skolan.
Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt skollagen. Det är en stor utmaning för såväl kommuner, skolor/ förskolor som lärare och skolledare. I Piteå kommun finns strategier och konkreta satsningar på forskning i skolan för att anta denna utmaning.
Idag examinerades fyra lärare som genomfört det första året i en fyra årig magisterutbildning som Piteå kommun driver i samverkan med Umeå universitet. Utbildningsförvaltningen tackade magisterstudenterna för den insats de gör för forskningen i skolan genom Kristina Hansson, vetenskaplig ledare, som delade ut varsin ros och bjöd på tårta.
Piteå sticker ut i enkätundersökningen Tillitsbarometern som genomförts av Ersta Sköndal Bräcke högskola i 36 kommuner. Exempelvis visar Tillitsbarometern att 9 av 10 känner sig mycket trygga i sitt närområde dagtid och nästan 6 av 10 känner sig trygga att gå ut ensam i mörkret. Det är högre än det nationella genomsnittet.
Hur ska aktuell skolforskning integreras i det pedagogiska arbetet i skolan? Piteå kommuns skolledare deltar i fyra utbildningstillfällen per år fram till 2020 för att söka svaret på den frågan. De arbetar tillsammans med skolforskare Ulrika Bergmark, från LTU och Stina Westerlund, Umeå universitet samt utbildningsförvaltningens vetenskaplige ledare Kristina Hansson.
Piteå kommun fortsätter att satsa på skolforskning baserad på lärarnas frågor och erfarenheter. Idag fick Barn- och utbildningsnämnden veta mer om magisterutbildningen för lärare, Piteå utbildningsvetenskapliga råd, uppstarten av två stora forskningssamarbeten med lärarutbildningarna vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet och den statliga satsningen på praktiknära forskning.
Barn- och utbildningsförvaltningen sammanträder under onsdagseftermiddagen under temat Skola på vetenskaplig grund. Kristina Hansson, vetenskaplig ledare, Piteå kommun håller i arrangemanget på uppdrag av Ruth Rahkola, ordförande, Barn- och utbildningsnämnden.
Alla medarbetare på städenheten i Piteå kommun vidareutbildas i hygienteknik – både ordinarie personal och vikarier. Utbildningen påbörjades i förra veckan och ska genomföras vid sammanlagt nio tillfällen. Totalt kommer hela personalstyrkan på 108 personer ha genomfört utbildningen. Den här veckan kompetensutvecklas 36 medarbetare och under vecka 45 genomförs ytterligare tre utbildningsdagar.
Flera lärare, från förskola till gymnasiet, i Piteå kommun har valt att läsa en magisterutbildning på deltid samtidigt som de arbetar som lärare. Det blir en högtidlig avslutning på det första läsåret på måndag 29 maj då de examineras från delkurs 2. Ingemar Jernelöf, förvaltningschef, Utbildningsförvaltningen, medverkar på eftermiddagen för att tacka lärarna personligen för deras arbete.
Piteå kommun ligger i framkant i skolutvecklingen. I dag tillträdde Piteå Utbildningsvetenskapliga råd med uppdrag att verka för forskning i skolan med utgångspunkt i lärarnas frågor. -Det här rådet är unikt i Sverige och kommer att fungera som en arena för samverkan mellan forskare och lärare, säger Kristina Hansson, vetenskaplig ledare vid Utbildningsförvaltningen, Piteå kommun.
När Riksdagens utbildningsutskott presenterar sin uppföljning av arbetet med forskarskolor under ett seminarium på torsdag medverkar Kristina Hansson, vetenskaplig ledare vid Utbildningsförvaltningen, Piteå kommun, som talare. Hon är inbjuden för att presentera Piteås alternativa satsning - en magisterutbildning på deltid i samarbete med Umeå universitet.
Piteå Utbildningsvetenskapliga råd tillträder formellt under tisdagen 28 februari. Per-Olof Erixon, forskare och professor vid Umeå universitet, håller under eftermiddagen installationsföreläsningen Kampen om läraryrkets kunskap och antar därmed rollen som professor i Piteå Utbildningsvetenskapliga råd. Rådets har till uppgift att verka för skolnära forskning med utgångspunkt i lärares frågor.
Den frågan ska en nyinrättad forskartjänst söka svara på. Just nu finns en treårig forskartjänst att söka hos Piteå kommun. Uppdraget är att bedriva skolnära forskning i kommunens skolor. Tjänsten finansieras av Riksbankens jubileums fond, Sparbanken Nord och Piteå kommun.
Fredag den 30 september står forskning i fokus. För andra året deltar Piteå i Forskarfredag. Piteå är den nordligaste orten i landet av de 30 orter som deltar. Runt om i hela Europa erbjuds hundratals aktiviteter som ska visa hur spännande och kul forskning är. Målgruppen är den breda allmänheten, inte minst barn och unga.
Piteå kommun storsatsar på kompetensutveckling för lärare. Genom en ny magisterutbildning erbjuder kommunen lärare möjlighet att bedriva forskning i den egna skolan. ”Magisterutbildningen forskning- och utveckling i skolan” har utvecklats i ett unikt samarbete med institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet.
Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar energi och bygger en av de större solcellsanläggningar som någonsin uppförts så långt norrut. – Vi vill visa att det är möjligt med effektiv produktion av solenergi på nordliga breddgrader, säger företagets vd Daniel Fåhraeus
Larmrapporter visar ofta att det står illa till med läsfärdigheten i svenska skolor, men vid höstterminens start 2006 planerar en grupp lärare i samarbete med CMiT (Centrum för Media och IT i för- och grundskolan) att försöka komma till rätta med detta genom att pröva en ny metod för läsinlärning att skriva sig till läsning helt med datorns hjälp. Metoden är utarbetad av den norske pedagogen Ar
Detta fastslås i den rapport som just kommit från Skolverket och bygger på den inspektion som gjordes under våren då 17 representanter från verket besökte skolor i kommunen. Inspektionen fokuserar på sju områden som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. I rapporten fastslås att man i Piteå väl uppfyller de nationella mål som fastslås i läroplanen. Rapporten v