I en ny rapport från Marie Cederschiöld högskola lyfts civilsamhällets roll som motor för nytänkande inom svensk välfärd. I takt med att välfärdsstaten pressas av ekonomiska och sociala utmaningar, pekar forskaren Malin Lindberg på att idéburna organisationer kan stå för avgörande innovationer – men bara om de ges rätt förutsättningar.
Ett civilsamhälle som möter unga och erbjuder samtal om livets stora frågor kan kanske i tider av krig, klimathot och ekonomisk oro bidra till ökad psykisk hälsa och välmående. Så resonerar professorerna vid Marie Cederschiöld högskola, Magnus Karlsson och Johan von Essen, i en debattartikel på altinget.se idag.
Med anledning av de senaste årens kriser och det försämrade säkerhetspolitiska läget diskuteras nu svensk krisberedskap. Ibland påstås att vi behöver vi ta tillvara förmågan hos civilsamhällets organisationer bättre. Är det möjligen så att man är mer benägen att hjälpa till i kris om man är föreningsmänniska? I ett nystartat projekt ska forskare vid Marie Cederschiöld högskola undersöka det civila
Centrum för civilsamhällesforskning inrättades vid Marie Cederschiöld högskola 2019. Ambitionen var att samla den flervetenskapliga kompetens kring det civila samhället som funnits vid högskolan sedan tidigt 1990-tal. Ett annat viktigt skäl var skapa en mötesplats för samtal kring kunskap om det svenska civilsamhället.
Regeringen har beslutat att ge Ersta Sköndal Bräcke högskola tillstånd att utfärda kandidatexamen i ämnet civilsamhällesvetenskap. Universitetskanslersämbetet tillstyrkte högskolans ansökan tidigare i år och regeringen delar UKÄ:s bedömning.
Ersta Sköndal Bräcke högskola kommer under nästa år byta namn till Marie Cederschiöld högskola. Högskolan får därmed namn efter en av 1800-talets främsta pionjärer inom utbildning, sjukvård och socialt arbete. Det nya namnet kommer gradvis att fasas in i verksamheten under 2022.
Jobbar du som socionom, diakon eller inom ideella organisationer? Nu startar Ersta Sköndal Bräcke högskola två nya program på avancerad nivå i socialt arbete med fördjupningsområdena våld i nära relationer samt det civila samhället.
En majoritet av svenskarna har fortsatt hög tillit till andra människor. Men på lokal nivå finns stora variationer. Medan 79 procent av Sorseleborna tycker att man kan lita på de flesta andra människor är motsvarande siffra för Katrineholm bara 47 procent. Det visar ny forskning från Tillitsbarometern som tas fram av Ersta Sköndal Bräcke högskola.
I en nyligen publicerad artikel framkommer att kvinnor som lever i hemlöshet upplever en förlust av värdighet och känsla av osynlighet i möten med vården. Deras erfarenheter är något som har undersökts i en studie gjord av forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Vården i livets slut blir allt viktigare desto fler vi är som lever allt längre. Alla bör få vård och stöd efter behov i slutet av livet, som ges med respekt, värdighet och empati, oavsett vem man är eller var man vårdas. I sin avhandling har Anna O’Sullivan, doktorand vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, undersökt erfarenheter av vården i livets slut.
Idag är det premiär för Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskarpodd Kunskap i Människans tjänst. I podden får du träffa professorer och nyligen promoverade doktorander som berättar om sin forskning, men även om varför de började forska.
Hur kom Sveriges hyresmodell till? Och hur kan vi ta lärdom om den strid som föregick uppkomsten av den? I sin avhandling har doktoranden Hannes Rolf studerat hyresgäströrelsens framväxt runt förra sekelskiftet. Nästa vecka disputerar han vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Lars Trägårdh är en av Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskare som brukar delta vid Almedalsveckan, som i år blev inställd på grund av Coronapandemin. I år deltar han istället i ett alternativt digitalt evenemang, DigitAlmedalen, med temat framtidens arbetsliv.
För äldre personer på vård- och omsorgsboenden utgör assisterad kroppslig omvårdnad en betydande del av tillvaron i livets slut. Doktoranden Bodil Holmberg har under fyra år forskat om detta där hon sett att äldres självbestämmande om kroppen är viktigt för att den äldre personen skall känna välbefinnande och hälsa. På fredag disputerar Bodil vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i världen. I kampen mot Coronaviruset rekommenderar Folkhälsomyndigheten att personer över 70 år bör undvika sociala kontakter för att inte smittas. Samtidigt stänger dagverksamheter och träffpunkter ner för att följa myndighetens råd. För många äldre, ensamboende, personer med demens kan detta vara den enda sociala därmed viktiga kontakt de har.
Synen på demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa kan skilja sig åt väldigt mycket, även i länder som ligger ganska nära varandra. Varje år studeras fyra olika EU-länder samt Ryssland för att bemöta deras samhällsproblem och se olika trender i civilsamhället. I årets rapport finns Sverige med och av de fem länder som studerats bedöms Sverige ha det bästa klimatet för civilsamhället.
Filantropi, välgörenhet utan motprestation, är ett av de områden det forskas om vid Centrum för civilsamhällesforskning på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Under våren hålls en seminarieserie där man får möta tre ledare från filantropi- och stiftelsevärlden i England, Tyskland och USA.
Den svenska landsbygden avfolkas för varje år. De som bor kvar får allt svårare att klara vardagen då infrastruktur och service avvecklas. Civilsamhällets möjlighet att erbjuda samhällsservice och bidra till hållbara lokala samhällen är därför en central fråga i den svenska landsbygdens framtid. I ett nytt forskningsprojekt undersöks det lokala civilsamhällets roll där infrastrukturen läggs ner.
Det sociala arbetet är beroende av tillit mellan brukaren och behandlare eller socialtjänst, och kan därför vara väldigt sårbart. I en ny rapport tittar man på hur man kan använda kunskap för att skapa tillit och legitimitet i socialt arbete inom offentlig förvaltning.
Ersta Sköndal Bräcke högskola får 2,4 miljoner från Vetenskapsrådet för att undersöka hur kvinnor som lever i hemlöshet ska få vård på lika villkor som övriga befolkningen. I projektgruppen kommer kvinnor med erfarenhet av att vara hemlösa arbeta tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal, forskare och företrädare för vård och sjuksköterskeutbildningar.