Pressmeddelande -

Tio år utan statlig fastighetsskatt - hur har flyttbenägenheten påverkats?

Den statliga fastighetsskatten på småhus avskaffades 2008 och ersattes av en kommunal skatt. Kort sammanfattat begränsades skatten från 1 % av taxeringsvärdet till 0,75 % eller max 6000 kronor.

För att kompensera intäktsbortfallet höjde staten istället flyttskatten från 20 % till 22 %. Hur har då detta påverkat flyttbenägenheten till och från småhus? Man kan anta att en högre flyttskatt i kombination med att det blir billigare att bo kvar – åtminstone i städerna där taxeringsvärdet är högt – har påverkat flyttbenägenheten negativt.

Diagrammet ovan visar sålda småhus respektive bostadsrättslägenheter från 2005 till 2018. Från årsskiftet 2007/2008 och under de följande ett och ett halvt åren sjönk omsättningen av småhus med totalt 20 %.

Även antalet omsatta bostadsrätter föll men med blygsammare 5 %. Med en omsättning betydligt under den tidigare toppnivån från 2007/2008 kan sambandet tyckas vara glasklart. Dock höjdes räntan snabbt under 2008 vilket ledde till fallande bostadspriser under året. Fallande priser skapar inlåsningseffekter då det ligger i människans natur att inte vilja realisera en förlust eller erhålla en lägre vinst än vad man tror sig kunna få.

Efter denna period har bostadspriserna i princip stigit oavbrutet, undantaget år 2012 och perioden 2017 till 2018. Stigande priser är i sig omsättningsdrivande men i och med att högre priser samtidigt leder till högre lagfarts- och pantbrevskostnader samtidigt som flera kreditregleringar införts har villadrömmen allt mer begränsats – främst i storstäderna. Istället har efterfrågan på bostadsrätter ökat vilket till viss del beror på att det blivit allt svårare att finansiera köp av småhus.

Kurvan med omsatta småhus indikerar att flyttbenägenheten till och från småhus minskat och en av anledningarna är med säkerhet att fler både vill och kan bo kvar vilket gör att utbudet minskar. Men som beskrivits ovan finns även faktorer som håller tillbaka efterfrågan. Varje enskild faktors effekt går dock inte att identifiera utan bättre statistik. Om det t.ex. fanns statistik för antalet småhus till salu innan 2008 så skulle det kunna ge en indikation om säljbenägenheten minskat efter sänkningen av fastighetsskatten. Oss veterligen gör det inte det, åtminstone inte allmänt tillgängligt.

Texten publicerades först på Prognoscentrets blogg: https://prognoscentret.se/lagre-omsattning-pa-smahus-efter-slopad-fastighetsskatt/

Relaterade länkar

Ämnen

  • Boendefrågor

Kategorier

  • fastighetsskatt
  • bostadspolitik

Prognoscentret är ett oberoende analysföretag och har sedan starten 1978 utvecklats till att idag vara Nordens ledande leverantör av högkvalitativa marknadsanalyser inom bygg, bostads- och fastighetsmarknaderna. Vårt mål är att stärka våra kunders marknadsposition genom att tillgodose deras behov av högkvalitativa analyser om marknadens storlek, utveckling och struktur. Informationen är ett optimalt verktyg för beslutsfattande på en såväl strategisk som operativ nivå. Vidare är vi Norges och Sveriges representanter i Euroconstruct som består av 19 ekonomiska och tekniska undersökningsinstitut i väst och central Europa.

Kontakter

Johan Melbäck

Presskontakt Marknadsanalytiker Konsumentmarknad och varu-/tjänsteförbrukning 08-4409364

Thomas Ekvall

Presskontakt Pressansvarig och Makroekonom Byggmarknadsanalyser Norden 08-4409367

Ellinor Lindström

Presskontakt Marknadsanalytiker Nöjd Kund-undersökningar och analyser för nya bostäder och lokaler 08-4409365