Det splittrade Sverige - stor variation avseende tillit och trygghet

En majoritet av svenskarna har fortsatt hög tillit till andra människor. Men på lokal nivå finns stora variationer. Medan 79 procent av Sorseleborna tycker att man kan lita på de flesta andra människor är motsvarande siffra för Katrineholm bara 47 procent. Det visar ny forskning från Tillitsbarometern som tas fram av Ersta Sköndal Bräcke högskola och finansieras av Länsförsäkringars Forskningsfond.

– Det är viktigt att ta de stora skillnaderna i tillit och trygghet på allvar om Sverige ska fortsätta vara ett högtillitssamhälle, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern.

Resultaten kommer från den senaste Tillitsbarometern som genomfördes hösten och vintern 2020–21 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola. Den generella tilliten i Sverige fortsätter att vara stabil om vi ser till det nationella genomsnittet, men samtidigt varierar den dramatiskt inom landet. I kommuner som Sorsele och Hammarö instämde 78 respektive 79 procent i påståendet att man kan lita på de flesta. Siffran för kommuner som Katrineholm, Norrköping och Olofström låg å andra sidan på mellan 47 och 49 procent.

Skillnaderna mellan storstädernas stadsdelar var ännu större. I stadsdelen Södermalm i Stockholm svarade 75 procent att man kan lita på de flesta och i Västra Innerstaden i Malmö över 67 procent. Det kan jämföras med stadsdelen Rågsved i Stockholm med en generell tillit på runt 31 procent och med Rosengård i Malmö med en generell tillit kring 24 procent. Tillitsbarometern visar också på en stor lokal variation gällande optimism och uppfattad tillgång till samhällstjänster.

I Tillitsbarometern undersöks även den så kallade lokalsamhälletilliten, vilket är ett sammanlagt index (1-100) på tillit till grannar, till de som bor i samma bostadsområde och till de som bor i samma kommun. Även denna form av tillit varierar mellan och inom kommuner. Högst lokalsamhällestillit finns i Malung-Sälen (67) och lägst i Malmö (48). Denna variation tycks vara kopplad till graden av upplevd trygghet, speciellt kvällstid. Även här ser man en väldigt stor variation mellan kommuner. I Sorsele, som är en högtillitskommun, säger sig knappt 7 procent känna sig otrygga kvällstid. För Ronneby och Norrköping är denna siffra däremot runt 40 procent. Vad gäller frågan om vad som skapar oro toppades listan av ”gängkriminalitet” följt av ”otrygghet” och ”arbetslöshet.”

– Vi ser dessutom en negativ trend vad gäller utvecklingen av sjunkande trygghet och försämrad lokalsamhälletillit, något som på sikt även kan påverka den generella tilliten negativt, säger Lars Trägårdh.

För att studera dessa processer närmre pågår även en kvalitativ fördjupningsstudie av åtta kommuner och stadsdelar. En första redovisning av resultat från denna studie som ska resultera i en bok under 2022 finns här.

För mer information, kontakta Lars Trägårdh, professor Ersta Sköndal Bräcke högskola, 070-926 48 78, lars.tragardh@esh.se

Fakta: Så har undersökningen gått till

Tillitsbarometern är en befolkningsundersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) har utfört på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola åren 2009, 2017 och 2020 med huvudfinansiering från Länsförsäkringars Forskningsfond. Undersökningen är en bred studie av social tillit i Sverige. Resultaten från Tillitsbarometern redovisas på projektets hemsida.

• 2009 delades Sveriges 290 kommuner in i grupper utifrån centrala variabler: andel utrikes födda, socioekonomisk ojämlikhet, religiöst deltagande och andel anmälda brott per invånare.
• 16 undergrupper skapades och från dessa drog SCB två kommuner i respektive undergrupp. Malmö kommun lades till för att få med en av de tre stora kommunerna.
• I varje kommun drogs 2009 ett slumpmässigt urval om 400 individer i åldrarna 18 till 85 år som hade bott i Sverige i minst fem år. Totalt tillfrågades 12 621 individer och 6 463 svarade i sammanlagt 33 kommuner.
• Varje individ som besvarat undersökningen knöts via SCB till sin bostadskommun och sitt bostadsområde. All information avidentifierades av SCB. Svarsfrekvensen var 51,2 procent.
• 2017 lades Piteå, Göteborg och Stockholm till i undersökningen. 2017 drogs 400 slumpmässigt utvalda personer i kommuner med under 10 000 invånare och 500 i kommuner som var större än så. Undantagen är Göteborg, Malmö, Piteå och Stockholm där 1 000 slumpmässigt utvalda tillfrågandes. Förtätade urval gjordes i Malmö och Stockholm, vilket innebär att ytterligare personer tillfrågades i de särskilt undersökta stadsdelarna. Totalt tillfrågades 26 370 individer och 10 213 svarade i sammanlagt 36 kommuner.
• 2020 tillkom ytterligare ett dussintal kommuner och urvalen utökades beroende på kommunstorlek till 500 respektive 600 individer. Likt 2017 var urvalet 1 000 i storstäderna, och förtätade urval gjordes dessutom i Malmö och Stockholm för att möjliggöra analyser på stadsdelsnivå. Totalt tillfrågades 40 075, varav 13 677 svarade, vilket gav en svarsfrekvens på 34,1 procent.

År 2017 påbörjades dessutom en panelstudie som i och med undersökningen 2020 gör det möjligt att följa samma individer över tid. Resultat från panelstudien kommer att redovisas separat på projektets hemsida.