Hur anpassar sig organismer till klimatförändringar? En ny studie från Stockholms universitet avslöjar det komplexa samspelet mellan genetisk mångfald och hur evolutionen hanterar stigande temperaturer.
Med gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS. Forskningen påblicerad i Nature Communications visar att ALS-kopplad dysfunktionalitet i nervcellernas energifabriker mitokondrierna uppstår innan cellerna visar andra tecken på sjukdom, vilket inte tidigare varit känt.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Hur påverkar och påverkas olika samhällssektorer av biodiversitetsförlust? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Hur påverkade andra världskriget Sveriges neutralitet och försvarspolitik? Hur förändrades den svenska arbetsmarknaden? Vad kan vi lära oss om Förintelsen och nazismens framväxt? Och vilken roll spelade ransoneringssystemet? Forskare vid Stockholms universitet kan ge perspektiv på flera aspekter kring andra världskriget.
Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.
Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Philippe Aghion, Patrizia Calefato, Thomas von Heijne, Mats Melin, Gita Mishra och Åsa Simma.
Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.
Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.
En ny studie av forskare vid Stockholms universitet avslöjar sedan länge förlorad genetisk mångfald hos mammuten. Studien sträcker sig över en miljon år och ger viktiga insikter i mammutens evolutionära historia.
Handelskrig, björnmarknad och inflationstendenser. Stockholms universitet har flera forskare som kan förklara utveckling och konsekvenser som rör ekonomin internationellt och i Sverige.
Jobbkvaliteten har ökat markant i Sverige de senaste 50 åren, men samtidigt har stressen i arbetslivet skjutit i höjden. Det visar sociologen Edvin Syk i sin doktorsavhandling vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) har hittats i blod från 30 bloddonatorer i Stockholm, visar en studie från Stockholms universitet. Halterna är jämförbara eller till och med högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena. En del av dessa ämnen kan potentiellt ansamlas i kroppen, påverka fertiliteten eller vara hormonstörande.
