Morgan Johansson och Karin Fridell Anter
Morgan Johansson och Karin Fridell Anter

Pressmeddelande -

Karin: Några frågor till Morgan Johansson

Den 22 oktober 2020 var det frågestund i Riksdagen och du fick en fråga från Christina Höj Larsen om ändringar i "gymnasielagens" villkor på grund av coronaläget. 

De svar du gav var långt ifrån tydliga, och jag har därför några följdfrågor, som jag hoppas att du såsom justitieminister kan svara på.

1. Vem har beslutat om Migrationsverkets krav på anställning?

Om kraven på anställning för att få permanent uppehållstillstånd svarade du: "De förutsättningarna har alla vetat om från början." Men det har du missuppfattat. I lagtexten står att en person kan beviljas permanent uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning ”om han eller hon har en anställning som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.”

(17§ i Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige med ändringar till och med SFS 2019:481)

I propositionen om ”nya gymnasielagen” skrivs: ”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.” Alltså: Regeringen har överlåtit på Migrationsverket att specificera vilka krav som ställs på försörjning.

Migrationsverket (alltså inte lagen) har bestämt att det ska krävas fast anställning eller avtal om minst två års anställning från det datum då Migrationsverket fattar sitt beslut. Varför krävs det då en lagändring för att ändra på dessa specifika krav?

2. Varför kan förutsättningar ändras i vissa lagar men inte i andra?

Du hänvisar till att gymnasielagens villkor var kända från början. Jag tolkar det som att du menar att de lagar som gäller vid ingånget "avtal" mellan stat och individ ska fortsätta gälla. I så fall, varför gäller det bara vissa lagar? Många tusen människor som sökte asyl i Sverige 2015–16 gjorde det i ett land med en relativt generös migrationslagstiftning. Men de fick – utan egen förskyllan – vänta mycket länge på att få sin ansökan prövad, och blev sedan prövade mot den strängare "tillfälliga" lagen.

I rättssäkerhetens namn, och med hänsyn till den logik som du själv hänvisat till, borde de prövats mot den lag som gällde när de ansökte om detta. Hur ser du, i din egenskap av justitieminister, på en sådan rättstillämpning?

3. Vad innebär det att ”ha asylskäl”?

Du hänvisar till att de människor det handlar om inte hade asylskäl. Men att "ha asylskäl" enligt lagen är ingenting absolut. Enligt den lag som gällde när de kom till Sverige hade de allra flesta av dessa människor fullgoda asylskäl. Sedan ändrades lagen, retroaktivt. Det var lagen som ändrades, inte de hot och den övriga situation som utgör asylskälen.

Lagändringen kunde leda till att två syskon med identiska asylskäl fick olika besked, en ja och en nej, beroende på vilket datum beslutet togs. Enligt FN:s flyktingkonvention är ”välgrundad fruktan” ett skäl att beviljas asyl som flykting. På vilket sätt blir individens fruktan mindre välgrundad genom godtyckliga beslut om datumgränser?

Sedan har många flytt till Frankrike och fått asyl där. Fortfarande har de samma asylskäl, men nu har de fått sin bedömning i ett land som ser annorlunda på Afghanistans farlighet. Hur kan det komma sig att två länder i EU bedömer en och samma situation så olika?

Författare: Karin Fridell Anter, ordförande i föreningen Stöttepelaren ordforande@stottepelaren.se 

Media äger rätt att återge texten med angivande av författare och källa. 

Relaterade länkar

Ämnen

  • Rättsfrågor
  • Regering
  • Mänskliga rättigheter
  • Riksdag
  • Frivilligarbete
  • Kriser
  • Partier, rörelser
  • Flykting-, migrationsfrågor
  • Internationella avtal, samarbeten
  • Barn, ungdom

Taggar

  • ingrid eckerman
  • asyl
  • afghanistan
  • ensamkommande barn
  • asylsökande
  • asylskäl
  • ensamkommande
  • flykting
  • migrationsverket
  • moratorium
  • utvisning
  • tvångsutvisning
  • stoppa utvisningarna

Hemsidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan!  
Facebookgruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan! med över 21 000 medlemmar 
Föreningen Stöttepelaren - stöd till ensamkommande barn och unga 
Konferensen How safe is Afghanistan?

Kontaktpersoner 
Webmaster och redaktör: Ingrid Eckerman  ingrid at eckerman.nu 070 55 73 193
Karin Fridell Anter  karinfa at explicator.se  070 769 40 17 
Ali Zardadi  (ungdomsrepresentant)  alizardadi2 at gmail.com  073 757 92 49

Relaterade nyheter