Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

Kommande event

Sociala medier

Lördag 8 augusti kl. 18.00 gästas Waldemarsudde av Kulleteatern som presenterar Den Jäktade – om vi hinner!, en ny sprudlande version av Ludvig Holbergs rykande aktuella fars Den Stundesløse. direkt från 1700- talet. En halsbrytande föreställning där publiken får följa både pjäsen och kaoset i kulisserna! I rollerna: Linda Kulle, Carl Jacobson, Egon Ebbersten och Linda Kunze Regi: Hans Marklund Text: Ludvig Holberg, Per Wickström, Linda Kulle, Hans Marklund Maskör & Perukmakare: Julia Mengarelli Kostymör: Carina Astrid Nilsson Föreställningen spelas utomhus. Ordinarie: 395 kr Barn/ungdom: 195 kr Biljetter kan köpas på länken nedan: https://kulleteatern.se/forestallning/prins-eugens-waldemarsudde-stockholm-8-augusti/

Lördag 8 augusti kl. 18.00 gästas Waldemarsudde av Kulleteatern som presenterar Den Jäktade – om vi hinner!, en ny sprudlande version av Ludvig Holbergs rykande aktuella fars Den Stundesløse. direkt från 1700- talet. En halsbrytande föreställning där publiken får följa både pjäsen och kaoset i kulisserna! I rollerna: Linda Kulle, Carl Jacobson, Egon Ebbersten och Linda Kunze Regi: Hans Marklund Text: Ludvig Holberg, Per Wickström, Linda Kulle, Hans Marklund Maskör & Perukmakare: Julia Mengarelli Kostymör: Carina Astrid Nilsson Föreställningen spelas utomhus. Ordinarie: 395 kr Barn/ungdom: 195 kr Biljetter kan köpas på Kulleteaterns webbplats: kulleteatern.se

I den nu pågående utställningen, Det blommande – Konst & botanik, har vi i ett rum samlat verk i olika tekniker, som akvarell, oljemåleri, glas och fotografi samt en mängd örtaböcker och florilegier från 1500-talet till 1800-talet, vilka samtliga anknyter till botanik. The Linnean Society i London och Naturhistoriska riksmuseet innehar båda stora samlingar av Carl von Linnés nästan 300 år gamla herbarieark. Naturhistoriska riksmuseet har en samling om ca 4 000 torkade växter och The Linnean Society äger ca 14 000! Lena Granefelt fick den sällsynta möjligheten att besöka Linnés arkiv i London och fotografera ett antal verk ur herbariet. Granefelt har blixtbelyst herbariearken underifrån och fotograferat dem uppifrån (stående på en stege), vilket gör att färger, pappersstruktur och att växten träder fram i ett nytt ljus; växternas ådringar exponeras, handskrivna anteckningar och pappersarkens vattenstämplar synliggörs. I vår utställning visar vi tolv av dessa fantastiska fotografiska verk fotade ur båda samlingarna. Lena säger: ”I vår egen tid, då antalet arter av både växter och djur kraftigt minskar på jorden, borde vi stanna upp och reflektera över skönheten i denna växtsamling. Känslan av historisk närhet blir plötsligt konkret när vi får direktkontakt med växter som knappt rörts av någon på flera hundra år.” Hjärtligt välkomna till Prins Eugens Waldemarsuddes utställning där vi lyfter fram blommor som motiv och symbolik inom konst, konsthantverk och bokverk från 1500-talet fram till i dag. Introduktion av utställningen ges tisdag, fredag och söndag kl.14.00 (ingår i entréavgiften).

I den nu pågående utställningen, Det blommande – Konst & botanik, har vi i ett rum samlat verk i olika tekniker, som akvarell, oljemåleri, glas och fotografi samt en mängd örtaböcker och florilegier från 1500-talet till 1800-talet, vilka samtliga anknyter till botanik. The Linnean Society i London och Naturhistoriska riksmuseet innehar båda stora samlingar av Carl von Linnés nästan 300 år gamla herbarieark. Naturhistoriska riksmuseet har en samling om ca 4 000 torkade växter och The Linnean Society äger ca 14 000! Lena Granefelt fick den sällsynta möjligheten att besöka Linnés arkiv i London och fotografera ett antal verk ur herbariet. Granefelt har blixtbelyst herbariearken underifrån och fotograferat dem uppifrån (stående på en stege), vilket gör att färger, pappersstruktur och att växten träder fram i ett nytt ljus; växternas ådringar exponeras, handskrivna anteckningar och pappersarkens vattenstämplar synliggörs. I vår utställning visar vi tolv av dessa fantastiska fotografiska verk fotade ur båda samlingarna. Lena säger: ”I vår egen tid, då antalet arter av både växter och djur kraftigt minskar på jorden, borde vi stanna upp och reflektera över skönheten i denna växtsamling. Känslan av historisk närhet blir plötsligt konkret när vi får direktkontakt med växter som knappt rörts av någon på flera hundra år.” Hjärtligt välkomna till Prins Eugens Waldemarsuddes utställning där vi lyfter fram blommor som motiv och symbolik inom konst, konsthantverk och bokverk från 1500-talet fram till i dag. Introduktion av utställningen ges tisdag, fredag och söndag kl.14.00 (ingår i entréavgiften).

I Waldemarsuddes samlingar ingår verk av konstnären Hilding Linnqvist (1891–1984) som hör till en av Sveriges mest betydande naivister. Människor, stadsmiljöer, landskap och porträtt utgjorde hans främsta motiv. Han var en central medlem i det konstnärsdrivna galleriet Färg och Form och en del av konstnärskretsarna kring Sjövillan på Smedsudden mellan cirka 1915–1925. Han utbildade sig vid Tekniska skolan och Kungl. Konstakademien, men lämnade den senare 1912 i protest, eftersom han ansåg att skolan bedrev förlegad undervisning. Under 1910-talet frångick han alltmer den tekniska perfektion som han hade skolats i och utvecklade ett betydande lyriskt naivistiskt måleri, kännetecknat av en mörk färgskala, många nattliga motiv samt en esoterisk och andlig symbolik. För hans tidiga produktion var bland anmat Ernst Josephsons sjukdomsteckningar och persiska miniatyrer viktiga referenskällor. Mellan 1920–1922 begav han sig ut på sin första utlandsresa till England, Frankrike och Italien och utförde ett flertal målningar mot en svart bakgrund. Till denna period hör målningarna Keramik med blommor på blå fajans (1921), som just nu visas i samlingspresentationen kring det blommande, samt Utsikten mot Boulevard Edgar Quinet (1921), som ingår i Prins Eugens Waldemarsuddes samlingar. Linnqvist fortsatte att vara en flitig resenär fram till 1938. Med sig hade han alltid en penna och en skissbok; från hans cirka sjuttio utlandsresor finns det tiotusentals teckningar bevarade. Hans måleri under 1920- och 1930-talen behandlar i stor utsträckning de intryck han gjorde under dessa resor till exempel i den kända målningen Torgbild, fransk småstad (Chinon) (1921–1925). Från och med cirka 1922 med blev hans kolorit ljusare och motiven alltmer detaljerade. Han utförde flera offentliga utsmyckningar i Stockholm, bland annat målningar i Tekniska högskolan 1917–18, en korfresk i Sofiakyrka 1950–51 och gobeläng i Riksdagshuset 1950–51. År 1939 gav han ut boken Tankar om konst. Han skapade även kostymer och scenografi till Trollflöjten vid Kungl. Operan i Stockholm 1955. Vid början av 1940-talet var Hilding Linnqvist en etablerad konstnär och professor vid Kungl. Konstakademien (1939–1941). Bildtext: Keramik med blommor på blå fajans, 1921, olja på trä, 33 x 42 x 3,5 cm, Prins Eugens Waldemarsudde.

I Waldemarsuddes samlingar ingår verk av konstnären Hilding Linnqvist (1891–1984) som hör till en av Sveriges mest betydande naivister. Människor, stadsmiljöer, landskap och porträtt utgjorde hans främsta motiv. Han var en central medlem i det konstnärsdrivna galleriet Färg och Form och en del av konstnärskretsarna kring Sjövillan på Smedsudden mellan cirka 1915–1925. Han utbildade sig vid Tekniska skolan och Kungl. Konstakademien, men lämnade den senare 1912 i protest, eftersom han ansåg att skolan bedrev förlegad undervisning. Under 1910-talet frångick han alltmer den tekniska perfektion som han hade skolats i och utvecklade ett betydande lyriskt naivistiskt måleri, kännetecknat av en mörk färgskala, många nattliga motiv samt en esoterisk och andlig symbolik. För hans tidiga produktion var bland annat Ernst Josephsons sjukdomsteckningar och persiska miniatyrer viktiga referenskällor. Mellan 1920–1922 begav han sig ut på sin första utlandsresa till England, Frankrike och Italien och utförde ett flertal målningar mot en svart bakgrund. Till denna period hör målningarna Keramik med blommor på blå fajans (1921), som just nu visas i samlingspresentationen kring det blommande, samt Utsikten mot Boulevard Edgar Quinet (1921), som ingår i Prins Eugens Waldemarsuddes samlingar. Linnqvist fortsatte att vara en flitig resenär fram till 1938. Med sig hade han alltid en penna och en skissbok; från hans cirka sjuttio utlandsresor finns det tiotusentals teckningar bevarade. Hans måleri under 1920- och 1930-talen behandlar i stor utsträckning de intryck han gjorde under dessa resor till exempel i den kända målningen Torgbild, fransk småstad (Chinon) (1921–1925). Från och med cirka 1922 med blev hans kolorit ljusare och motiven alltmer detaljerade. Han utförde flera offentliga utsmyckningar i Stockholm, bland annat målningar i Tekniska högskolan 1917–18, en korfresk i Sofiakyrka 1950–51 och gobeläng i Riksdagshuset 1950–51. Bildtext: Keramik med blommor på blå fajans, 1921, olja på trä, 33 x 42 x 3,5 cm, Prins Eugens Waldemarsudde. Utsikten mot Boulevard Edgar Quinet, 1921, olja på trä, 41x 49 cm, Prins Eugens Waldemarsudde

Här presenteras ett urval ur Prins Eugens Waldemarsuddes omfattande samlingar som på olika sätt fångar Sommaren, den flyktiga hemma i Sverige eller den varma och tropiska på resor långt bort. Ivan Aguéli, Afrikanskt landskap, 1914-15. Sigrid Hjertén, Flaggparaden, 1914. Isaac Grünewald, Utan titel, 1920. Anders Zorn, Frileuse, 1894. Gunnar G:son Wennerberg, Syrener, 1891 Dessa motiv finns alla tillgängliga som reproduktioner i museibutik och webshop: https://webshop.waldemarsudde.se/sv/artiklar/reproduktioner/samlingen/index.html. Några av motiven visas dessutom för närvarande i sommarens samlingsutställning.  #zorn #sommar #prinseugen

I utställningen Det blommande – Konst & botanik, som bland annat lyfter fram blommor och dess symbolik i konsten, visas detta porträtt av Beata Brahe inlånat från Nationalmuseum i Stockholm. Efter en tids sjukdom lämnade Beata Brahe jordelivet hösten 1617, endast 18 år gammal. I porträttet framställs hon med attribut som ansågs vara föredömliga för en ung jungfru och ogift kvinna, både i jordelivet och i himmelriket. Lammet som leds i en kedja symboliserar Beata Brahes fromhet och oskuldsfullhet, andaktsboken som hon håller i vänster hand är ett uttryck för gudfruktighet och den rätta tron. Beata Brahes huvud är krönt av en jungfrukrans vars blommor, enligt tidens synsätt, symboliserar olika dygder lämpade för en ung kvinna. Sådana dygder gav upphov till en särskild litteratur i ämnet – sk jungfruspeglar. Ett exempel på sådan uppbyggelselitteratur är Lucas Martinis bok Christelighe jungfrwrs Ährekrantz som blev mycket populär och trycktes i flera nyutgåvor. Till utställningen har vi lånat in två böcker från 1600-talet från Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva – den ovan nämnda samt Jacob Zaders Brudhens ährekrona. I Zaders uppbyggelsebok som riktar sig till den gifta kvinnan återges sex olika dygder. På bilden syns i form av en ros uppslaget för den femte dygden som representerar tuktighet, som är indelad i fem underkategorier: blygaktighet, ödmjukhet, ärlighet, uppriktighet och lydnad. Den här typen av litteratur riktad till flickor och kvinnor vittnar om en önskan att befästa och vidmakthålla en patriarkal hierarki såväl i samhället som i familjen. Introduktion av utställningen Det blommande - Konst & botanik ges tisdag, fredag och söndag kl. 14.00 (ingår i entréavgiften). Bildtext: Johan Johansson Werner d.ä. (1600-1656), tillskriven Beata Brahe (1599–1617), grevinna, 1617. Olja på duk, 201 x 123,5 cm. Nationalmuseum, Stockholm. Foto: Hans Thorwid. Bild beskuren. Jacob Zader (1555-1613), Femte rosen (tuktighet) ur Brudhens ährekrona, 1620. Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva. Bild beskuren.

I utställningen Det blommande – Konst & botanik, som bland annat lyfter fram blommor och dess symbolik i konsten, visas detta porträtt av Beata Brahe inlånat från Nationalmuseum i Stockholm. Efter en tids sjukdom lämnade Beata Brahe jordelivet hösten 1617, endast 18 år gammal. I porträttet framställs hon med attribut som ansågs vara föredömliga för en ung jungfru och ogift kvinna, både i jordelivet och i himmelriket. Lammet som leds i en kedja symboliserar Beata Brahes fromhet och oskuldsfullhet, andaktsboken som hon håller i vänster hand är ett uttryck för gudfruktighet och den rätta tron. Beata Brahes huvud är krönt av en jungfrukrans vars blommor, enligt tidens synsätt, symboliserar olika dygder lämpade för en ung kvinna. Sådana dygder gav upphov till en särskild litteratur i ämnet – sk jungfruspeglar. Ett exempel på sådan uppbyggelselitteratur är Lucas Martinis bok Christelighe jungfrwrs Ährekrantz som blev mycket populär och trycktes i flera nyutgåvor. Till utställningen har vi lånat in två böcker från 1600-talet från Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva – den ovan nämnda samt Jacob Zaders Brudhens ährekrona. I Zaders uppbyggelsebok som riktar sig till den gifta kvinnan återges sex olika dygder. På bilden syns i form av en ros uppslaget för den femte dygden som representerar tuktighet, som är indelad i fem underkategorier: blygaktighet, ödmjukhet, ärlighet, uppriktighet och lydnad. Den här typen av litteratur riktad till flickor och kvinnor vittnar om en önskan att befästa och vidmakthålla en patriarkal hierarki såväl i samhället som i familjen. Introduktion av utställningen Det blommande - Konst & botanik ges tisdag, fredag och söndag kl. 14.00 (ingår i entréavgiften). Bildtext: Johan Johansson Werner d.ä. (1600-1656), tillskriven Beata Brahe (1599–1617), grevinna, 1617. Olja på duk, 201 x 123,5 cm. Nationalmuseum, Stockholm. Foto: Hans Thorwid. Bild beskuren. Jacob Zader (1555-1613), Femte rosen (tuktighet) ur Brudhens ährekrona, 1620. Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva. Bild beskuren.

Sommaren innebär för många efterlängtad tid att fördjupa sig i böcker. Kanske har du redan en hög med planerad läsning - om inte kommer här ett urval med inspiration från museibutiken. Mycket är kopplat till utställningen Det Blommande. Konst & Botanik, som pågår till den 13 september. Tingens poesi, av Görel-Cavalli-Björkman, professor i Konstvetenskap. För dig som vill ägna sommaren åt att lära dig om döden och livets symbolik inom europeiskt stillebenmåleri mellan åren 1600-1900. Havet, av Sara Villius och Henning Trollbäck. En liten pekbok för de allra minsta, som kanske upplever sommaren för allra första gången och ännu inte hittar orden för att beskriva känslan av solen, havet, regnet och sanden. De levande, av Iida Turpeinen är en roman om livet som har gått förlorat på jorden med utgångspunkt i den spännande berättelsen om Stellers sjöko. Romanen spänner över tre århundranden och knyter samman vår världs öde med de människoöden som passerar förbi. I Linnés herbarium. Växtarkens dolda historia har fotograf Lena Granefelt blixtbelyst och fotograferat torkade växter ur två av Carl von Linnés mest betydelsefulla samlingar, förvaltade av Linnean Society of London och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Metoden får annars osynliga detaljer som vattenstämplar och anteckningar att träda fram och sammanför tankar och observationer från olika tiders botaniker. Fotografierna ackompanjeras av idéhistorikern Sverker Sörlins texter. Sist men inte minst, utställningskatalogen Det Blommande – Konst & Botanik, ger en fördjupning av de konstnärskap och teman som är aktuella i den nu pågående utställningen med samma namn. Varmt välkommen in att botanisera.

Kontakter