Blogg: En vecka med elbilen BMW i3 (del 4)

Barnen är mycket ledsna för att vi snart måste lämna tillbaks den roliga bilen, som inte låter. Det är dock svårt att dra några slutsatser av deras entusiasm. Den kan lika gärna bero på att den lånade bilen var en sprillans ny BMW medan vår bil är en 8 år gammal Skoda…

Men jag har kört både det ena och det andra i mina dar. Så hur har denna vecka påverkat min syn på elbilar? Och vad har jag lärt mig?

Jag var redan innan övertygad om att nästa bil måste bli laddbar, främst för miljöns skull. Jag tänkte dock att en laddhybrid nog är ett bra alternativ för oss, som till vardags kör ganska lite men några gånger per år åker på längre resor. Jag trodde nog dessutom att dagen då vi skaffar elbil eller laddhybrid skulle ligga några år fram i tiden. De största hindren jag såg, precis som för många andra, var pris, laddinfrastruktur och räckvidd.

En knapp vecka senare har min syn på laddbara fordon faktiskt ändrats en hel del. Och mitt engagemang i frågan. (Jag följde tex Fortum Charge and Drive som hade livedebatt på Twitter om E-mobility igår med största intresse, vilket hade varit helt omöjligt för en vecka sedan). Som summering av veckan följer här några spaningar om vad som är och inte är hinder för elbilsrevolutionen, utifrån mitt perspektiv...

• Glöm räckviddsångesten! Redan nästa år kommer flera modeller med räckvidd på 30-40 mil. Det räcker (och blir över) för en användare som jag. Det är dessutom meningslöst jämföra räckvidden med en bensinbil eftersom laddningen i huvudsak sker nattetid, hemma i garaget, och bilen alltid är fulladdad.
• Kunskapsbrist kan vara ett problem! Folk i allmänhet känner inte till ovanstående. De flesta tror att räckvidden är typ 10 mil på elbilen dessutom tänker de inte på att de får ett helt annat användarmönster. Så kanske tillverkarna skulle satsa på utbildning och testveckor (och kanske att pressa priserna) istället för “längst räckvidd vinner”?
• Utbudet är möljigen lite skralt. I alla fall för en familj med tre barn och litet garage. Vi skulle gärna ha möjlighet till fler än 5 sittplatser (och en räckvidd på minst 25 mil) men kan inte ha en minibussvariant/en hög SUV. Där verkar den enda modell som uppfyller våra krav just nu vara Teslas model X, men den är inte riktigt i rätt prisklass för oss...
• Är det svårt då? Nej, i alla fall inte så krångligt som det verkar. Även om det inte skulle sitta fel med en enklare betallösning som funkar överallt och gärna någon app med tillhörande bokningssystem som summerar allt jag behöver veta som kund. Men jag tror det där löser sig...
• Och laddinfrastrukturen? Nja, där kan jag tycka fokus är på lite fel sak i debatten! Det är mycket prat om att bygga ut den publika laddinfrastrukturen. Och det är ju bra. Men den känns ändå tillräcklig i storstan där jag bor i alla fall, och längs de stora vägarna om räckvidderna kommer upp i 30 mil. Mer problematiskt för min användartyp är då att kunna ladda hemma, vilket man vill göra i 9 fall av 10. Under min provvecka hade jag egentligen bara behov av att ladda någon annanstans en enda gång. Men hemma! Jag bor i en samfällighet utan el i de flesta garagen (turligt nog för mig är just vårt garage ett undantag). Många av mina vänner och bekanta lika så, alternativt i hyreshus eller bostadsrättsföreningar. Det här är idag ett problem för alla som inte bor i villa. Det finns pengar att söka från klimatklivet för att investera i laddinfra, men det kräver någon eldsjäl som orkar engagera sig, som har kunskapen och tiden. Och som vet om det. Och det är ändå en tung investering för många områden med gamla garage som kanske inte ens har el framdraget, eller väldigt begränsat med kabel.
• Dragkrok är annars det nya svarta, har jag förstått. Det har kommit upp som motargument i min egen familj, bland vänner, och även i debatten som det verkar. Så frågan är: är det här ett problem på riktigt eller bara en lam ursäkt? Svårt att säga faktiskt, men många verkar väldigt, väldigt besatta av möjligheten att eventuellt kunna dra ett lass skräp till tippen en gång i kvartalet. Lösningen? Ta fram modeller med dragkrok? Låta fem dagars bilhyra med släp ingå i leasingavtalen (eller köpet) av elbil? Eller är dragkroksbilpool bilismens svar på air bnb?
• Det finns ytterligare en kunskapslucka att fylla - nämligen mervärdet i att köra elbil, utöver miljön, som många tyvärr inte tänker på! Elbilen är tystare, känns enklare att hantera (faktiskt), accelererar fortare (och helt steglöst), kan köra hur långsamt som helst utan irriterande ofrivilliga stopp, motorbromsar mjukt och fint och har allmänt mjukare och behagligare gång. Men det måste nog upplevas för att förstås!

Så summerat finns som jag ser det ett och ett halvt riktigt problem och lite kunskapsluckor att fylla. För att få fart på elbilsrevolutionen (bland barnfamiljerna i förort/stad i alla fall) behöver vi alltså:

1) se till att alla får möjligehet att ladda hemma

1.5) eventuellt lansera någon mellanstor kombi med extra sittplatser och dragkrok

2) införa obligatorisk testvecka av elbilar för alla som står i begrepp att köpa nytt

Men troligen rullar det på av sig självt ganska snart. Och kanske fortare än någon kunnat tro. De senaste dagarna har VW:s nya konceptbil på flera håll förutspåtts ta död på fossilbilen, när den kommer 2020 - 60 mils räckvidd, storlek som en Golf utanpå och som en Passat inuti och samma kostnad som en diesel. Vad finns det då att fundera på (förutom om den har dragkrok)? Elbilsrevolutionen kommer! Så sista spaningen blir att det är dags att tänka på vad som händer om det går snabbare än vi trott?

//Anna Wolf

PS: jag har löst problemet med allt skräp som inte kommer till tippen när grannarna sitter där med varsin kroklös Nissan Leaf. Vi kan köpa en Model X med dragkrok ändå och finansiera den genom att hyra ut den svindyrt (inkl släp) när det är dax att göra vårrensningen i trädgården… (OBS, det var min affärsidé, sno nu inte den)