Vägen till framtidens klimatsmarta byggande går via återbruk

Den 29 juni, under Almedalsveckan i Visby, genomförde Plåt & Ventföretagen och Svensk Byggplåt seminariet ”Hur skapar vi nya affärsmodeller för återbruk av byggmaterial”? Huvudsyftet var att lyfta fram de många fördelarna som finns med att återbruka byggplåt i byggprocessen. Men för att få detta att fungera behöver vi ta fram en effektiv affärsmodell.

Med livscykelperspektivet i fokus är byggplåt ett mycket eftertraktat byggmaterial men det saknas standardiseringssystem för återbruk. Vem ska göra vad i den nya affärsmodellen för återbrukade material? Hur ska utbud och efterfrågan matchas rent konkret?

– För att vi ska kunna skapa en ny affärsmodell för återbrukad plåt måste det finnas en efterfrågan och det måste gå att tjäna pengar på det. En variant är att leverantörerna får sköta processen via ett separat affärsområde som endast fokuserar på återbruk, sa Johan Lindström, vd på Plåt & Ventföretagen och ordförande Svensk Byggplåt.

Byggbranschen blir bättre och bättre på livscykelanalys, återvinning och återbruk och det blir lättare att välja hållbara material. Två av byggplåtens klimatmässiga fördelar är den långa hållbarheten som beklädnad på byggnader samt att plåt i princip är 100 procent återbrukbart.

– Här är det väldigt viktigt att veta vilka material som finns att tillgå. När är det tillgängligt, vilken mängd, kvalitet, kvantitet och var finns materialet? Inventeringar blir därför väldigt viktiga. Ett system för märkning av återbrukat material är också viktigt att vi får på plats, sa Elise Grosse, hållbarhetschef, Sweco Architects.

Att vara klimatsmart handlar många gånger om att fortsätta använda det man redan har. Ett bra exempel på det kan vara att behålla husets stomme vid en eventuell ombyggnation eller att flytta materialet från en byggnad till en annan.

Kari Koskinen, regionchef på Rheinzink, presenterade ett exempel på hur återbrukad titanzink nyligen har flyttats från en byggnad till en annan:

– 600 kvadratmeter av den mycket välbevarade titanzinken från Kiasmamuseet för nutidskonst i Helsingfors har monterats ner och används nu på en ny byggnad vid besökscentret i Onsala rymdobservatorium i Halland i Sverige, berättade Kari Koskinen.

Nästa steg för byggplåtbranschen är att få ihop processerna så att utbud och efterfrågan matchas och rent konkret handlar det om faktorer som nedmontering, logistik och lager, hantering, garantier, målgrupper och så själva affären.

Vad menas egentligen med ett hållbart byggande om man nu ska se det ur både materiellt, ekonomiskt och energieffektivt perspektiv? Ja, det är inte helt enkelt att besvara men vi måste alltid sträva efter att tänka ur ett livscykelperspektiv när vi bygger nytt och renoverar gammalt.

– Vi arkitekter måste vara ödmjuka och tänka till innan vi tänker nytt. Bland annat genom att först säkerställa att det återbrukade materialet finns, sedan börja rita. Det här kräver att vi måste samarbeta tätare i byggprocessen, sa Petra Jenning, arkitekt SAR/MSA, på Fojab.

Under seminariet presenterades också handboken ”Så kan plåtspillet minskas – cirkulär ekonomi i praktiken”. En skrift som är resultatet av ett nordiskt projekt där målgruppen är plåtslagerier i synnerhet samt arkitekter, byggherrar och andra hantverksföretag, i allmänhet.

Klicka här för att ladda ner handboken!