Rikedom uppfattas som resultat av egoism

En studie från över 60 länder visar att människor uppfattar de rikas förmögenheter som ett resultat av själviskt beteende, att ojämlikhet är orättvist, samt att det finns ett starkt stöd för inkomstomfördelning. Denna uppfattning är mycket polariserad i många länder och orsakar politisk oenighet, vilket kan skada den ekonomiska utvecklingen.

Professor Ingvild Almås vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet har, tillsammans med Alexander W. Cappelen, Erik Ø. Sørensen, och Bertil Tungodden (FAIR vid Norges Handelshögskola), undersökt om människor tror att själviskt beteende bland rika är en bidragande orsak till ojämlikhet – något de kallar ”the selfish rich inequality hypothesis”, hypotesen om de själviska rika. Kort sagt, att de rika är rikare än de fattiga för att de har varit mer själviska i sina liv än de fattiga.

Globalt håller 52 procent av de tillfrågade med om hypotesen att rika är rikare än fattiga för att de har varit mer själviska i livet. Det starkaste stödet för hypotesen finns i Sydamerika, södra Europa, Afrika och delar av Asien, medan det i Nordamerika, norra Europa och Australien finns mindre stöd. I hela 49 av de 60 länderna i studien håller man i genomsnitt med om hypotesen, medan man endast i 11 länder genomsnittligen inte håller med. Faktum är att man i 39 länder starkt instämmer med hypotesen, medan man i endast 7 länder inte alls håller med. Hypotesen har störst stöd i Indien och Pakistan, och minst stöd i USA och Kanada.

– Tron på hypotesen är betydligt starkare i länder med omfattande korruption och svaga institutioner, och mindre stark bland människor med högre inkomster, säger Ingvild Almås.

Systematiska skillnader mellan länder vad gäller i vilken utsträckning människor tror att egoism är en källa till ojämlikhet belyser internationella skillnader i fråga om moral, medborgerliga dygder och omfördelningspolitik, menar Ingvild Almås.

– Denna information avslöjar en hel del om människors politiska åsikter om ojämlikhet och inkomstomfördelning. En tro på hypotesen verkar innebära att man uppfattar att ojämlikheten i sitt land är orättvis, och att ens regering bör satsa på att minska ojämlikheten, säger hon.

I en global studie med ett urval av mer är 26 000 individer i 60 länder (implementerad som en del av 2018 års Gallup World Poll) tillfrågades varje respondent om de höll med om följande påstående: ”I [namnet på respondentens land] är en av huvudorsakerna till att de rika är rikare än de fattiga att de rika har varit mer själviska i livet än de fattiga.” Datan samlades in på en femgradig skala från ”instämmer starkt” till ”håller helt med” och tilldelades numeriska värden från 1 (håller inte med) till 5 (instämmer helt). I analysen tittade forskarna även på frågor om huruvida de tillfrågade människorna tror att de rika är rikare än de fattiga för att de har varit mer involverade i illegala aktiviteter, om de tycker att ojämlikhet i deras samhälle är orättvist, om de stöder en omfördelning av kapital, samt en uppsättning individuella bakgrundsvariabler, och en uppsättning landsbakgrundsvariabler.

Forskningen har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS) den 18 januari 2022. Läs artikeln i PNAS här.

Kontakt 

Ingvild Almås, Institutet för internationell ekonomi 

Mobil: +47 91 72 77 21. E-post: ingvild.almas@iies.su.se