Globala pingströrelsen viktig aktör i kampen mot fattigdom

Det krävs en fördjupad analys av hur religion och utveckling hänger ihop, och ökad samverkan med religiösa aktörer, om vi ska uppnå Agenda 2030 och förverkliga de globala utvecklingsmålen. Den snabbt växande pingströrelsen med sitt världsvida nätverk spelar här en stor roll. Det menar PMU och Pingst i en ny rapport som sammanställer resultat från internationell forskning av bland annat Dena Freeman från London School of Economics.

Den globala karismatiska rörelsen är en av de största och snabbast växande i världen, och samlar i dagsläget omkring 700 miljoner människor. I arbetet med Agenda 2030 och de 17 globala utvecklingsmålen behövs många typer av insatser och olika inflöden av resurser vid sidan av biståndet, eftersom kostnaden för att uppnå målen kraftigt överstiger världens samlade bistånd. Samtidigt kommer en sekulär dagordning att ha begränsade möjligheter att påverka djupt religiösa kontexter. Det skriver PMU i en ny rapport som presenterades i samband med Världspingstkonferensen i Kanada och som flera forskare har bidragit till.

De globala målen och Agenda 2030 syftar bland annat till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga mänskliga rättigheter för alla, skapa jämställdhet och stärka kvinnors egenmakt. I rapporten Global Pentecostalism and Agenda 2030, betonar PMU och Pingst vikten av att inkludera religion och religiösa aspekter av fattigdom för att uppnå målen. Man betonar också vikten av att utnyttja den potential som finns inom de religiösa nätverken.
Den globala pingströrelsen, liksom andra trosbaserade nätverk och aktörer, har en kraft att förändra och möjlighet att mobilisera människor som borde anses viktig, med tanke på pingströrelsens storlek, snabba tillväxt, och engagemang för människor som lever i utsatthet och fattigdom.
– Pingstförsamlingar är ofta mer effektiva förändringsaktörer än biståndsorganisationer, de är effektiva när det handlar om personlig förändring och egenmakt, de visar på moralens roll för beteendeförändringar som annars skulle komma i konflikt med lokala värderingar. De får familjer och samhällen att på ett helomvändande sätt anamma dessa nya värderingar och nya beteenden. Utan denna typ av social förändring är det svårt att få till en ekonomisk förändring och utveckling, säger Dena Freeman i sin forskning. Dena har forskat om pingströrelsen och utveckling på London School of Economics.
I PMU och Pingsts forskningsöversikt beskrivs att en av anledningarna till att pingstförsamlingar ofta är mer effektiva förändringsagenter än sekulära aktörer, är deras fokus på centrala aspekter för förändring, som till exempel självbild, kulturella strukturer och praxis. Sådant som biståndsorganisationer ibland har utmaningar att hantera i djupt religiösa kontexter.
– Ett exempel är Ebola-epidemin i Västafrika där det var avgörande att religiösa ledare inkluderades för att stoppa spridningen. Ebolas utbredning berodde i hög grad på begravningsritualer och religiösa ledare behövde agera för att förändra det kulturella beteendet. Sekulära aktörers insats behövde här kombineras med religiösa ledares engagemang, säger Niclas Lindgren, direktor för PMU.
Pingstförsamlingars stora bidrag till samhällsutveckling beror också på deras möjlighet att mobilisera en stor resursbas lokalt. Man arbetar i hög grad med lokalt insamlade medel och genom volontärer, vilket i sin tur leder till ett starkt lokalt ansvarstagande.
– Det är vår förhoppning att detta dokument ska bidra till en fördjupad förståelse, dialog och analys, och till utvecklingen av nya innovativa partnerskap. Vi menar att vi inom svenskt bistånd behöver öka kunskapen om kopplingen mellan religion och utveckling, och vikten av att inkludera religiösa aktörer i arbetet med att utrota fattigdom och orättvisor, säger Niclas Lindgren, direktor för PMU.

I rapporten ges exempel på hur pingströrelser och lokala pingstkyrkor påverkar utvecklingen på ett positivt sätt inom till exempel entreprenörskap, demokrati, fred och jämställdhet. Men rapporten ger också exempel på områden där det finns utmaningar i samarbetet med aktörer som den globala pingströrelsen.
– Det finns inom ramen för svenskt bistånd självklart utmaningar kopplade till samarbete med trosbaserade aktörer. Eftersom pingströrelsen är en mycket bred rörelse måste man i varje specifikt fall bedöma vilken aktör man strategiskt kan samarbeta med i insatser, säger Niclas Lindgren.

Den 48-sidiga rapporten finns att läsa här.

För intervju, kontakta:
Matilda Nyamai, pressansvarig, PMU, tel. 0765 36 96 24