KLIMATMÅL OCH HÅLLBARHET i ENERGIÖVERFÖRING

Många pratar om energieffektivitet, minskat koldioxidavtryck, energibesparing och hållbarhetsinitiativ, men de eldar glatt i ena änden och hoppas att effekten kommer ut oförminskad i andra. Det funkar inte riktigt så i vätskeburna värme- och kylsystem.

Systemvätska innehåller ungefär 4 % gaser (syre, kväve m.m.) som försämrar energiöverföring i slutna system.

Det är i överföringen av energin stora besparingar finns att hämta.

Det är imponerande att se Lidls satsning på klimatneutrala butiker och hur det jobbas med olika material och återvinning av spillvärme m.m. men vi misstänker att det finns ytterligare förbättringspotential i energiöverföringen. Systemvätskans energibärande förmåga, eller bristande förmåga förbises ofta, speciellt vad gäller vätskans gasinnehåll.

QTF:s erfarenhet från mer än 12 000 besiktade system är att mer än 80 % av systemen kan minska sin energianvändning med i genomsnitt 5–7 %, bara genom att avgasa och rena systemvätskan. En del system i dåligt skick, med mycket gaser och magnetit kan göra väsentligt större besparingar. Största förbättringen som QTF har uppmätt var ett enrörssystem i Karlshamn där man tillsammans med en ny injustering nådde 35 % energibesparing.

Förutom försämrad hållbarhet i klimatmålen så försämrar syret i vätskan hållbarheten i systemen. De rostar helt enkelt sönder i förtid. Rena rama kapitalförstöringen kan man tycka. Syret gör att rör, radiatorer, pumpar och andra systemkomponenter korroderar, ger funktionsstörningar, haverier och läckage. Inte sällan innan ens garantitiden har passerats.

Systemvätska måste avgasas och renas, helst redan när systemet tas i bruk. Annars gäller: ju tidigare, desto bättre. Korrosionsprocessen sätter igång direkt efter att systemen fylls med vätska och den möjliga energibesparingen på i genomsnitt 5–7 % börjar också från dag 1.

Hur kan ni vara så säkra på att det finns gaser i systemvätska?

Det är en naturlag. Vatten löser en viss mängd gaser vid visst tryck och temperatur, cirka 6–8 mg syre/liter vid atmosfärstryck. Enklast kan man se gaserna med blotta ögat om man utsätter vätskan för trycksänkning, då framträder de. Se film: https://youtu.be/aLIynPx1r5M

Ni pratar om magnetit, kan man se den?

I slutna system bildas magnetit i korrosionsprocessen. Det man förr kallade svartvatten, var inget annat än systemvätska med magnetit. Magnetiten klumpar ihop sig i rör och andra komponenter och förorsakar pittingskador (genomrostning och läckage), sätter sig i ventiler, slipar sönder packningar, försämrar flöden och kylning i våta pumpar.

Se film: https://youtu.be/V-YVpCOzPpI

Hur ska jag veta om jag har syre i mina system?

MÄT! QTF rekommenderar starkt att mäta syrehalten i systemvätska. Det ingår alltid syremätning i QTF:s besiktningar. Dessutom mäts och dokumenteras alltid resultatet av avgasning. Det lösta syret i systemvätskan ska vara mindre än 0,5 mg syre/liter för vatten och mindre än 0,8 mg syre/liter för glykolsystem.

Så här går mätning till: https://youtu.be/5xMlkZ2lBnA