En ny studie från Stockholms universitet visar att granbarkborrar, ökända för att döda miljontals träd i Sverige, också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsbestånd kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade områden.
Det mikroskopiska samspel som sker mellan alger och bakterier i havet avslöjar hur bakterier successivt förlorar gener och utvecklar ett ökande beroende av sin värdalg. Variationen i hur nära bakterie och alg samspelar ger också möjligheter att studera evolution medan den pågår.
En studie ledd av Jenny Frediani vid Stockholms universitet avslöjar en oväntat hög halt av koldioxid (CO₂) i de regioner runt en ung stjärna där jordliknande planeter en dag kan komma att bildas. Upptäckten, som gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb (JWST), utmanar etablerade antaganden om kemin i stjärnors födelsemiljöer. Studien är publicerad i tidskriften Astronomy & Astrophysics.
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats göra en molekylär ritning över hur ett av världens farligaste gift, botulinumtoxin, är uppbyggt, hur det stabiliseras, transporteras och frigörs. Forskningen, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, banar väg för effektivare läkemedel.
Bilder tagna med den infraröda MIRI-kameran på James Webbteleskopet (JWST) gör det för första gången möjligt att observera de allra första galaxerna i långvågigt infrarött ljus. Tillsammans med en studie nyligen publicerad i tidskriften Astronomy and Astrophysics bidrar det till ny kunskap om hur de allra första galaxerna bildades för över 13 miljarder år sedan.
Astronomer från Stockholms universitet har tillsammans med andra forskare undersökt en exploderande stjärna som saknar alla de vanligaste grundämnena i universum. Den sällsynta avskalade stjärnan hjälper forskarna att förstå hur och var grundämnen som svavel och kisel bildas. Studien är publicerad i det senaste numret av tidskriften Nature.
Genom att analysera miljontals så kallade budbärarmolekyler (mRNA) under sjukdomsförloppet vid ALS, har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare vid Paris Brain Institute och Örebro universitet, identifierat varför vissa nervceller är motståndskraftiga vid sjukdomen och vad som sker i de känsliga nervcellerna när de drabbas av sjukdom.
Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet har i samarbete med forskare på Grönland och i Kanada identifierat en tidigare odokumenterad klass av PFAS i fett hos späckhuggare. Studien publicerad i tidskriften Environmental Science and Technology Letters avslöjar förekomst av fem fluortelomersulfoner, högfluorerade kemikalier som aldrig tidigare rapporterats hos vilda djur.
Avvikelser i temperatur och salthalt som har sitt ursprung i Nordatlantens mellersta breddgrader kan påverka Golfströmsystemet i de nordiska haven upp till tio år senare, visar en studie i tidskriften Communications Earth & Environment.
En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience visar den roll som forntida grundvatten under havsbotten har lite i skymundan – och hur detta grundvatten kan ha interagerat med istäcken och stigande havsnivåer under tidigare klimatförändringar.
Att en stjärna påverkar sina omgivande planeter är välbekant, men nu har astronomer även hittat exempel på det motsatta – en exoplanet som påverkar sin stjärnas magnetfält. Enligt en ny studie publicerad i Nature, av forskare från bland annat Stockholms universitet, orsakar en planet runt stjärnan HIP 67522 periodiska stjärnutbrott, en slags magnetiska explosioner i stjärnans atmosfär.
Med hjälp av ny genteknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen avslöjar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien publicerad i PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period.
