Läkarintyg vid sjukpenning – vad krävs?

Uppenbart sjuka personer som inte får sjukpenning. Du har hört det förr och kommer väl dessvärre att få fortsätta att göra det. Vi har undersökt hur och varför det går till som det gör.

Försäkringskassan gör sedan några år tillbaka mycket hårda bedömningar vid ansökningar om sjukpenning. De har strikta krav på vad som måste stå i ett läkarutlåtande för att de ska bevilja sjukpenning. Kraven är så höga att till och med läkare har problem att skriva utlåtanden som godkänns, något som bland andra Riksrevisionen har uppmärksammat. De föreslår att riksdagen ändrar lagen på flera punkter och gör det enklare för läkare att skriva godkända utlåtanden, särskilt vid psykiska sjukdomar. I väntan på det vill vi sprida lite information om vad som krävs.

Medicinskt underlag och nedsatt arbetsförmåga

För att ha rätt till sjukpenning krävs att det medicinska underlaget på ett tydligt sätt anger hur sjukdomen visar sig och sätter ned arbetsförmågan. Det behövs en tydlig beskrivning av hur begränsningarna påverkar arbetsförmågan och vilka konkreta hinder i arbetsuppgifter som svårigheterna medför.

Utgångspunkten vid prövningen av arbetsförmågan är alltså vilken sjukdom det rör sig om och på vilket sätt sjukdomen inskränker den försäkrades förmåga att utföra arbete. När sjukdomen och dess konsekvenser är fastställda ska en bedömning göras av om den försäkrade har kvar arbetsförmåga som kan utnyttjas av honom eller henne för att försörja sig genom ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Huruvida den försäkrade faktiskt kan få ett sådant arbete ska inte inverka på bedömningen.

“Det kan vara bra att som patient verkligen ha en dialog med läkaren om hur denna formulerar sjukskrivningen och aktivitetsbegränsningen med innehållet i denna artikel som grund.”

Tydliga och beskrivande läkarutlåtande krävs

*Läkarutlåtanden som är allmänt hållna, där funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar inte konkretiseras och där det inte går att utläsa något närmare om graden eller omfattningen av besvären avslås. Detta gäller även om det saknas en tydlig beskrivning av hur begränsningarna påverkar arbetsförmågan och vilka konkreta hinder i arbetsuppgifter som svårigheterna medför. Läkarutlåtande där symtom och besvär redogörs för men är allmänt hållna och avser tillstånd som i och för sig kan begränsa arbetsförmågan men som också kan förekomma utan att arbetsförmågan påverkas i någon högre utsträckning, avslås också.

Försäkringskassan säger själva att de begär in kompletteringar när de anser att uppgifter saknas eller inte är tillräckligt tydliga, snarare än att direkt ge ett avslag. Först om de inte får begärda kompletteringar från sjukskrivande läkare ger de avslag. Equal har dock tveksamheter huruvida kompletteringar alltid begärs in, då vi har sett exempel på avslag där vi tycker att Försäkringskassan borde ha begärt kompletteringar.

Tidigare har Försäkringskassan och domstolarna krävt att så långt det är möjligt och rimligt skulle bedömningen utgå från objektiva fynd, tester och observationer. Sedan ett halvår tillbaka använder Försäkringskassan inte begreppet objektiva fynd. Detta pga att vissa sjukdomar, och då särskilt psykiska sjukdomar, låter sig dock endast med svårighet fastställas objektivt. Patientens egen berättelse om symtomen tillsammans med beskrivningen av dennes hälsotillstånd i de medicinska utlåtandena är då av särskild betydelse. Det är viktigt att läkare gör en egen bedömning eller värdering utav det patienten själv uppger. Ibland återger läkaren endast det patienten uppger om sin sjukdom, och detta ger inte den information som behövs för att bevilja sjukpenning. Det måste göras en helhetsbedömning av samtliga omständigheter där även svårighetsgraden av sjukdomen ska beaktas.

En fullständig DFA-kedja är viktigt i ett läkarutlåtande

DFA står för diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. DFA-kedjan bygger alltså på det grundläggande villkoret för rätt till sjukpenning: att arbetsförmågan ska vara nedsatt på grund av sjukdom. DFA-kedjan är fullständig om det finns diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning beskrivna i läkarintyget. Om det till exempel saknas beskrivning av vilka aktiviteter den försäkrade inte kan utföra på grund av sin sjukdom, är kedjan alltså inte fullständig.

Om ett läkarintyg innehåller uppgifter om diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning behövs det även att DFA-kedjan är logisk. Med logisk menas att det finns ett orsakssamband, det vill säga en logisk koppling mellan diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Det innebär att de aktivitetsbegränsningar som anges i läkarintyget är en konsekvens av de funktionsnedsättningar som sjukdomen ger. Om exempelvis de funktionsnedsättningar som beskrivs inte tycks vara en följd av diagnosen kan det betyda att kedjan inte är logisk.

Läkarens bedömning av arbetsförmågans nedsättning är inte i sig avgörande

Det är Försäkringskassan som avgör huruvida diagnosen och funktionsnedsättningen orsakar en aktivitetsbegränsning. Det är därmed inte tillräckligt att läkaren skriver att arbetsförmågan är helt eller delvis nedsatt. Läkarens roll är alltså att ge det medicinska underlaget medan Försäkringskassan bedömer om grunden för sjukpenning uppfylls eller ej.

I väntan på att lagen ändras är det alltså detta som gäller. Det kan vara bra att som patient verkligen ha en dialog med läkaren om hur denna formulerar sjukskrivningen och aktivitetsbegränsningen med innehållet i denna artikel som grund.

*Denna artikel har ändrats i avsnittet Tydliga och beskrivande läkarutlåtande krävs efter ett samtal med en verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också…

• Politiska utspel styr Försäkringskassan – färre blir sjukskrivna trots sjukdom
• En ny utredning från Socialdepartementet föreslår ändringar i sjukförsäkringen
• Allvarliga brister när Försäkringskassan hamnar i förvaltningsdomstolen