Rädda liv! - Minska dödligheten i prostatacancer

1 000 liv kan räddas varje år med en förbättrad prostatacancervård!
Varje år avlider cirka 2 300 män av prostatacancer. Prostatacancerförbundet anser att med införande av screening och ett mer offensivt och effektivt arbetssätt i vården skulle cirka 1 000 liv kunna räddas varje år och mycket onödigt lidande kunna undvikas.

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Av många anledningar har sjukdomen kommit lite i skymundan. Förr var sjukdomen den gamle mannens sjukdom. Få upptäcktes i tidiga skeden, effektiva behandlingar saknades och männen dog med spridd prostatacancer. Men de senaste 25 åren har bättre diagnostik lett till att sjukdomen kan upptäckas tidigt och allt fler kan räddas från lidande och för tidig död. 120 000 män lever nu med sjukdomen och antalet fortsätter att öka. Samtidigt sjunker medelåldern på de som får sjukdomen. Många har nu 20–40 år kvar att leva. 

– Så snart som möjligt bör nationell prostatacancerscreening införas för alla män mellan 50 och 75 år. Med införande av screening och en effektivare vård kan många liv räddas varje år. Mustaschkampens tema i år är Rädda Liv. Värdet av liv bör prioriteras, säger Kjell Brissman, ordförande, Prostatacancerförbundet.

En nationell översyn av prostatacancervården
På 25 år har antalet som lever med prostatacancer fyrdubblats och patienternas behov av vård och uppföljning är av helt annan karaktär än tidigare. Såväl diagnostik som behandling har utvecklats explosionsartat. Vårdens organisation och resurser är däremot i det närmaste oförändrade. Sveriges vanligaste och för män dödligaste cancerform bör mötas med en vård som tar patienternas behov som utgångspunkt. Det behövs multidisciplinära, kvalitetssäkrade och tekniskt välutrustade enheter för de avancerade ingreppen samt specialiserade närvårdsenheter för diagnostik, uppföljning och rehabilitering. Det är så stora förändringar att det behövs en nationell översyn av hela prostatacancervården.

Inför nationell prostatacancerscreening
För bröstcancer finns ett nationellt screeningprogram där alla kvinnor i åldrarna 40 till 74 år erbjuds mammografi. Detta har bidragit till att många upptäckts tidigt och fler liv kunnat räddas. För prostatacancer finns ännu inte något nationellt program. Orsaken är att metoderna att upptäcka allvarlig prostatacancer hittills varit för osäkra. Men utvecklingen går fort framåt. Socialstyrelsen har rekommenderat regionerna att se över sin diagnostik och inleda försöksverksamhet med att informera alla män i åldrarna 50–75 om sjukdomen och möjligheten att testa sig. Metoderna kan vara olika men ska utvärderas som underlag för ett senare beslut om nationell screening. Dessutom skapas evidens som underlag för ett positivt beslut genom den organiserade prostatatestning som nu påbörjas i landet.

– Dödligheten i prostatacancer är för hög! Men jag tror vi kan halvera svenska mäns livstidsrisk att dö av prostatacancer med regelbunden screening, säger Sigrid Carlsson, läkare, docent i experimentell urologi, Sahlgrenska akademin, Göteborg.

PSA-screening med kompletterande tester skulle minska dödligheten med 40 procent
Flera stora internationella studier visar att screening långsiktigt skulle kunna minska dödligheten med 30–40 procent. Ett exempel är en nyligen avslutad studie vid Göteborgs universitet baserad på 20 000 män som följts under två decennier. Ett annat är Prostatacancercentrum vid S:t Görans sjukhus i Stockholm, som har lyckats förbättra diagnostiken av prostatacancer avsevärt genom användning av MR-kamera i kombination med det så kallade Sthlm3-testet. Fler behandlingskrävande cancerfall har upptäckts. Väsentligt färre behöver utsättas för vävnadsprov och överdiagnostik minskas med 40 procent.

EU-kommissionen bör rekommendera sina medlemsländer att införa prostatacancerscreening
European Association of Urology, EAU, har lämnat förslag att EU-kommissionen ska uppmana medlemsländerna att införa prostatacancerscreening. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män inom EU med 450 000 män som varje år får prostatacancer och 107 000 män avlider (2018).

EAU förordar att diagnostiken görs mer strukturerad, säker och jämlik. PSA-värdet bör kombineras med nya mer träffsäkra metoder som till exempel magnetkamera (MR) och vägas samman med andra riskfaktorer. På så vis kan man med större säkerhet avgöra hur allvarlig sjukdomen är och om behandling är nödvändig. Ingen ska behandlas i onödan, eftersom operation och strålbehandling ofta för med sig skador som nedsatt sexuell förmåga och urinläckage.

– Det kan ta tid men vi hoppas givetvis på att EU får mandat att stödja sina medlemsstater när det gäller screening för prostatacancer, säger Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus i urologi, Lunds universitet, och tidigare generalsekreterare i EAU.

Om ett screeningprogram införs kommer fler patienter med prostatacancer upptäckas och botas och därmed kommer antalet med spridd cancer att minska. EAU anser att screening för prostatacancer är mer effektiv än bröst- och koloncancerscreening. De anser dessutom att patientens livskvalitet inte vägts in när argument för och mot screening diskuterats.

Förnyat beslut i screeningfrågan behövs!
Prostatacancerförbundet anser att det tillkommit nya förbättrade förutsättningar. Socialstyrelsens senaste bedömning 2018 fastställde att PSA-testet inte är tillräckligt precist för att fördelarna med screening väsentligt skulle överstiga nackdelarna. Två omständigheter har nu förändrat förutsättningarna avsevärt. Diagnostiken har förbättrats och är nu betydligt träffsäkrare än enbart PSA-test. Nytt är också att allt fler läkemedel finns som förlänger livet även de för dem som upptäcks sent med spriddcancer, vilket leder till dramatiska kostnadsökningar.