Polismuseets blogg: Vi har tillsammans ett ansvar att skapa något konstruktivt och hoppfullt

Under 2016 har jag varit utställningsproducent för en utställning på Polismuseet som vi har valt att kalla VI & DOM – en utställning om hatbrott. Det här är en utställning som jag inte kunnat hålla ifrån mig. Jag har levt med den dag och natt. Kanske finns det inget annat sätt att göra det på? För vem kan distansera sig från de människor vi har mött och deras berättelser om hatbrott och utsatthet? Men det är verkligen inga offer jag har mött. Deras kamp, engagemang och mod har varit påtagligt.

I höstas intervjuade jag Momodou Jallow, som är politisk engagerad. Han polisanmälde en rasistisk händelse som skedde i närheten av hans hemstad. Plötsligt var staden han bodde i nerlusad av affischer. Affischerna föreställde hans huvud på en förslavad afrikans kropp. Budskapet var kränkande och oerhört rasistiskt. Jallow och hans familjs livsutrymme krympte. De var tvungna att flytta till hemlig ort på grund av allt hat som vällde in genom brevlådan och i telefonen. Hatet baserades på Jallows hudfärg.

Hur skulle jag kunna glömma mötet med Naser? En av de envisaste och tappraste personer som jag har träffat. Hans berättelse väcker både hopp och förtvivlan. En höstdag 2010 sköt någon in i hans skrädderi. Skotten missade med några centimeter. Chockad sprang Naser ut ur affären. Han såg då en man som snabbt tog sig från platsen. När Naser grep tag i mannen för att fråga vad det var frågan om, blev han skallad så att hans framtänder slogs ut. Tidigare på dagen hade han demonstrerat mot de rasistiska morden och mordförsöken som skett i Malmö under en lång tid. Människor var rädda och arga. Strax efter händelsen grep polisen Peter Mangs som misstänkt för flera av morden och mordförsöken. Naser kom till rättegången med en bukett blommor i olika färger. Blommorna ville han ge till Peter Mangs. Många blev upprörda och trodde att Naser hade blivit galen. Men Naser ville helt enkelt visa Peter Mangs att han hade fel. Vi blir vackrare om vi är olika. Hatet och våldet får inte vinna. ”Om jag väljer att hata,
vad är det då för skillnad på mig och Peter Mangs?”

Den 22 oktober 2015 kom det in en maskerad man på Kronans skola i Trollhättan och högg ihjäl tre personer. De som blev attackerade hade alla mörk hudfärg. Motivet var rasistiskt. Mötet med skolan i Trollhättan ett halvår efter attacken väckte hopp. Jag möter en skola där eleverna kommer fram och kramar rektorn (hur ofta händer det?) där korridorerna är fyllda av skratt. En skola som inte ger efter för våldet och hatet, utan fortsätter kämpa, skratta, kramas. Det var oerhört svårt att ta sig igenom korridorerna och höra rektorn återberätta det fruktansvärda som skedde i oktober 2015, men också oerhört trösterikt att korridorerna nu är fyllda av livslust.

Utställningen har skapats i ett nära samarbete med utställningens främsta målgrupp – ungdomar. I ett samarbete med bland annat Xenter Botkyrka och DesignLab har ungdomar fått vara med i gestaltningsprocessen och de har skapat fantastiska verk i utställningen.

Den här utställningen ställer höga krav på oss på Polismuseet och på våra besökare. Vi har tillsammans ett ansvar att skapa något konstruktivt och hoppfullt. För rädslan, våldet och hatet får aldrig vinna.

Tina Landgren, utställningsproducent på Polismuseet

VI & DOM – en utställning om hatbrott har premiär lördag 4 februari.