Owlmother släpper idag det 80-tals skimrande albumet "Don’t trouble trouble until trouble troubles you".

Owlmother har jämförts med bland annat Kate Bush och Niki & The Dove, men beskrivs kanske bäst som en mix mellan två kontraster, som om Lisa Miskovsky skulle samarbeta med The Knife. Resultatet är särpräglade, lekfulla, musikaliska arrangemang, där rösten alltid står i fokus.

Den 14:e februari släpper Lina Stina Wedin under sitt artistnamn Owlmother sitt tredje fullängdsalbum, Don't trouble trouble until trouble troubles you. Arbetet med skivan blev en djupgående process där artisten gav de tio indiepop alstren tid att växa fram till produktioner med gnistrande ljudrymd som andas 80-tal.

Lina Stina berättar:

"Produktionen av albumet påbörjades i en röd stuga i Majorna i Göteborg och blev slutligen färdigställt i min hemmastudio på Södermalm. Albumet har genomgått olika processer, teman och känslor, man kan säga att det började i 80-tals nostalgi, i dagdrömmar om Joey Tempest och slutade i skogen bland mytologiska väsen och häxor."

Om arbetet med låtarna berättar hon:

"Låtskrivarprocessen utgår alltid från en känsla som sedan sätts ihop med ett tema som representerar känslan. Låtarna är som små berättelser.

Exempelvis handlar Street fight om en tjej som är grym på gatuslagsmål. Hon försvarar en ung prostituerad kille mot en äldre man. Låten Witch hunt handlar om kamp, moralpanik och en ung tjej som anklagas för häxeri. Häxjakten är ett mörkt kapitel i staden där jag växte upp, Härnösand, vilket delvis inspirerat mig till texten. Andra mörka teman som skivan berör är kvinnomisshandel i låten Celeste. Låten baseras på en händelse som också den har anknytning till Härnösand. Det är fruktansvärt hur svårt det är att bli hörd och få hjälp innan det är för sent. Andra låtar har mer ljus, handlar om hopp, drömmar och passion."

Med nya skivan vill Lina Stina Wedin uppmana lyssnaren till att tygla de grå vardagliga krafterna som tenderar äta upp drömmar. Låtarna genomsyras av en fantasivärld där mörker blandas med ljus.

Trots tematikens tvära kast lyckas Owlmother ändå skapa balans i soundet och förmedla tyngd, men med glimten i ögat.

"Jag skulle säga att lekfullheten, de mörka undertonerna och de fiktiva inslagen tillsammans med 80-tals skimret, är skivans röda tråd denna gång.”

Lyssna på albumet: 
Spotify // Apple Music

Följ Owlmother
Hemsida  // Facebook  //  Instagram