Redaktionen bakom den nya vetenskapliga äldretidskriften

Redaktionen bakom nya Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement upptäckte att det är ett stort arbete att skapa en ny vetenskaplig tidskrift. Och ändå ligger kanske det största arbetet framför dem.

I ett år har arbetet pågått med att skapa Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement, den nya vetenskapliga tidskriften som från och med 15 februari ges ut av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

– Det har handlat om allt från att sätta vår inriktning, skriva anvisningar till författare, skicka ut inbjudningar till forskare och FoU:er, skissa på en layout och bygga ett system för granskning och kommunikation med författarna, till att bygga upp vår webbsajt och slutredigera artiklarna, berättar Mikael Mildén, som är en av tidskriftens två redaktörer.

Själv har han bara arbetat på Äldrecentrum i knappt ett år, vilket innebär att en av hans första uppgifter blev att börja konkretisera planerna på den vetenskapliga tidskriften.

– För femton år sedan disputerade jag, visserligen i ett helt annat ämne, men det är ändå något som jag har haft en väldig nytta av nu när vi har försökt få allt på plats. Vi har fortfarande mycket kvar att lära oss, inte minst om hur det ser ut inom olika forskningstraditioner. Forskningen om äldre och åldrande är ett fält med en otrolig bredd, säger han.

Med sig i redaktionsarbetet har han Jonas Nilsson, som sedan fem år är chefredaktör för Äldre i Centrum, den populärvetenskapliga modertidningen till det vetenskapliga supplementet.

– Vår tanke med supplementet var från början att vi bidra med en möjlighet att publicera forskningsresultat direkt på svenska, så att vetenskapen blir enkelt tillgänglig för dem som arbetar i vård, omsorg och andra verksamheter som berör äldre personer. Vi ville också bli en kanal för den värdefulla kunskap som tas fram i landets FoU-verksamheter, men som utan att ganska strikt följa vetenskaplig metod och genomgå extern granskning inte kan läggas till grund – bli citerbar – för vidare forskning. Möjligheten till publicering hos oss blir på så sätt en katalysator för att lyfta många Fou-arbeten ett par snäpp kvalitetsmässigt.

Under våren 2020 gick informationen om det nya initiativet ut till forskare och FoU:er. Inledningsvis var gensvaret avvaktande, men vände i en försiktigt positiv riktning och under hösten har redaktionen kunnat arbeta med tre manus, som nu tagit plats i det första numret av tidningen.

– Förhoppningsvis visar de vägen för än fler kommande manus, säger Mikael Mildén.

Ett viktigt steg innan beslut om en vetenskaplig publicering är att låta oberoende forskare bedöma metoderna för hur resultaten tagits fram och satts i sitt sammanhang.

– Som chefredaktör är jag ju van att hantera nästan hela publiceringsprocessen själv, men här har vi fått ovärderlig hjälp av vår vetenskapliga kommitté och av de expertgranskare som är verkligt insatta i ämnet. Utan dem vore vi hjälplösa – det går inte att göra en vetenskaplig tidskrift utan dessa så kallade peer reviewers, säger Jonas Nilsson.

När artiklarna väl var accepterade för publicering började arbetet med att skapa en tydlig och logisk layout för artiklarna, ett arbete som visade sig kräva närläsning av texter, figurer och tabeller.

– Några otydligheter och missar upptäckte vi faktiskt först när vi satt tillsammans vid datorn och jobbade fram layoutmallarna. Då ställdes allt på sin spets. Samtidigt har vi upptäckt att vi har samma glädje i att pilla med detaljer, vilket nästan har varit en förutsättning för att lyckas. Men vetenskapliga publikationer kan vara krävande ta till sig, så layouten måste verkligen hjälpa läsaren, säger Mikael Mildén.

Med målet att nå ut till fler än bara forskarsamhället är det självklart extra viktigt. Redaktörerna har också försökt att arbeta med att göra språket lite enklare och mer rättframt.

– Många forskare och rapportförfattare skriver av tradition i passiv form, vilket gör texten onödigt opersonlig och distanserad. Oftast är texterna också omskrivna många gånger, så där kan vi som redaktörer göra ett extra jobb genom att göra artiklarna lite mer läsvänliga, säger Jonas Nilsson.

Tillsammans ska de nu börja jobba för att få in fler artiklar till den nya tidskriften. Just nu är målet att komma ut med ett nummer om året, men om intresset blir större är de öppna för att publicera oftare. Tanken är också att publicera nya artiklar löpande på webben för att få ett mer kontinuerligt flöde, både för artikelförfattare och redaktörer.

– I första hand vill vi såklart att fler ska tänka på att publicera sig hos oss, och om vi alltid är öppna för att ta emot manuskript tror vi att det blir enklare för alla, säger Mikael Mildén.

– Det blir ett stort arbete att etablera oss som ett intressant alternativ. Samtidigt är den svenska äldre- och åldrandeforskningen väldigt levande med många spännande forskare och projekt. En del av dem hör definitivt hemma här, säger Jonas Nilsson.