Internationella kvinnodagen – experter vid Stockholms universitet

Några av de forskare vid universitetet med inriktning på genus, jämställdhet eller feminism är samlade i det här utskicket. Observera att en del av universitetets fasta 08-nummer är vidarekopplade till mobiltelefoner.

Vad har föräldraledighet för effekter på kvinnors karriär? 
Hur effektiva är reformer som främjar pappors föräldraledighet?

Ann-Zofie Duvander, Sociologiska institutionen, demografiska avdelningen
Kontakt: ann-zofie.duvander@sociology.su.se, tfn 08-16 32 12 (kopplat till mobil)

Att bli förälder 
– följder för jämställdheten i hemmet och på arbetsmarknaden

Marie Evertsson, Sociologiska institutionen
Kontakt: marie.evertsson@sociology.su.se, tfn 08-163191 (kopplat till mobil)

Jämställdhet generellt ur ett europeiskt perspektiv
– familjepolitik i Sverige jämfört med Europa

Livia Oláh, Sociologiska institutionen
Kontakt: livia.olah@sociology.su.se, mobil 072-148 95 36

Varför tjänar ensamstående mödrar i Sverige och Finland mindre än mödrar med partners?
Hur påverkas ensamstående mödrar av arbetslöshet?

Juho Härkönen, Sociologiska institutionen, demografiska avdelningen
Kontakt: juho.harkonen@sociology.su.se, tfn 08-16 31 89

Har kvinnors ekonomiska oberoende ökat de senaste tio åren?
Anita Nyberg, Genusvetenskap
Kontakt: tfn 08-651 94 58, mobil 070-20 50 414, e-post anita.nyberg@gender.su.se

Vilka förändrade arbetsförhållanden för kvinnor och män ser vi i forskningen?
Hur skiljer sig arbetsförhållanden åt i mans- och kvinnodominerade verksamheter?

Annika Härenstam, Psykologiska institutionen
Kontakt: mobil 070-78 11 743, e-post annika.harenstam@psychology.su.se

Genus, sexualitet och medicin
Genusnormer inom medicinsk vetenskap och hälso- och sjukvård, med särskilt fokus på hur hälsoinformation förmedlas till allmänheten.

Lisa Lindén, Sociologiska institutionen
Kontakt: mobil 0722-50 85 03, e-post lisa.linden@sociology.su.se

Kvinnliga företagare
Vilka roller har varit möjliga för kvinnor i svenska företagarfamiljer ur ett historiskt perspektiv? Ofta har söner och döttrar behandlats olika vad gäller fostran och utbildning och synen på kvinnans kropp och sexualitet har påverkat kvinnors möjligheter att vara en del av företaget.

Stina Malmén, Ekonomisk-historiska institutionen
Kontakt: mobil 0704-58 41 80, e-post stina.malmen@ekohist.su.se

Hur påverkas relationer av ojämlikt hushållsarbete? 

Leah Ruppanner, Sociologiska institutionen
Kontakt: tfn +61 044 8999 289 (är i Melbourne, +10 h tidsskillnad, talar endast engelska), e-post leah.ruppanner@unimelb.edu.au

Städning och jämställdhet
Hur kommer det sig att städning är så lågt värderad och vad säger det om hur vårt samhälle är organiserat?

Fanny Ambjörnsson, Genusvetenskap
Kontakt: tfn 08-16 40 90, e-post fanny.ambjornsson@gender.su.se

Hushållsarbete och social hemhjälp – en kvinnofråga?
Hur har skiftningar i familje- och socialpolitik under 1900-talet påverkat hushållens möjligheter att organisera olika omsorgsuppgifter?

Karin Carlsson, Historiska institutionen
Kontakt: mobil 070-511 16 09, tfn 08-16 37 76, e-post karin.carlsson@historia.su.se

Feminismens historia
Feminismen har en lång historia som gör den till en stark och rik men samtidigt motsägelsefull och komplicerad tanketradition. Det finns inte en feminism utan många varianter av olika feminismer.

Elisabeth Mansén, Idéhistoria
Kontakt: tfn 08-16 26 80 (kopplat till mobil), e-post elisabeth.mansen@idehist.su.se

Den kvinnliga rösträttsrörelsen och dess aktivister samt vad högre utbildning för kvinnor har betytt för jämställdheten
Christina Florin, Historiska institutionen
Kontakt: mobil 070-32 21 951, e-post christina.florin@historia.su.se

Grupp 8 och 1970-talets feminism
Elisabeth Elgán, Historiska institutionen
Kontakt: tfn 08-16 35 66, e-post elisabeth.elgan@historia.su.se

Våld i nära relationer – maskulinitet och våld
Lucas Gottzén, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Kontakt: mobil 0731-54 59 40, e-post lucas.gottzen@buv.su.se

Feministiskt Initiativ som kommunalpolitisk aktör i Simrishamn
Maud Eduards, Statsvetenskapliga institutionen
Kontakt: tfn 08-16 30 92, e-post maud.eduards@statsvet.su.se

Genus och jämställdhet i förskolan, män i förskolan
Christian Eidevald, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Kontakt: mobil 0704-40 48 42, e-post christian.eidevald@buv.su.se

Genus, makt och normer i organisationer
Handlingsstrategier för jämställdhet och genusmedvetet ledarskap
Eva Amundsdotter, Institutionen för pedagogik och didaktik
Kontakt: tfn 08-16 23 02, e-post eva.amundsdotter@edu.su.se

Kvinnor och mänskliga rättigheter
Rebecca Adami, Institutionen för pedagogik och didaktik
Kontakt: tfn 08-16 36 57, e-post rebecca.adami@edu.su.se

Jämställdhet och diskriminering inom akademin
Brist på jämställdhet och upplevd diskriminering pga hudfärg i akademin.

Paula Mählck, Institutionen för pedagogik och didaktik
Kontakt: tfn 08-1207 6391, e-post paula.mahlck@edu.su.se

Är flickor mer stressade än pojkar i skolåldern?
Hur ser skillnaderna ut mellan män och kvinnor vad gäller stress, hälsa och välbefinnande, och hur skiljer sig mäns och kvinnors arbetsvillkor från varandra?

Petra Lindfors, Psykologiska institutionen
Kontakt: tfn 08-16 38 93 (kopplad till mobil), e-post pls@psychology.su.se

Ungas konstruktion av kropp och identitet
Hur konstruerar och förhandlar gymnasieungdomar kropp och genus? Gymnasieungdomars visuella berättande och det subjektsskapande som sker i bildskapande praktiker, handlar Maria Erikssons avhandling om.

Maria Eriksson, Utbildningsvetenskap
Kontakt: tfn 08-16 23123, mobil 0721-47 32 70, e-post maria.eriksson@hsd.su.se

Barn och sedlighet vid förra sekelskiftet
I sin avhandling undersöker Maria Andersson den funktion som barnet och barndomen hade i litterära diskussioner av uppfostran, kön och sexualitet i Sverige runt sekelskiftet 1900.

Maria Andersson, Litteraturvetenskap
Kontakt: tfn 08-674 71 48, nås bäst på e-post maria.andersson@littvet.su.se

Twilight och Fifty shades of grey
Varför väcker Twilight och Fifty shades of grey så starka reaktioner? Elin Abrahamsson undersöker populärkulturella uttryck som ”romance” och flickidoler.

Elin Abrahamsson, Genusvetenskap
Kontakt: mobil 08-674 70 81, e-post elin.abrahamsson@gender.su.se

Feministisk konst och bilden av kvinnan i konsten
Feministiska perspektiv på konsthistoria, feministisk konst, bilden av kvinnan/kvinnokroppen i konsten.

Jessica Sjöholm Skrubbe, Konstvetenskap
Kontakt: tfn 08-16 1854, mobil 070-449 65 36, e-post jessica.skrubbe@arthistory.su.se

Malin Hedlin Hayden, Konstvetenskap
Kontakt: tfn 08-16 33 55, e-post malin.hayden@arthistory.su.se

Kvinnor, kropp och köttslighet
Skriver på en avhandling om materialitet, kropp, abjekt och begär i fotografen Eva Klassons verk under 1970-talet.

Lotta Granqvist, Konstvetenskap
Kontakt: mobil 070-89 17 048, e-post lotta.granqvist@arthistory.su.se

Bortglömda svenska kvinnliga konstnärer
Hur använde sig kvinnliga konstnärer under sent 1800-tal av porträttkonsten för att reflektera kring sig själva som individ, kvinna och konstnär och positionera sig själv i det dåtida offentliga konstlivet?

Carina Rech, Konstvetenskap
Kontakt: mobil 0732-63 13 63, e-post carina.rech@arthistory.su.se

Bortglömda svenska kvinnliga skådespelare
Varför har kända svenska kvinnliga skådespelare försvunnit från historieskrivningen? Om subversiva kvinnliga skådespelare under 1800-talet.

Hélène Ohlsson, Teatervetenskap
Kontakt: tfn 08-16 15 45, e-post helene.ohlsson@teater.su.se

Bortglömda svenska kvinnliga författare
Boel Hackman, Litteraturvetenskap
Kontakt: mobil 0708-606 598, e-post boel.hackman@littvet.su.se

Femininitet, motstånd och makt inom svensk idrott
Hur har genus skapats, utmanats och omförhandlats inom idrotten i Sverige under 1900-talet?

Helena Tolvhed, Historiska institutionen
Kontakt: helena.tolvhed@historia.su.se (nås lättast via mail)

Genus och naturvetenskap
Genusstrukturer i svensk naturvetenskap under 1900-talets första hälft. Kön, makt och informella nätverk i naturvetenskapernas historia.

Staffan Bergwik, Idéhistoria
Kontakt: tfn 08-16 35 63, mobil 070-400 64 53, e-post staffan.bergwik@idehist.su.se

Språkets betydelse för konstruktioner av kön
Hur påverkar språk och kommunikation hur människor kontruerar genus? Kan begreppet "hen" minska könsstereotyper och manlig bias? Vad är genusrättvist språk?

Marie Gustafsson Sendén, Psykologiska institutionen
Kontakt: mobil 0707–644 144, tfn 08-16 39 46, e-post mgu@psychology.su.se