Nyhet —
Vad kostar det att stå still?
När antalet äldre ökar räcker det inte att fråga vad ny välfärdsteknik kostar. Kommunerna behöver också räkna på vad det kostar att inte införa den. Det var en av de tydligaste slutsatserna när kommuner, verksamhetsrepresentanter och beslutsfattare möttes under Posifons nätverksdag i Göteborg.
Anna Karlsson, ordförande i socialnämnden i Nora kommun, uppmanade verksamheterna att involvera politiken tidigare och tydligare i den förändring som nu behöver ske.
- Kroka arm med en politiker som du har bra kontakt med och som du kan påverka. Vi behöver få in verksamhetens utveckling i nämnderna, så att fler än de som arbetar heltid med politik förstår vad som händer. När verksamheten kommer och berättar vad den gör får vi politiker också en bättre förståelse för vår egen verksamhet. Politiken och verksamheten måste gå hand i hand, säger Anna Karlsson.
Efter nätverksdagen lyfter hon också en större fråga: vad händer med jämlikheten när utvecklingen av välfärdsteknik går i helt olika takt i landets kommuner?
- En fundering jag tar med mig är vad skillnaden blir om vissa kommuner inte kommer i gång alls, medan andra går väldigt snabbt framåt. Då riskerar förutsättningarna för kommuninvånarna att skilja sig mycket beroende på var i landet man bor, säger hon.
Det politiska perspektivet väckte stor diskussion bland deltagarna. En återkommande reflektion var behovet av närmare kontakt mellan verksamhet och politik något som flera inte tidigare hade sett som en självklar del av arbetet med välfärdsteknik.
Från kostnad till nytta
Fredrik Bergström, förvaltningschef i Nora kommun, visade hur kommunen arbetar för att synliggöra både kostnaderna och värdet av välfärdsteknik över tid.
Hans utgångspunkt är att tekniken inte skapar nytta i sig. Värdet uppstår först när den förändrar arbetssätt, stärker individens förmåga eller ersätter andra insatser.
- Det kostar att köpa in välfärdsteknik, men frågan är vad värdet blir över tid. När ett nytt arbetssätt ersätter något annat kan vi mäta det. Svårare är att mäta den stärkta förmågan hos individen. Om vi till exempel minskar den genomsnittliga tiden som en person behöver hemtjänst kan det vara ett tecken på att vi har stärkt personens egen förmåga, säger Fredrik Bergström.
Det innebär också att kalkylen behöver innehålla mer än inköpspriset. Fredrik pekade på alternativkostnaden: vad kostar det ekonomiskt och för individens självständighet när en kommun avstår från att förändra?
Han kopplade även frågan till socialtjänstens uppdrag att stärka individens möjligheter att leva självständigt.
Skala upp i praktiken
Sofia Svanström, verksamhetsutvecklare, och Ulrika Myhr, enhetschef i Skara kommun, berättade om kommunens arbete med att breddinföra mobila trygghetslarm.
I dag har kommunen omkring 120 mobila trygghetslarm i användning, men presentationen handlade minst lika mycket om vägen dit: hinder som uppstått, arbetssätt som behövt förändras och beslutet att lösa problem längs vägen i stället för att vänta på perfekta förutsättningar.
Just öppenheten kring det som varit svårt uppskattades av deltagarna: ”Skönt att alla är så ärliga i hur allt gått till”, skrev en deltagare i utvärderingen. En annan sammanfattade sin viktigaste lärdom så här: ”Man ska inte krångla till saker. Enkelhet är bra. Inte vara rädd för att starta upp något nytt och ta problemen när de kommer.”
Lära av varandra
För Posifon är erfarenhetsutbytet själva grunden för nätverksdagarna. Ambitionen är att kommuner ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter i stället för att lösa samma problem var för sig.
- Efter många år av arbete tillsammans med svenska kommuner ser vi hur de ofta brottas med samma frågor och utmaningar. Samtidigt finns det kommuner som har hittat arbetssätt och lösningar som andra skulle kunna ha stor nytta av. Därför känns det värdefullt att skapa en plats där de kan mötas och lära direkt av varandra, säger arrangör Anna-Lena Frändeborn på Posifon.
Posifon började arrangera nätverksdagarna 2025. Sedan dess har flera av de deltagande kommunerna gått framåt i sina arbeten, något som också har gjort det möjligt att lyfta konkreta exempel på förflyttning vid senare träffar.
Skara är ett sådant exempel. Där har bland annat medborgardialog varit en viktig del av arbetet med att bredda användningen av mobila trygghetslarm.
- Tekniken är i dag sällan den största begränsningen. Den stora frågan är hur vi skapar organisationer och arbetssätt som faktiskt gör det möjligt att använda den. I slutänden handlar det om människors självständighet och möjlighet att leva livet på sina egna villkor, säger Anna-Lena Frändeborn.
Nästa träff i vår
Posifon planerar nästa nätverksdag till våren. Den som vill få information när inbjudan öppnar kan anmäla sitt intresse via info@posifon.se.