"KOBIETA" BETYDER KVINNA - POLSK KVINNODAGBOK

En utställning om mötet mellan tradition och nutid, konservatism och modernitet, alltså om kvinnosynen i Polen, om rådande mönster för kvinnlighet, om hur kvinnor ser på sig själva och talar om sig själva.I centrum står den polska kvinnans självporträtt och dagbok. Det är ingen stor generalisering att säga att kvinnans position i Polen alltid har varit speciell och i grund och botten stark. Man kan säga att det finns en särskild polsk variant av kvinnoemancipationen. Särskilt under de många svåra perioderna i den polska historien spelade kvinnorna en viktig roll, inte bara i den traditionella meningen som ”hemmets och husets väktare”. Under de senaste 200 årens krig, nationella uppror och utländska ockupationer gick många män ut i kriget, skickades i exil eller fångläger och tvingades lämna hemmet och familjen. Då fick kvinnorna en ovärderlig roll både på det andliga och materiella planet som väktare av den nationella kulturen och identiteten och av familjetraditionen. Det var också kvinnorna som arbetade, försörjde familjen och förvaltade familjens egendom under männens frånvaro. De var ”den polska nationens mödrar” i den romantiske nationalpoeten Mickiewicz mening, fulla av offervilja, till och med om offret som krävdes var deras egna barn. Men denna idealiserade bild blev också som en boja, ett effektivt hinder för vidare utveckling. Senare, under kommunisttiden, fanns en annan variant av kvinnoemancipation, framtvingad av den statliga ideologin i kombination med fattigdomen. Kvinnorna var tvungna att arbeta eftersom det inte gick att försörja familjen på en persons lön, de hade god tillgång till högre utbildning och vissa sociala förmåner som daghem och barnbidrag. Kvinnor var mycket aktiva i den underjordiska Solidaritetsrörelsen på 80-talet, men när landet återfick sin frihet 1989 drog sig hjältinnorna från de åren tillbaka och glömdes bort. Agnieszka Graff skriver i sin bok Swiat bez kobiet (En värld utan kvinnor) att kvinnan blev ett offer på systemförändringens altare. I Polen pågår en ständig debatt om kvinnans plats i samhället och familjen, i många kretsar är fortfarande idealet en kvinna som går tre steg bakom mannen och ser hemmets skötsel som sitt kall. Samhällsutvecklingen idag går dock i helt motsatt riktning. Polska kvinnor gör karriär, utvecklar sig i yrket, startar egna företag, studerar (på polska universitet finns idag fler kvinnliga än manliga studenter) och förblir självständiga singelkvinnor under allt längre tid i livet. Polska kvinnor väljer vad de vill ha både ur traditionen och moderniteten: ambition och personlig utveckling, men också omsorg om hemmet och familjen. Ett annat stort debatt ämne är förändringar i bilden av manligheten, liksom polska kvinnors inställning till männen. Det talas om frånvarande fäder och auktoritetskris, både i familjen och i samhällslivet. Kvinnor har ofta svårt att hitta en man som kan vara en verklig partner och inte ser kvinnan som en oavlönad hushållerska. Läget håller dock på att bli bättre, särskilt i större städer är exempelvis män med barnvagnar ingen ovanlig syn. * * * Polska kvinnliga konstnärer fick ett stort genombrott i slutet av 90-talet, men i stället för politisk kampkonst ägnade de sig ofta åt hyllningar till kvinnligheten. Detta tema blev efter några år så uttjatat att det idag har förlorat sin betydelse. I grunden låg en kvinnlig medvetenhet, men de intressantaste exemplen gick utanför den vanliga bilden av ”kvinnlig konst” eller ”kvinnligt språk”. En mycket intressant riktning idag sysslar med djupare reflektion över den kvinnliga konstnärens roll i den föränderliga polska verkligheten. Balansen mellan tradition och nutid är viktig för dagens kvinnliga polska konstnärer. Deras konst kännetecknas fortfarande av en viss mjukhet och en ovilja mot politiska ställningstaganden och skarpa kommentarer om verkligheten. Snarare finner vi humor, ironi och en vilja att hjälpa och förstå andra människor. Innehållet ligger alltså snarare i linje med den konservativa kvinnosynen, konstnärerna försöker vara ”snälla flickor” och sysslar ofta med mänskliga relationer. Magdalena Ujma Konstnärer: Anna Baumgart Karolina Breguła Aleksandra Buczkowska Eliza Galey Elzbieta Jabłońska Katarzyna Józefowicz Malgorzata Niedzielko Agata Nowicka Jadwiga Sawicka Bilder med tillstånd av konstnärinnor och Galleri Program,Warszawa. E.Jablonska, Supermamman 2002 www.elajablonska.com Bregula/Buczkowska,Gifta kvinnor Galleri Program - http://www.artprogram.pl/polski.htm 7 – 20 april 2008, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Fri entré Vernissage: måndag 7 april, kl 17.00 Pressvisning av utställningen:måndag 7 april, kl.13.00 Curator: Magdalena Ujma Arrangör och producent: Polska institutet i Stockholm: www.polskainstitutet.se Samerbetspartners: Uppsala Konsert och Kongress, Polska kulturministeriet Sponsorer: Universal Express, Stena Line