Gå direkt till innehåll
Undersökningen ”Har vi blivit växtblinda?” gjordes våren 2025 med 1085 respondenter av Kantar Media/Sifopanelen på uppdrag av Pollinera Sverige.

Pressmeddelande -

Växtblindheten ökar i Sverige – tillfrågade kan i snitt bara namnet på 6,5 vilda växter

En undersökning som Pollinera Sverige gjort visar att ett stort antal svenskar lider av växtblindhet*, med en genomsnittlig kännedom om endast 6,5 vilda växter. Många tillfrågade är oroade över biologisk mångfald och efterfrågar mer kunskap om växter och deras betydelse för ekosystemet.

Syftet är att få en bild av kunskapsläget och omfattningen av växtblindheten. I undersökningen ställde vi frågor om vilda växter som pollinerande insekter och andra arter är beroende av – allt från träd och buskar till vilda blommor och örter. Resultatet visar på kunskapsbrist men också stor efterfrågan på mer kunskap.

Människans koppling till naturen har minskat med mer än 60% på 200 år
Enligt en ny vetenskaplig studie från University of Derby** minskade människans koppling till naturen eller "natursamhörighet" på grund av urbanisering och miljöförstöring mellan 1800 och 2020. Den främsta drivkraften bakom den långsiktiga förändringen var föräldrars minskande förmåga att föra vidare engagemang i naturen till sina barn.

Varför är det viktigt att ha kunskap om växter?
Växter utgör 80 % av biomassan på jorden. Artkunskap handlar om att få upp ögonen för biologisk mångfald. Att lära sig namnen på enskilda växter berikar språket och kunskap om arters egenskaper ger en viktig grund för att förstå ekologi. De som kan mer om naturen är också är mer måna om den.

Biologisk mångfald avgörande för människans fortlevnad
Den biologiska mångfalden är avgörande både för ekosystemens funktion och människans överlevnad. Pollinerande insekter är starkt beroende av en rik vild flora, men deras livsmiljöer minskar snabbt. Blomrika ängar och betesmarker har till stor del trängts undan, och arter som är knutna till det traditionella odlingslandskapet med slåtter och bete är idag särskilt hotade. Även arter i våra gamla skogar riskerar att försvinna. När inhemska ängsblommor blir allt mer sällsynta påverkas inte bara pollinatörerna, utan också många andra djurarter som är beroende av dessa växter.

Av de bedömningsbara svenska växtarterna är 27% hotade***
Med växtarter menar vi kärlväxter, det vill säga barrväxter, blomväxter, gräs, halvgräs, ormbunkar med flera. Helt enkelt växter som leder näringsämnen och vatten i ”kärlsystem” i stammen. De flesta av dessa producerar också syret vi andas genom sin fotosyntes. Man uppskattar att det finns cirka 2.140 arter av bofasta eller inhemska växter i Sverige.
När man tagit bort de växter som anses vara införda av människan efter år 1800 kvarstår 1600 att bedöma i Artdatabankens rödlista från 2020.

----

* Växtblindhet är en informell benämning för en kognitiv bias eller fördom som avser en mänsklig tendens att ignorera växtlighet. Detta inkluderar att inte uppmärksamma växtlighet i omgivningen samt att inte erkänna växtlighetens betydelse för biosfären och mänsklig verksamhet.

----

** Human-Nature Relationships from 1800 to 2020 and Beyond
by prof Miles Richardson, School of Psychology, University of Derby, UK.

*** enligt SLU Artdatabanken – basen för allt landliv.

Axplock ur Pollinera Sveriges undersökning ”Har vi blivit växtblinda?”:

Intresse för vilda inhemska växter:

  • 20% säger sig ha stort intresse för natur och växter (skillnad mellan könen: män 15%, kvinnor 25%)

  • Nära 50% har ganska stort intresse för natur och växter


Oro för förlust av biologisk mångfald eller minskat antal arter på land:

  • 64% är mycket oroade eller ganska oroade

  • Stockholmare känner mest oro (i storstadsregionerna känner i snitt 35% oro)


          Kunskapsläget:

          • 3% anser sig ha mycket god kunskap om vilda växter

          • 72% av unga 18–34 år anser sig inte ha god eller särskilt god kunskap om vilda växter

          • 44% av totalen tycker sig inte ha särskilt god kunskap om vilda växter

          • 18% av totalen menar att de inte alls har kunskap
          • 93% av de tillfrågade kunde peka på humlor som pollinerande insekt medan endast 8% nämnde spyflugan som pollinatör


          Hur stort är intresset?

          • Hela 60% efterfrågar mer kunskap om inhemska vilda växter
            • 49% har ingen eller liten kunskap om samspelet mellan vilda växter och pollinerande insekter
              medan 46 % anser sig ha stor eller ganska stor kunskap
            • 48% väljer att söka kunskap i böcker och annan litteratur


            -------

            ”Har vi blivit växtblinda?” är en undersökning om kunskapsnivån och intresset för vilda växter i Sverige. Undersökningen gjordes våren 2025 med 1085 respondenter av Kantar Media/Sifopanelen på uppdrag av Pollinera Sverige.

            Undersökningen i korthet

            Undersökningen i sin helhet finns här

            Ämnen

            Kategorier


            Pollinera Sverige arbetar för att sprida kunskap om pollinerande insekter och deras livsviktiga arbete i trädgårdar, odlingar och vild natur.
            Projektet startades 2017 av Anna Lind Lewin och Lotta Fabricius Kristiansen som också lanserade Pollineringsveckan i Sverige.

            Läs mer på pollinerasverige.se


            Pollinera Sverige får stöd från "Stöd till biodlingssektorn", en del av Sveriges jordbrukspolitiska strategiska plan.


            Kontakter