Tandvård i regeringens budgetförslag för 2016

Regeringen aviserar att de avser höja åldern för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården till 23 år. Det ska ske i två etapper. År 2017 höjs åldern till 21 år och år 2018 höjs den till 23 år. Detta ska ske genom en förändring i tandvårdslagen och landstingets ansvar för tandvården utökas därmed. Landstinget kompenseras för ökade kostnader genom att det generella statsbidraget till kommunerna höjs. I budgeten reserverar regeringen medel för reformen. Kostnaden för statliga tandvårdsstödet beräknas minska med 43 miljoner för 2017 och med 113 miljoner från och med 2018. Samtidigt ökar landstingens kostnader för tandvård med 233 miljoner år 2015 och 465 miljoner kronor från och med 2018. Förslaget innebär att ersättningen till vårdgivarna kommer att likna den ersättning som idag betalas ut för barn- och ungdomstandvården. Därmed kommer det att bli olika ersättningar i olika landsting.

Privattandläkarnas kommentar
När Västra Götaland införde förhöjd ålder för den fria barn- och ungdomstandvården hjälpte Privattandläkarna en privatperson att klaga på beslutet. Länsrätten konstaterade att det låg inom landstingets ansvar att besluta i frågan och att beslutet därför var juridiskt korrekt. Efter att ha konsulterat förvaltningsjuridisk expertis valde Privattandläkarna att inte gå vidare i ärendet. Privattandläkarna har även verkat för att det statliga högkostnadsskyddet inom tandvården inte ska kunna användas när landstingen höjt åldern för den avgiftsfria tandvården. Något som nu är fastslaget av kammarrätten.

Regeringens beslut förändrar i grunden förutsättningen för vilken tandvård som ska vara finansierad av landstinget. Hur mycket medel som ska anslås till tandvård är en övergripande politisk fråga. Privattandläkarna har ingen synpunkt på detta men anser att det är viktigt att de medel som anslås används på ett sätt som maximalt förbättrar tandhälsan hos befolkningen.

Det finns idag inget underlag som visar att en förhöjd ålder för den fria barn- och ungdomstandvården innebär att unga besöker tandvården i högre utsträckning eller att tandhälsan hos de unga förbättrats.

Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd (SOU 2015:76) visar i sitt betänkande att besöksfrekvensen i Västra Götaland som idag har fri tandvård upp till 24 år, inte är högre för åldersgruppen än i andra landsting som inte har förhöjd ålder för den fria barn- och ungdomstandvården. Utredningen visar också att besöksfrekvensen för 20-29 åringar ökat sedan det statliga tandvårdsstödet infördes.

En rapport från Västra Götaland som kom år 2011 visar att besöksandelen för 20-21 åringar höjts från 30 procent till 60 procent mellan 2007 och 2011. Däremellan hade det införts kostnadsfri tandvård för åldersgruppen. Beräkningen år 2007 är en uppskattning från Försäkringskassan och år 2011 är en faktisk besöksfrekvens. Försäkringskassans uppskattning att 30 procent av alla 20-21 åringar besökt tandvården år 2007 verkar låg.

Några studier av den förhöjda ålderns påverkan på tandhälsan finns inte. Dock har personer under 23 år generellt en bra tandhälsa och därmed en låg kostnad för tandvården. Ungefär 4 procent av alla under 29 år har en tandvårdskostnad som överstiger 3000 kr. Motsvarande siffra för hela befolkningen är cirka 30 procent. Införandet av fri tandvård upp till 23 år innebär således att den statliga subventionen till den åldersgrupp som har minst tandvårdsbehov och lägst tandvårdskostnad ökar.

Om politikerna vill öka anslaget för tandvården så menar Privattandläkarna att det troligtvis finns områden där pengarna skulle kunna göra större nytta för tandhälsan. Om regeringen specifikt vill rikta ett stöd till unga personer så menar Privattandläkarna att det troligtvis skulle ge bättre effekt om det ökade stödet användes för att nå de unga personer som idag inte besöker tandvården.

Mål för tandvårdspolitiken
Tandvården har samma mål som övrig hälso- och sjukvård och det är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Till målet kopplas vissa resultatindikatorer som används för att mäta om politiken leder till målet. Resultatindikatorn för tandvård är besöksfrekvensen.

Lika många avstår från övrig hälso- och sjukvård som från tandvård
Regeringen konstaterar också att tandhälsan har en positiv utveckling. Besöksfrekvensen inom tandvården är oförändrad sedan 2008. Det finns dock socioekonomiska skillnader när det gäller såväl tandhälsa som besöksfrekvenser. Cirka 15 procent av befolkningen uppger att de avstår från tandvård trots behov. Ungefär lika många uppger att de avstår från övrig hälso- och sjukvård trots behov. Dock är det fler som uppger att de avstår tandvård på grund av ekonomiska skäl.

Patienterna är nöjda med sin tandvård
Regeringen beskriver också att det enligt Socialstyrelsen är 92 procent av de som besöker tandvården som känner sig respektfullt bemötta och att tandvården i stort är patientfokuserad. Det framgår också att Svenskt Kvalitetsindex för 2014 visar att patienterna inom tandvården är fortsatt nöjda.

Tandvårdens omsättning
År 2013 omsatte tandvården totalt 24 064 miljoner kronor. Patienterna stod för 62 procent av dessa kostnader, staten för 21 procent och landstingen för 17 procent.

Folktandvårdens ekonomiska redovisningar
Regeringen bedömer också att landstingens ekonomiska redovisningar för folktandvården i väsentliga delar är tillfredställande. Regeringen tänker fortsätta följa frågan, men Statskontorets uppdrag är avslutat. Statskontoret har följt frågan sedan 2008.

Privattandläkarnas kommentar
Folktandvården har haft en lång period för att säkerställa att deras redovisningar blir transparenta, men trots det har de inte tillämpat den gemensamma modell som finns. Det går därför inte att följa folktandvårdens ekonomiska redovisningar. Privattandläkarna menar att det nu behövs lagstiftning i denna fråga. Parallellt med kravet på lagstiftning har Privattandläkarna en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting om hur de ekonomiska redovisningarna kan förbättras. Landstingens ekonomidirektörer har också enats om att de rekommendationer som Statskontoret tidigare har lämnat, ska följas.

Vissa utbildningsfrågor
Det är högt söktryck på yrkeshögskolorna som bland annat utbildar tandsköterskor. Cirka 90 procent av de som utbildat sig på en yrkeshögskola har ett arbete inom sitt utbildningsområde ett år efter avslutad utbildning. Regeringen föreslår att antalet utbildningsplatser totalt ska utökas med 2 500 platser från och med 2016. Fördelningen av dess platser avgörs inte av regeringen utan det beslutas av Myndigheten för yrkeshögskolan (MYh).

Belastningen på bedömningsenheten för validering av utländsk utbildning har de senaste åren varit hög, beroende på ökad invandring av flyktingar. För att väntetiderna inte ska bli alltför långa så förstärks anslaget till bedömningsenheten med 8,5 miljoner år 2016.

Lars Olsson
Näringspolitisk chef