Utvisningarna till Afghanistan återupptas?

Den 13 december 2015 ägde den s.k. Luciautvisningen rum – det första chartrade planet som tog tvångsdeporterade till Kabul. Nu tycks gränspolisen göra en kraftsamling för att förbättra sina siffror för 2020. En tvångsdeportation i chartrat plan planeras i mitten av december.

Sedan coronan slog till har Afghanistan i princip inte tagit emot tvångsutvisade. Har Afghanistan nu böjt sig trots coronasituationen och det under hösten ökade våldet? I så fall – varför?

Totalt har knappt 600 afghaner tvångsdeporterats till Afghanistan. Detta har möjliggjorts av återvändaravtalet som fattades mellan EU respektive Sverige och Afghanistan i oktober 2016. Avtalet har gått ut men är tillfälligt förlängt till årsskiftet.

Afghanska medborgare som sökte asyl 2015-2016 fick vänta ett eller två år innan de fick påbörja sin asylutredning. Av de 23 500 som registrerats som ensamkommande barn under 18 år fick bara 5 500 permanenta uppehållstillstånd. Merparten av barnen hann fylla eller bli uppskrivna i ålder till 18 år före beslut och bedömdes därför som vuxna. 90 procent av de unga fick avslag på sin asylansökan. Efter påtryckningar fick ytterligare 6 500 ungdomar tillfälliga uppehållstillstånd för gymnasiestudier.

Det var lättare att få uppehållstillstånd för de 10 000 afghaner som registrerades som vuxna vid ankomsten. 30 procent fick tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd.

Ungefär 9 000 ensamkommande unga omfattas inte av nya gymnasielagen och är papperslösa. Varje år tillkommer nyblivna 18-åringar – de som var 12-13 år när de kom – liksom de som inte klarar gymnasielagens krav. Alla dessa finns kvar i Sverige, förutom de kanske 3000 som flytt vidare till Frankrike. Gatorna i Europa är säkrare än gatorna i Kabul.

I Sverige finns dessutom cirka 5 000 ”familjebarn” med 3 000 föräldrar som har fått utvisningsbeslut. Men Afghanistan tar inte emot dem då landet är för farligt för barnen. De lever i limbo, utan uppehålls- eller arbetstillstånd, under existensminimum, och får ofta flytta runt i Sverige.

Nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! med 22 000 medlemmar startades hösten 2016 när innebörden av den tillfälliga lagen stod klar, liksom hur Migrationsverket skulle komma att tolka den. När de nya reglerna gjorde att välanpassade ungdomar på 18-årsdagen ställdes utan bostad och försörjning grundades föreningen Stöttepelaren som samlat in miljontals kronor för att hjälpa ensamkommande ungdomar som inte längre har samhällets stöd.

Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Karin Fridell Anter, ordförande för föreningen Stöttepelaren – stöd för ensamkommande barn och ungdomar

Siffrorna är hämtade ur statistik som Migrationsverket ställt till förfogande. Media äger rätt att återge texten med angivande av källa och författare.

Länkar

Ingrid Eckerman talar flyktingpolitik 24 november 2020 Stöttepelarens youtubekanal 22.11.2020

Stöttepelaren - stöd för ensamkommande barn och unga

Stoppa utvisningarna till Afghanistan!