Debattartikel - ”Nya ministerns viktigaste jobb är att vässa primärvården”

Primärvårdsreformen är ett misslyckande och det viktigaste uppdraget är nu att lägga grunden för en god och nära vård för hela befolkningen. Det skriver Praktikertjänsts chefsläkare Richard Seiberlich och Réka Hunyadi Velle, samordnare för Praktikertjänsts regionala chefsläkargrupp, i Dagens Medicin.

Den nya sjukvårdsministern Elisabet Lann (KD) kommer knappast till ett dukat bord och en av huvuduppgifterna är att kapa vårdköerna. Men minst lika viktigt är att vässa primärvården så att den lever upp till ambitionerna i hälso- och sjukvårdslagen.

Primärvården ska sedan 2021 vara navet i den svenska hälso- och sjukvården. De två primärvårdsreformer som riksdagen beslutade om och som sjösattes 2021 och 2022 hyllades närmast unisont av en enig politikerkår.

Men sedan tog det stopp. För sedan lagstiftningsförändringarna trädde i kraft har få – om ens några – förändringar skett i praktiken. Det visar rapport efter rapport från myndighet efter myndighet.

I slutet av mars presenterade exempelvis Myndigheten för vård- och omsorgsanalys sin slutrapport om omställningen till en god och nära vård och betyget kan inte tolkas som annat än underkänt.

Häromveckan kom nästa kalldusch på området. Den här gången var Socialstyrelsen avsändare.

I rapporten ”Uppföljning av omställningen till en god och nära vård – delredovisning 2025” framgår att omställningen går långsamt och att utvecklingen är närmast obefintlig när det gäller att göra patienter mer delaktiga i vården. Förklaringen stavas i hög grad bristande ekonomiska resurser. Ersättningen till primärvården är i princip oförändrad sedan 2017, trots att uppdraget har vuxit och kostnaderna ökat kraftigt. Endast en tredjedel av regionerna budgeterade exempelvis mer till primärvården 2024 än 2023.

Samtidigt har två olika regeringar mellan 2019 och 2024 avsatt över 30 miljarder kronor till omställningen till en god och nära vård. Men vart pengarna har tagit vägen är det ingen som vet. Det framgår av en rapport som konsultfirman Ramboll tagit fram på uppdrag av Praktikertjänst.

I rapporten ”Stannar miljarderna i mötesrummen – en uppföljning av omställningen till en god och nära vård” som publicerades i juni har Ramboll intervjuat nyckelpersoner och analyserat underlag. Uppdraget har varit att spåra miljardflödet från staten till regionerna, via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Och där någonstans tar det stopp. Ingen verkar veta hur pengarna har använts. Redovisning saknas. Uppföljningen är bristfällig. Staten har inte krävt någon större insyn.

Kort sagt – det finns inga mätbara resultat och inte heller några varaktiga kapacitetsförbättringar. Statsbidragen har heller inte lett till några strukturella förändringar i hur primärvården fungerar eller finansieras.

Det krävs nu tydligare statlig styrning och hårdare krav på spårbarhet och resultat. För att vi ska kunna vässa primärvården och lyckas ställa om till en god och nära vård föreslår Praktikertjänst därför:

1. Att statsbidragen knyts till tydliga och uppföljningsbara mål som är regiongemensamma. Kopplingen mellan mål, aktivitet, resurser och resultat behöver vara tydlig och jämförbar över tid.

2. Att statsbidragen görs fleråriga. Omställningen till en god och nära vård kräver investeringar som inte kan göras inom ett budgetår.

3. Att regionerna beslutar att avsätta minst 25 procent av hälso- och sjukvårdens budget till primärvården och stärker den operativa styrningen. Reformens intentioner måste översättas till tydliga uppdrag för samtliga vårdnivåer, även på akutsjukhusen.

4. Att fristående vårdgivare inkluderas fullt ut. Nästan hälften av primärvården drivs av fristående vårdgivare och deras roll i omställningen behöver tydliggöras och stödjas.

Primärvårdens uppdrag har vuxit under de senaste åren, samtidigt som resurserna varit oförändrade eller till och med minskat. Men ökar inte finansieringen så kommer inget att förändras. Svårare än så är det inte. Patienter och medarbetare förtjänar en primärvård som faktiskt är navet i hälso- och sjukvården – på riktigt.

Richard Seiberlich, specialist i allmänmedicin, chefsläkare, Praktikertjänst

Réka Hunyadi Velle, specialist i allmänmedicin, samordnare regional chefsläkargrupp, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen hos Dagens Medicin den 15 september 2025.