Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

Kommande event

Sociala medier

Anna Boberg är en av de fyra konstnärer vi lyfter i den nu pågående utställningen Kvinnliga pionjärer - Visionära landskap. 

Boberg föddes i Stockholm 1864 och växte upp i en högborgerlig familj. Hon studerade endast fem veckor vid Académie Julian i Paris och var i övrigt autodidakt. Tidigt i sin karriär arbetade hon med konsthantverk men det var en resa till Lofoten som skulle komma att forma henne. 

1901 reste Boberg för första gången till den nordnorska ögruppen och blev, som hon själv uttryckte det ”bergtagen”. Hon återvände sedan ett 30-tal gånger till Lofoten för att måla. Hennes man, arkitekten Ferdinand Boberg, ritade en ateljéstuga som uppfördes på den högsta bergknallen av Fyrö vid Svolværs inlopp. Från denna gav hon sig ut i det arktiska landskapet med sitt midjestaffli för att studera och skissa men hon återvände sedan till ateljén för att slutföra sina verk.

1903 hade Boberg sin första utställning med Lofotenbilder i Stockholm och 1905 ställde hon ut i Paris. Hon lämnade stort internationellt avtryck, inte minst i Frankrike där hon prisades och hyllades för sin konst och jämfördes med bland andra Claude Monet. 

1934 gav hon ut självbiografin Envar sitt ödes lekboll där hon målande skrev om sin kärlek till Lofoten: ”var än i världen jag vaknar, drages jag på nytt dit upp av de Väldigas maning: Du främling, kom hit när solen sover middagssömn och månen, likt en sol av is, skingrar förmiddagens natt. När norrskenet flämtar bland stjärnehoparna, stormmolnen jaga i kapp med skumridna vågor.”
Året efter avled Anna Boberg i sviterna efter en galloperation, 70 år gammal. 

Ni kan se flera av Bobergs verk i vår utställning Kvinnliga pionjärer – Visionära landskap där hon visas tillsammans med Charlotte Wahlström, Ellen Trotzig och Ester Almqvist. Välkomna!

Bild: Anna Boberg, Landskap, olja på duk, Jönköpings läns konstförening. Foto: Jönköpings läns museum.

Anna Boberg är en av de fyra konstnärer vi lyfter i den nu pågående utställningen Kvinnliga pionjärer - Visionära landskap. Boberg föddes i Stockholm 1864 och växte upp i en högborgerlig familj. Hon studerade endast fem veckor vid Académie Julian i Paris och var i övrigt autodidakt. Tidigt i sin karriär arbetade hon med konsthantverk men det var en resa till Lofoten som skulle komma att forma henne. 1901 reste Boberg för första gången till den nordnorska ögruppen och blev, som hon själv uttryckte det ”bergtagen”. Hon återvände sedan ett 30-tal gånger till Lofoten för att måla. Hennes man, arkitekten Ferdinand Boberg, ritade en ateljéstuga som uppfördes på den högsta bergknallen av Fyrö vid Svolværs inlopp. Från denna gav hon sig ut i det arktiska landskapet med sitt midjestaffli för att studera och skissa men hon återvände sedan till ateljén för att slutföra sina verk. 1903 hade Boberg sin första utställning med Lofotenbilder i Stockholm och 1905 ställde hon ut i Paris. Hon lämnade stort internationellt avtryck, inte minst i Frankrike där hon prisades och hyllades för sin konst och jämfördes med bland andra Claude Monet. 1934 gav hon ut självbiografin Envar sitt ödes lekboll där hon målande skrev om sin kärlek till Lofoten: ”var än i världen jag vaknar, drages jag på nytt dit upp av de Väldigas maning: Du främling, kom hit när solen sover middagssömn och månen, likt en sol av is, skingrar förmiddagens natt. När norrskenet flämtar bland stjärnehoparna, stormmolnen jaga i kapp med skumridna vågor.” Året efter avled Anna Boberg i sviterna efter en galloperation, 70 år gammal. Ni kan se flera av Bobergs verk i vår utställning Kvinnliga pionjärer – Visionära landskap där hon visas tillsammans med Charlotte Wahlström, Ellen Trotzig och Ester Almqvist. Välkomna! Bild: Anna Boberg, Landskap, olja på duk, Jönköpings läns konstförening. Foto: Jönköpings läns museum.

Just nu visas utställningen Kvinnliga pionjärer - Visionära landskap. En av de framstående konstnärer vi lyfter fram i utställningen är Ester Almqvist. 

Ester Almqvist föddes i Bromma den 3 november 1869 och brukar räknas till en av de konstnärer som banade väg för modernismen i Sverige. Hon studerade bland annat på Tekniska skolan i Stockholm och Valands målarskola i Göteborg, där hon utbildades av Carl Larsson. Mellan 1901 och 1913 bodde hon tillsammans med sin mor på gården Fogdeholm, strax utanför Aneby i Småland. Vid den tiden målade hon framför allt porträtt av familjen samt motiv från närmiljön på gården. 

När modern avled lämnade Almqvist Småland men det var inte bara hennes levnadsförhållanden och motivkrets som förändrades utan även hennes formspråk som utvecklades mot en mer personlig expressiv stil. Ett sådant exempel är verket Åkrar och skog som visades på Baltiska utställningen i Malmö, 1914, och nu går att se i vår utställning. 

1917 flyttade Almqvist till Skåne, där hon bodde resten av sin levnad. Hon gjorde ett antal utlandsresor, men på grund av en medfödd ryggskada var hon under dessa beroende av en följeslagare. 1925 reste hon tillsammans med kollegan Maj Bring till Paris, enligt egen utsago 20 år för sent, och sedan vidare söderut till bland annat Biarritz. Under sina resor målade hon flera verk med arbetande människor. 

I januari 1934 ordnade bland andra Vera Nilsson och Siri Derkert en utställning med Almqvists teckningar och akvareller på Galleri Färg och Form i Stockholm. I juni samma år avled Ester Almqvist i Lund, 64 år gammal. 

Tillsammans med Ellen Trotzig, Anna Boberg och Charlotte Wahlström kan ni nu se Almqvists landskapsmålningar i vår utställning Kvinnliga pionjärer – Visionära landskap. Välkomna!

Bild: Ester Almqvist, Åkrar och skog, 1914, olja på duk. Privat ägo. Foto: Lars Engelhardt.

Just nu visas utställningen Kvinnliga pionjärer - Visionära landskap. En av de framstående konstnärer vi lyfter fram i utställningen är Ester Almqvist. Ester Almqvist föddes i Bromma den 3 november 1869 och brukar räknas till en av de konstnärer som banade väg för modernismen i Sverige. Hon studerade bland annat på Tekniska skolan i Stockholm och Valands målarskola i Göteborg, där hon utbildades av Carl Larsson. Mellan 1901 och 1913 bodde hon tillsammans med sin mor på gården Fogdeholm, strax utanför Aneby i Småland. Vid den tiden målade hon framför allt porträtt av familjen samt motiv från närmiljön på gården. När modern avled lämnade Almqvist Småland men det var inte bara hennes levnadsförhållanden och motivkrets som förändrades utan även hennes formspråk som utvecklades mot en mer personlig expressiv stil. Ett sådant exempel är verket Åkrar och skog som visades på Baltiska utställningen i Malmö, 1914, och nu går att se i vår utställning. 1917 flyttade Almqvist till Skåne, där hon bodde resten av sin levnad. Hon gjorde ett antal utlandsresor, men på grund av en medfödd ryggskada var hon under dessa beroende av en följeslagare. 1925 reste hon tillsammans med kollegan Maj Bring till Paris, enligt egen utsago 20 år för sent, och sedan vidare söderut till bland annat Biarritz. Under sina resor målade hon flera verk med arbetande människor. I januari 1934 ordnade bland andra Vera Nilsson och Siri Derkert en utställning med Almqvists teckningar och akvareller på Galleri Färg och Form i Stockholm. I juni samma år avled Ester Almqvist i Lund, 64 år gammal. Tillsammans med Ellen Trotzig, Anna Boberg och Charlotte Wahlström kan ni nu se Almqvists landskapsmålningar i vår utställning Kvinnliga pionjärer – Visionära landskap. Välkomna! Bild: Ester Almqvist, Åkrar och skog, 1914, olja på duk. Privat ägo. Foto: Lars Engelhardt.

I Waldemarsuddes pågående utställning Croiser/Korsa med konstnären Charlotte Gyllenhammar visas ett helt nytt platsspecifikt verk – en installation med titeln En famille –
som upptar stora delar av prins Eugens forna ateljé. 

Här möts eller korsars äldre verk med nya, ibland också i ett och samma verk. Till exempel består figuren i förgrunden på det gula podiet av tre olika delar och går att härleda till några av Gyllenhammars tidigare skulpturer. Huvan känner vi igen från hennes bronsskulpturer av barn i overaller, kragen och puffärmarna, med associationer till barocken, går att finna i verket Beholder från 2006. Benen är en uppförstorad avgjutning av konstnärens egna fingrar, men får en annan funktion i detta verk. Genom att korsa dessa olika delar har ett nytt verk skapats. 

Skulpturerna med kjolar, strax bakom och till höger om nämnda verk (barnet), kan härledas till bronsskulpturen Night Descend, 2014 och täckjackan till bronsskulpturen Pilgrim, 2009 som är placerad i Linköpings domkyrka. Genom att sätta ihop verken på detta vis träder nya former och uttryck fram. Krockar och möten, något som skaver är återkommande i Gyllenhammars konst.  

Längst bak till höger finns en äldre skulptur utplacerad – Cast/Kastad, 2019. Här i en annan kontext, som en del av En famille. I titeln finns en dubbelhet eller trippelhet. Cast anspelar på själva framtagandet av en skulptur, att gjuta, men Cast betyder också att kasta. Skulpturen är delvis skapad genom att kasta, man har kastat gips. Gyllenhammar har i detta verk inspirerats av en performance som hon utförde 2019 (som också har filmats). I denna performance sitter en kvinna på ett podie som snurrar, samtidigt kastas gips på hennes kropp och formar ett skulpturalt uttryck. Här skildras både en fysisk och psykisk utsatthet.
Cast kan också handla om en rollbesättning – to cast (tilldela en roll). Något tillfälligt, kanske en tillfällig roll tilldelad av familjen, inom familjen. Om ett pågående skeende, som kan gå över eller förändras om man bryter sig loss och möjligen skapar en egen familj – något nytt. Eller bara en ny roll i den gamla.

Hjärtligt välkomna till Waldemarsuddes innovativa och uttrycksfulla utställning med en av Sveriges mest kända konstnärer, Charlotte Gyllenhammar! 

Missa inte introduktionen till utställningen som ges på onsdagar kl. 14.00 (behöver inte förbokas).

Foto: Lars Edelholm

I Waldemarsuddes pågående utställning Croiser/Korsa med konstnären Charlotte Gyllenhammar visas ett helt nytt platsspecifikt verk – en installation med titeln En famille – som upptar stora delar av prins Eugens forna ateljé. Här möts eller korsars äldre verk med nya, ibland också i ett och samma verk. Till exempel består figuren i förgrunden på det gula podiet av tre olika delar och går att härleda till några av Gyllenhammars tidigare skulpturer. Huvan känner vi igen från hennes bronsskulpturer av barn i overaller, kragen och puffärmarna, med associationer till barocken, går att finna i verket Beholder från 2006. Benen är en uppförstorad avgjutning av konstnärens egna fingrar, men får en annan funktion i detta verk. Genom att korsa dessa olika delar har ett nytt verk skapats. Skulpturerna med kjolar, strax bakom och till höger om nämnda verk (barnet), kan härledas till bronsskulpturen Night Descend, 2014 och täckjackan till bronsskulpturen Pilgrim, 2009 som är placerad i Linköpings domkyrka. Genom att sätta ihop verken på detta vis träder nya former och uttryck fram. Krockar och möten, något som skaver är återkommande i Gyllenhammars konst. Längst bak till höger finns en äldre skulptur utplacerad – Cast/Kastad, 2019. Här i en annan kontext, som en del av En famille. I titeln finns en dubbelhet eller trippelhet. Cast anspelar på själva framtagandet av en skulptur, att gjuta, men Cast betyder också att kasta. Skulpturen är delvis skapad genom att kasta, man har kastat gips. Gyllenhammar har i detta verk inspirerats av en performance som hon utförde 2019 (som också har filmats). I denna performance sitter en kvinna på ett podie som snurrar, samtidigt kastas gips på hennes kropp och formar ett skulpturalt uttryck. Här skildras både en fysisk och psykisk utsatthet. Cast kan också handla om en rollbesättning – to cast (tilldela en roll). Något tillfälligt, kanske en tillfällig roll tilldelad av familjen, inom familjen. Om ett pågående skeende, som kan gå över eller förändras om man bryter sig loss och möjligen skapar en egen familj – något nytt. Eller bara en ny roll i den gamla. Hjärtligt välkomna till Waldemarsuddes innovativa och uttrycksfulla utställning med en av Sveriges mest kända konstnärer, Charlotte Gyllenhammar! Missa inte introduktionen till utställningen som ges på onsdagar kl. 14.00 (behöver inte förbokas). Foto: Lars Edelholm

Kontakter

Cecilia Dalborg

Cecilia Dalborg

Presskontakt Kommunikationschef 0709-754 708

– Sveriges vackraste konstmuseum

Prins Eugens Waldemarsudde, som ursprungligen var bostad åt prins Eugen (1865-1947), är idag ett välbesökt konstmuseum och ett populärt utflyktsmål. Prins Eugen var en av sin tids främsta landskapsmålare och en betydande konstsamlare med inriktning främst på svensk konst. I museisamlingarna förenas prinsens egen konstnärliga produktion med verk av andra konstnärer. Året runt visas verk ur samlingarna vid sidan av tillfälliga utställningar. Waldemarsudde är omgiven av en vacker park som är alltid tillgänglig för besökare.