"Alla människor bär på erfarenheter som kan öppna våra ögon för det som kan tyckas vara trivialt" - Lauri Nevonen, del 2

Lauri Nevonen är vd för Praktikertjänsts dotterbolag Praktikertjänst Psykiatri AB (Järvapsykiatrin). Han arbetar även med upphandlingar och FoU (forskning och utveckling) inom Praktikertjänst AB. Lauri är också docent i medicinsk psykologi vid Örebro universitet samt legitimerad psykoterapeut. Under hösten kommer han att dela med sig av tankar och reflektioner inom ramen för sitt arbete i Praktikertjänstbloggen.

Handarbete

Jag möter många spännande människor i vardagen som bär på fantastiska berättelser som ger inspiration till tankar och funderingar. Visionen för Praktikertjänst Psykiatri är ”Ledande psykiatrisk vård – med respekt och förståelse för individens unika historia”. Alla människor bär på erfarenheter som kan öppna våra ögon för det som kan tyckas vara trivialt.

Nyligen var jag på väg till Kista, klockan var omkring åtta på morgonen och det var fullt av folk på perrongen vid T-centralens blå linje i Stockholm. Jag såg en plats på en bänk och satte mig ner. Vid sidan av mig satt en kvinna och stickade. Jag kunde inte låta bli att säga ”- Det där ser väldigt avkopplande ut”, och peka på hennes färgglada garn. Folk stod överallt, det surrade i luften, många var fullt upptagna av sina telefoner och tåget till Hjulsta kom. Då ser hon glatt på mig och säger ”- Ja, det är det, du borde prova själv, det är strumpor till mina flickor, de tycker om vackra färger”. Ett kortare samtal följde och vi missade tåget mot Kista och Akalla. Därefter sa vi hej då till varandra och jag önskade lycka till med strumporna. 

Efteråt, på väg till Kista, satt jag med en väldigt positiv känsla av ett genuint möte. Jag började fundera över vilka privata rum vi har där vi kan vila i oss själva och släppa alla tankar på arbete, plikter, familj, krav och måsten. Att befinna sig i ett sådant tillstånd kan man kanske närmast betrakta som meditation. Att göra något kreativt som inte är präglat av prestationskrav och tidspress, något att verkligen slappna av i. Det kan handla om handarbete, läsa, träna, lyssna på musik eller spela själv, situationer där vi utestänger vardagen och kopplar bort de sinnen vi använder mest.

I dessa stunder försvinner tiden och vi går helt upp i det vi gör, vi är koncentrerade men samtidigt helt avslappnade. Detta tillstånd kan jag uppleva när jag är ensam ute på havet och paddlar kajak. Hjärnan rensas från alla överflödiga tankar och man kan ta in naturen i hela sin bredd och sitt djup. Tyvärr förekommer dessa tillfällen alldeles för sällan. Vi stressade nutidsmänniskor ger oss själva för lite tid till återhämtning och meditation. Det vore en nåd att stilla bedja om att ha förmågan att kunna kombinera hårt arbete med att fullständigt kunna vila ut, i stunden.

Kvinnan i tunnelbanan skulle vi därför kunna se som en förebild där hon satt mitt i morgonrusningen, avslappnad, i sin privata sfär, stickandes och mentalt förberedde sig för dagens arbete. Jag är övertygad om att hon kom till jobbet mer koncentrerad och fokuserad än mig. Jag fick mig en tankeställare som satt i den dagen och förhoppningsvis resten av livet.

//Lauri Nevonen