Debattartikel – ”1177 Direkt raserar åratal av framsteg”

Regionernas nya tjänst 1177 Direkt, där patienten får en automatiserad medicinsk bedömning, riskerar att leda till sämre patient­säkerhet, minskad kontinuitet och på sikt ökade kostnader. Det skriver Praktikertjänst tillsammans med Capio och Bräcke Diakoni i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Sveriges regioner står inför stora underskott både innevarande år och nästa. Det visar Sveriges kommuner och regioners senaste ekonomi­rapport. Enligt prognosen kommer alla regioner utom Gotland att visa förlust med ett sammanlagt underskott på 6 miljarder kronor under 2023.

Nästa år blir det ännu värre. Då beräknas den totala förlusten att landa på hela 24 miljarder kronor. Och det trots regeringens aviserade tillskott på omkring 16 miljarder kronor.

För att begränsa kostnads­utvecklingen har många regioner fattat beslut om att effektivisera primär­vården, exempelvis genom ökad digitalisering via nya tjänsten 1177 Direkt.

Genom 1177 Direkts så kallade triagemotor sker en automatiserad medicinsk bedömning på bekostnad av mänsklig kontakt. Via en samtals­robot, en så kallad chattbot, får patienten beskriva sina symtom och svara på frågor för att sedan guidas vidare – en stor del till egenvård, övriga till akuten eller kontakt med sjuksköterska för vidare bedömning.

Digitala lösningar är en central del i framtidens primärvård och kan bidra till förbättrad effektivisering och ökad tillgänglighet. Men ny och oprövad teknik behöver införas med varsamhet och att ensidigt låta tillgängligheten styra vårdens prioriteringar medför betydande risker.

För det första försvårar det arbetet med kontinuiteten och arbetet kring hur de svårast sjuka verkligen ska prioriteras. Tjänsten riskerar också att tränga undan äldre och svårt sjuka när digitalt kompetenta unga och friska personer springer före i kön.

För det andra riskerar satsningen på 1177 Direkt, som en majoritet av Sveriges 21 regioner avser att införa, att misslyckas från start eftersom flertalet regioner missat att involvera dem som faktiskt ska arbeta i verktyget – nämligen vårdpersonalen. För att lyckas med en implementering av digitala verktyg krävs ett långsiktigt förändrings­arbete och att professionen själv är delaktig. Det framgår bland annat i den nyligen publicerade studien ”Embedding and Integrating a Digital Patient Management Platform Into Everyday Primary Care Routines: Qualitative Case Study” av S Frennert och G Erlingsdotter med flera.

För det tredje riskerar implementeringen att rulla tillbaka utvecklingen av digitala tjänster. Flera fristående vårdgivare har under många år utformat egna välfungerande digitala arbetssätt som visar goda resultat avseende kontinuitet, tillgänglighet, patient­säkerhet och effektivitet. Men med 1177 Direkt tvingas vi nu skrota åratal av innovation till förmån för ett nytt och oprövat system som saknar den lokala verksamhets­förankring som patienter i dag förväntar sig.

Ett breddinförande av centraliserade och storskaliga lösningar i hälso- och sjukvården riskerar sannolikt också att leda till att patienterna upplever en avpersonalisering i vårdkontakten, vilket är mycket oroande. Det finns ett stort vetenskapligt underlag som visar att patienter med en god och långvarig kontakt med sin fasta läkare på vårdcentralen söker akutsjukvård i mindre utsträckning, tillbringar mindre tid på sjukhus och har en lägre dödlighet jämfört med patienter som inte har en fast läkare.

Därför är det viktigt att patienter som vid den första kontakten – oavsett om den är via telefon eller digital – möter vårdpersonal som känner patienten och förstår dennes behov. Och dagens system fungerar just så. Genom vårdgivarnas egna kontakt­vägar kan patienterna ringa eller kontakta sin egen vårdgivare direkt. Att i detta skede byta till en central ingång, där första mötet är med en automatiserad chattbot, förbättrar inte tillgängligheten utan ökar snarare risken att systemet kollapsar med stora följd­verkningar på vården i hela regionen.

För att värna kontinuitet och patient­säkerhet behöver vi som fristående vårdgivare få behålla våra egen­utvecklade lösningar. Det finns i dag inga tekniska hinder för att införa en enhetlig nationell digital ingång till vården, exempelvis via 1177, men där regionerna kan låta olika vårdgivare arbeta vidare med sina egna digitala lösningar.

Digitaliseringen i primärvården behöver utvecklas, inte avvecklas. Med en monopol­liknande utrullning av ett enda system raseras åratal av tekniska framsteg och utveckling av nya vårdtjänster.

1. För att säkra patienternas valfrihet och vårdens innovations­kraft föreslår vi:
2. Låt vårdgivare med välfungerande digitala ingångar behålla den struktur och de arbetssätt som de har byggt upp.
3. Lyssna på de aktörer som lyckats väl med sin digitala satsning och sitt implementerings­arbete, och låt dessa erfarenheter guida fortsatt utrullning av 1177 Direkt.

Låt ideella och privata aktörer själva få välja de lösningar som passar deras arbetssätt och patienter bäst.

Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefsläkare, Praktiker­tjänst

Stefan Bremberg, specialist i allmänmedicin och chefsläkare, Capio närsjukvård

Frida Perciwall Mattsson, distriktssköterska och driftområdes­chef primär­vården, Bräcke diakoni