84% av kommunala skolor och förskolor har utvecklad fuktskada eller risk för fuktskada

En studie av 316 byggnader visar att risken för fuktskador är särskilt hög i kommunala skolor och förskolor. Det beror på att de är byggda på 1970-talet när riskkonstruktioner var vanligt förekommande. Studien är publicerad i tidningen Bygg&Teknik och är utförd av Anders Kumlin.

Att förekomsten av risker och utvecklade fuktskador är så hög är särskilt olyckligt eftersom barn rör sig i byggnaderna, och barn är mer känsliga för dålig inomhusmiljö som fuktskador orsakar.

- Brister i inomhusmiljön kan visa sig i form av besvär med astma, huvudvärk, luftvägsinfektioner, rinnande ögon eller näsa. Det är vanliga symtom på sjuka hus, säger Anders Joelsson som är affärsområdeschef på Polygon och AK-konsult.

Forskningen visar att risken för astma är fördubblad i fuktiga byggnader. För 100 barn innebär det tio fall, dvs fem fall extra av astma i ett fuktigt hus under en femårsperiod.

Studien med inventering av fukt i kommunala byggnader inleddes i början av 2000-talet och genomfördes genomgående som en okulärbesiktning.

Resultatet visar att 17 procent av de inventerade byggnaderna bedömdes ha en låg risk för fuktskada, 43 procent bedömdes ha en risk för fuktskada och i 41 procent av byggnaderna kunde en skada konstateras.

I en kommun utfördes kompletterande mätningar av inomhusmiljön efter studien. Arbetet leddes av Dan Norbäck vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultatet var att mätningarna indikerade mer mögel i byggnader med risk än i byggnader med låg risk. Det visade också tydligt att det fanns mer mögel i byggnader med bedömd skada än i byggnader med enbart en riskklassning.

De uppföljande mätningarna av mögel indikerar att det finns ett samband mellan riskbedömning, och mängden mögel mätt med DNA-teknik.

- Även om ingen idag vet exakt vilka ämnen som leder till ohälsa, finns det ett klart samband mellan fuktiga byggnader och ohälsa, avslutar Anders Joelsson.