Debattartikel - ”den remissfria rehabiliteringen kan avlasta primärvården”

Den remissfria primärvårdsrehabiliteringen i Stockholm avlastar primärvården, skapar ökad hälsa och minskar kostnaderna för sjukskrivningar genom att samordna vården utifrån patienternas behov. Detta riskerar dock att gå förlorat när Stockholms läns landsting ständigt ändrar både förutsättningar och villkor.

Från och med årsskiftet gäller ett nytt avtal med Stockholms läns landsting för den remissfria rehabiliteringen och kiro­praktiken. Och för fjärde gången på lika många år förändras både avtalet och uppdraget. Motiveringen är i vanlig ordning huvudsakligen kostnadseffektiviseringar. Stora underskott på sjukhusen måste täckas upp och vi förväntas göra mer för mindre.

Att hålla efter kostnader och ha en budget i balans är viktigt. Det behövs inom både privata och landstingsdrivna enheter. Att fortsätta driva en kvalitetsdriven rehabiliteringsverksamhet blir med lägre ersättningar och korta omställningstider ännu tuffare. Dessa ständiga förändringar gör det oerhört svårt att planera en långsiktig verksamhet; särskilt när vi behöver ställa om verksamheten på endast två månader.

Stockholms läns landsting tar nu bort stimulansersättningen för samverkan mellan vård­givare som har satt hela patienten i cent­rum i stället för den enskilda åkomma man sökt vård för hos olika vårdgivare.

Att ta bort stimulansersättningen riskerar att leda till minskad samverkan med vårdcentraler och andra vårdgivare eftersom vi från årsskiftet förväntas arbeta gratis med detta. Den uppenbara risken är att trycket ökar på den redan hårt belastade primär­vården.

Dessutom finns redan i dag spärrar för patienterna om i snitt maximalt sju besök per klinik och år. Och detta oavsett sjukdomsbild. Om en patient har större behov för att exempelvis komma tillbaka till arbete och därför gör fler besök, så blir verksamheten straffad och återbetalningsskyldig eller får lägre ersättning.

Ytterligare nya regler från årsskiftet innebär att kiropraktiken inte får stå för mer än 20 procent av omsättningen. Det innebär att vi i vissa fall måste välja bort den mest lämpliga behandlingsmetoden för vissa patienter bara för att inte hamna över gränsen. Landar vi över gränsen blir vi återbetalningsskyldiga.

Sänkta ersättningar, korta omställningstider och stelbenta regelverk riskerar att negativt påverka kvaliteten och skapar dessutom onödig administration och hinder för att så snabbt som möjligt få stockholmare tillbaka till jobbet. Vi kommer helt enkelt inte att kunna ge våra patienter vården som de behöver eftersom de nya ersättningarna och regelverken inte ser till patienternas bästa.

Vi undrar om Stockholms läns landsting gjort en realistisk konsekvensanalys av de här besluten och förändringarna. Finns det verk­ligen förståelse för hur besluten kan påverka trycket på primärvården? Och hur kommer besparingarna att påverka kostnaderna för sjukskrivningar och vilka långsiktiga planer finns för primärvårdsrehabiliteringen? Det är centrala frågor som kan få stora konsekvenser för enskilda patienter.

Jay Lewis, verksamhetschef för Danvik rehab & kiropraktik samt ordförande referensgrupp rehab, Praktikertjänst

PO Persson, verksamhetschef Aleris rehab

Annika Kedvall, verksamhetschef Väsby rehab

Sara Warnquist, verksamhetschef Hälsan Östertälje

Debattartikeln publicerades den 8 februari, 2017, i Dagens Medicin.