Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Två nya utställningar på Waldemarsudde hösten 2025

    I höst bjuder Waldemarsudde in till två utställningar som speglar olika konstnärliga uttryck och historiska sammanhang. I september öppnar en stor presentation av Rackstadkolonin – en banbrytande konstnärsgemenskap vid sekelskiftet 1900. I november följer en utställning med konstnären Matts Leiderstam, där prins Eugens altarmålning i Kiruna kyrka och det samtida landskapets roll står i fokus.

  • Ny bok om föremålen i prins Eugens hem på Waldemarsudde

    Nu släpps boken Konsthantverk och design på Prins Eugens Waldemarsudde. Beståndet av konsthantverk och design på Waldemarsudde uppgår idag till närmare 1 000 föremål som här beskrivs i sin helhet för första gången, både i intresseväckande artiklar och i en särskild katalogdel.

  • Pressvisning för utställningen Mot det moderna – Christian Skredsvig

    Få norska konstnärer är så folkkära i sitt hemland som Christian Skredsvig (1854–1924). Skredsvig var inte bara en framstående konstnär, som arbetade i flera olika genrer och stilar, han var i sin samtid även en uppmärksammad författare. Waldemarsudde presenterar nu den första stora utställningen i Sverige med verk av Skredsvig.

  • Pressvisning för utställningen Från Mumin till Chop Chop

    Inom kort öppnar utställningen Från Mumin till Chop Chop, en lustfylld och färgstark hyllning till illustrationskonsten på barnbokens område. Utställningen vänder sig till besökare i alla åldrar och lyfter fram fyra av Nordens mest framstående och älskade barnboksillustratörer: Tove Jansson (1914–2001), Ilon Wikland (f. 1930), Pija Lindenbaum (f. 1955) och Linda Bondestam (f. 1977).

Kommande event

Sociala medier

Maja Fjæstad hör till de konstnärer som inte bara formade sin egen tid – utan också banade väg för kommande generationer. Verksam inom både måleri, grafik, textilkonst och möbelformgivning verkade hon i skärningspunkten mellan konst och hantverk. I början av 1900-talet var det hon som grundade Fjæstads Konstväveri i Värmland, ett initiativ som skulle bli avgörande för utvecklingen av den rika textiltradition som växte fram i trakten kring sjön Racken.

Innan hon flyttade till Oppstuhage utanför Arvika, tillsammans med maken Gustaf Fjæstad, hade Maja arbetat som mönstertecknare i Lund. I Värmland blev hon navet i ett väveri där konstnärer, väverskor och formgivare samarbetade i den engelska Arts & Crafts-rörelsens anda. Hon undervisade, inspirerade, ställde ut och skapade textila verk som hyllades.

Vill du veta mer om Maja Fjæstads liv och betydelse? Den 26 november kl. 18.00 håller konsthistoriker Maria Hellstadius-Wiberg ett föredrag på museet. Det blir en kväll där du får lära känna en mycket inflytelserik konstnärspersonlighet och upptäcka den rika textila värld som spirade i Rackstadkolonin. Välkommen till en resa i färg, form och kvinnlig konstnärskraft.

Köp biljett till föredraget i museientrén eller på länken: https://waldemarsudde.se/aktiviteter/foredrag-maja-fjaestad-och-rackstadkolonins-textilier/

Ni kan se hela bredden i Maja Fjæstads konstnärliga verksamhet i den pågående utställningen Rackstadkolonin som visas tom 15 februari. 

Bildtext: Maja Fjæstad, Bonad / Väggstycke, Primulor, 1899. Gobelin, ylle på linvarp, 57 x 51 cm. Kulturen i Lund. Foto: Nelly Hercberg.

Maja Fjæstad hör till de konstnärer som inte bara formade sin egen tid – utan också banade väg för kommande generationer. Verksam inom både måleri, grafik, textilkonst och möbelformgivning verkade hon i skärningspunkten mellan konst och hantverk. I början av 1900-talet var det hon som grundade Fjæstads Konstväveri i Värmland, ett initiativ som skulle bli avgörande för utvecklingen av den rika textiltradition som växte fram i trakten kring sjön Racken. Innan hon flyttade till Oppstuhage utanför Arvika, tillsammans med maken Gustaf Fjæstad, hade Maja arbetat som mönstertecknare i Lund. I Värmland blev hon navet i ett väveri där konstnärer, väverskor och formgivare samarbetade i den engelska Arts & Crafts-rörelsens anda. Hon undervisade, inspirerade, ställde ut och skapade textila verk som hyllades. Vill du veta mer om Maja Fjæstads liv och betydelse? Den 26 november kl. 18.00 håller konsthistoriker Maria Hellstadius-Wiberg ett föredrag på museet. Det blir en kväll där du får lära känna en mycket inflytelserik konstnärspersonlighet och upptäcka den rika textila värld som spirade i Rackstadkolonin. Välkommen till en resa i färg, form och kvinnlig konstnärskraft. Köp biljett till föredraget i museientrén eller på länken: https://waldemarsudde.se/aktiviteter/foredrag-maja-fjaestad-och-rackstadkolonins-textilier/ Ni kan se hela bredden i Maja Fjæstads konstnärliga verksamhet i den pågående utställningen Rackstadkolonin som visas tom 15 februari. Bildtext: Maja Fjæstad, Bonad / Väggstycke, Primulor, 1899. Gobelin, ylle på linvarp, 57 x 51 cm. Kulturen i Lund. Foto: Nelly Hercberg.

Maja Fjæstad hör till de konstnärer som inte bara formade sin egen tid – utan också banade väg för kommande generationer. Verksam inom både måleri, grafik, textilkonst och möbelformgivning verkade hon i skärningspunkten mellan konst och hantverk. I början av 1900-talet var det hon som grundade Fjæstads Konstväveri i Värmland, ett initiativ som skulle bli avgörande för utvecklingen av den rika textiltradition som växte fram i trakten kring sjön Racken.

Innan hon flyttade till Oppstuhage utanför Arvika, tillsammans med maken Gustaf Fjæstad, hade Maja arbetat som mönstertecknare i Lund. I Värmland blev hon navet i ett väveri där konstnärer, väverskor och formgivare samarbetade i den engelska Arts & Crafts-rörelsens anda. Hon undervisade, inspirerade, ställde ut och skapade textila verk som hyllades.

Vill du veta mer om Maja Fjæstads liv och betydelse? Den 26 november kl. 18.00 håller konsthistoriker Maria Hellstadius-Wiberg ett föredrag på museet. Det blir en kväll där du får lära känna en mycket inflytelserik konstnärspersonlighet och upptäcka den rika textila värld som spirade i Rackstadkolonin. Välkommen till en resa i färg, form och kvinnlig konstnärskraft.

Köp biljett till föredraget i museientrén eller på länken: https://waldemarsudde.se/aktiviteter/foredrag-maja-fjaestad-och-rackstadkolonins-textilier/

Ni kan se hela bredden i Maja Fjæstads konstnärliga verksamhet i den pågående utställningen Rackstadkolonin som visas tom 15 februari. 

Bildtext: Maja Fjæstad, Bonad / Väggstycke, Primulor, 1899. Gobelin, ylle på linvarp, 57 x 51 cm. Kulturen i Lund. Foto: Nelly Hercberg.

Maja Fjæstad hör till de konstnärer som inte bara formade sin egen tid – utan också banade väg för kommande generationer. Verksam inom både måleri, grafik, textilkonst och möbelformgivning verkade hon i skärningspunkten mellan konst och hantverk. I början av 1900-talet var det hon som grundade Fjæstads Konstväveri i Värmland, ett initiativ som skulle bli avgörande för utvecklingen av den rika textiltradition som växte fram i trakten kring sjön Racken. Innan hon flyttade till Oppstuhage utanför Arvika, tillsammans med maken Gustaf Fjæstad, hade Maja arbetat som mönstertecknare i Lund. I Värmland blev hon navet i ett väveri där konstnärer, väverskor och formgivare samarbetade i den engelska Arts & Crafts-rörelsens anda. Hon undervisade, inspirerade, ställde ut och skapade textila verk som hyllades. Vill du veta mer om Maja Fjæstads liv och betydelse? Den 26 november kl. 18.00 håller konsthistoriker Maria Hellstadius-Wiberg ett föredrag på museet. Det blir en kväll där du får lära känna en mycket inflytelserik konstnärspersonlighet och upptäcka den rika textila värld som spirade i Rackstadkolonin. Välkommen till en resa i färg, form och kvinnlig konstnärskraft. Köp biljett till föredraget i museientrén eller på länken: https://waldemarsudde.se/aktiviteter/foredrag-maja-fjaestad-och-rackstadkolonins-textilier/ Ni kan se hela bredden i Maja Fjæstads konstnärliga verksamhet i den pågående utställningen Rackstadkolonin som visas tom 15 februari. Bildtext: Maja Fjæstad, Bonad / Väggstycke, Primulor, 1899. Gobelin, ylle på linvarp, 57 x 51 cm. Kulturen i Lund. Foto: Nelly Hercberg.

Christian Skredsvig (1854–1924) levde under en tid i Paris, vilket gav honom möjlighet att ställa ut verk vid Parissalongen flera gånger. Ett av de verk som fick god kritik var Monte Aventino från 1883.  Målningen är ett utmärkt exempel på de nya konstströmningarna i Frankrike vid denna period, där naturen skulle återges verklighetstroget och förmedla en känsla av spontanitet.

Motivet, som föreställer det italienska landskapet vid Tibern, visar på Skredsvigs skickliga förmåga att arbeta med ljussättning i sina verk. En annan detalj som fångar upp de strömningar som var populära vid tiden är fåglarna som fångar fisk i förgrunden. Fåglarna skapar en upplevelse av det spontana, något som sker i naturen dagligen – vilket ger oljemålningen ytterligare en dimension av realism. I verket speglas således konstnärens tekniska expertis och naturens egen oförutsägbarhet.

Monte Aventino påbörjades i samband med Skredsvig och hans fru Maggie Plathes (1863–1955) vistelse i Rom efter deras giftermål 1882. Målningen kan därför ses som en spegling av hans liv och tidsperioden, där landskapet visar var han befann sig. Verket har även en tydlig koppling till prins Eugen, då det gavs som silverbröllopsgåva 1889 till kung Oscar II och drottning Sophia. 

Vi är därför särskilt glada att visa just detta motiv här på Waldemarsudde under hösten, fram till 5 oktober.

Bildtext: Christian Skredsvig. Monte Aventino, 1883. Foto: De Kongelige Samlinger, Oslo. Bild beskuren.

Christian Skredsvig (1854–1924) levde under en tid i Paris, vilket gav honom möjlighet att ställa ut verk vid Parissalongen flera gånger. Ett av de verk som fick god kritik var Monte Aventino från 1883. Målningen är ett utmärkt exempel på de nya konstströmningarna i Frankrike vid denna period, där naturen skulle återges verklighetstroget och förmedla en känsla av spontanitet. Motivet, som föreställer det italienska landskapet vid Tibern, visar på Skredsvigs skickliga förmåga att arbeta med ljussättning i sina verk. En annan detalj som fångar upp de strömningar som var populära vid tiden är fåglarna som fångar fisk i förgrunden. Fåglarna skapar en upplevelse av det spontana, något som sker i naturen dagligen – vilket ger oljemålningen ytterligare en dimension av realism. I verket speglas således konstnärens tekniska expertis och naturens egen oförutsägbarhet. Monte Aventino påbörjades i samband med Skredsvig och hans fru Maggie Plathes (1863–1955) vistelse i Rom efter deras giftermål 1882. Målningen kan därför ses som en spegling av hans liv och tidsperioden, där landskapet visar var han befann sig. Verket har även en tydlig koppling till prins Eugen, då det gavs som silverbröllopsgåva 1889 till kung Oscar II och drottning Sophia. Vi är därför särskilt glada att visa just detta motiv här på Waldemarsudde under hösten, fram till 5 oktober. Bildtext: Christian Skredsvig. Monte Aventino, 1883. Foto: De Kongelige Samlinger, Oslo. Bild beskuren.

Christian Skredsvig (1854–1924) levde under en tid i Paris, vilket gav honom möjlighet att ställa ut verk vid Parissalongen flera gånger. Ett av de verk som fick god kritik var Monte Aventino från 1883.  Målningen är ett utmärkt exempel på de nya konstströmningarna i Frankrike vid denna period, där naturen skulle återges verklighetstroget och förmedla en känsla av spontanitet.

Motivet, som föreställer det italienska landskapet vid Tibern, visar på Skredsvigs skickliga förmåga att arbeta med ljussättning i sina verk. En annan detalj som fångar upp de strömningar som var populära vid tiden är fåglarna som fångar fisk i förgrunden. Fåglarna skapar en upplevelse av det spontana, något som sker i naturen dagligen – vilket ger oljemålningen ytterligare en dimension av realism. I verket speglas således konstnärens tekniska expertis och naturens egen oförutsägbarhet.

Monte Aventino påbörjades i samband med Skredsvig och hans fru Maggie Plathes (1863–1955) vistelse i Rom efter deras giftermål 1882. Målningen kan därför ses som en spegling av hans liv och tidsperioden, där landskapet visar var han befann sig. Verket har även en tydlig koppling till prins Eugen, då det gavs som silverbröllopsgåva 1889 till kung Oscar II och drottning Sophia. 

Vi är därför särskilt glada att visa just detta motiv här på Waldemarsudde under hösten, fram till 5 oktober.

Bildtext: Christian Skredsvig. Monte Aventino, 1883. Foto: De Kongelige Samlinger, Oslo. Bild beskuren.

Christian Skredsvig (1854–1924) levde under en tid i Paris, vilket gav honom möjlighet att ställa ut verk vid Parissalongen flera gånger. Ett av de verk som fick god kritik var Monte Aventino från 1883. Målningen är ett utmärkt exempel på de nya konstströmningarna i Frankrike vid denna period, där naturen skulle återges verklighetstroget och förmedla en känsla av spontanitet. Motivet, som föreställer det italienska landskapet vid Tibern, visar på Skredsvigs skickliga förmåga att arbeta med ljussättning i sina verk. En annan detalj som fångar upp de strömningar som var populära vid tiden är fåglarna som fångar fisk i förgrunden. Fåglarna skapar en upplevelse av det spontana, något som sker i naturen dagligen – vilket ger oljemålningen ytterligare en dimension av realism. I verket speglas således konstnärens tekniska expertis och naturens egen oförutsägbarhet. Monte Aventino påbörjades i samband med Skredsvig och hans fru Maggie Plathes (1863–1955) vistelse i Rom efter deras giftermål 1882. Målningen kan därför ses som en spegling av hans liv och tidsperioden, där landskapet visar var han befann sig. Verket har även en tydlig koppling till prins Eugen, då det gavs som silverbröllopsgåva 1889 till kung Oscar II och drottning Sophia. Vi är därför särskilt glada att visa just detta motiv här på Waldemarsudde under hösten, fram till 5 oktober. Bildtext: Christian Skredsvig. Monte Aventino, 1883. Foto: De Kongelige Samlinger, Oslo. Bild beskuren.

Kontakter